Läs alla delar

Fåglar drunknar • Sälar trasslar in sig • ”Väldigt otäcka konsekvenser”

Tusentals djur dör – av skräpet som vi lämnar

Plasten i havet och på våra stränder drabbar djurlivet hårt.

Fåglar och sälar som trasslar in sig i plastrep och garn riskerar att förlora livet. 

– Det är väldigt vanligt att se fåglar som fastnar eller trasslar in sig i plastrep eller plastlock, berättar Kenneth Bengtsson, verksam på Fågelskydd Spillepengen i Bunkeflo.

Publicerad 9 aug 2018 kl 04.08

Vi människor skräpar ner mer och mer för varje år som går. På Järavallen i Kävlinge, där stiftelsen Håll Sverige Rent har en mätstation, har skräpet längs stränderna bara ökat de senaste åren. 

Trots att det införts en nolltolerans mot nedskräpning. Och anledningarna är många: strömt vatten som leder till skånska sydvästkusten, människor som slarvar med sitt avfall i naturen, och vindar som drar skräpet med sig mot havet.  

Men det är inte bara vi människor som får ta konsekvenserna. 

Hårdast drabbas djuren. Plasten i havet misstas för mat och äts av fiskarna.

 

undefined

En drunknad knubbsäl, som fastnat i plastgarn.

Foto: Jan-Åke Hillarp

 

Fåglarna fastnar i plastrep och linor har inte sällan magen full av plastkorkar och skräp som vi människor har slängt. Synerna som möter djurvolontärerna är magstarka. 

Fråga bara Kenneth Bengtsson, som är verksam på Fågelskydd Spillepengen. Han har sett det mesta. 

– Vi kommer ofta i kontakt med fåglar som har linor av olika material runt benen, eller fåglar som har fastnat med näbben i lock, berättar han.

 

Kenneth Bengtsson är verksam på Fågelskydd Spillepengen.

Foto: Thomas Alerstam

En havssula som fått tamp om sin näbb.

Foto: Kenneth Bengtsson

En gråtrut som fastnat med foten i en plastpåse.

Foto: Kenneth Bengtsson

 

SKRIV PÅ KVÄLLSPOSTENS INSAMLING HÄR

 

För bara några veckor sedan fick Kenneth Bengtsson syn på en fågel ute till havs som hade fastnat i en plastpåse. Den var för långt ut för att han själv skulle kunna hjälpa till, och i stället kunde han bara iaktta hur fågeln kämpade.

– Långsamt fylldes påsen med vatten och blev allt tyngre, och fågeln kämpade på. Förmodligen så sjönk den och drunknade senare, säger Kenneth. 

 

Fåglar fastnar i plasten

Kenneth Bengtsson berättar att konsekvenserna av nedskräpning blir väldigt stora för fågellivet, och att vissa fåglar dör efter att ha fastnat i plast.

– Det blir väldigt otäcka konsekvenser när man skräpar ner med till exempel platspåsar, säger Kenneth Bengtsson. Kanske man inte tänker på det själv men för fåglarna blir det en väldigt stor påverkan.

Jan-Åke Hillarp är biolog, och likt Kenneth Bengtsson verksam i KFV, Katastrofhjälp Fåglar och Vilt. Även han tar in fåglar som skadats och hjälper dem att överleva.

Han berättar att det inte är en ovanlig syn att se fåglar som blivit utsatta för plast på olika sätt - många fåglar trasslar in sig i plastrep eller lock och har svårt att ta sig loss. 

 

 

Dorte Kjeldman matar sälkuten med död sill – i Sverige får man inte mata med levande djur.

Foto: Christian Örnberg

Sälkuten släpps ut i det fria när den är redo.

Foto: Christian Örnberg

En havssula som har plats om halsen.

Foto: Kenneth Bengtsson

En gråtrut som har fastnat med näbben i ett plastlock.

Foto: Kenneth Bengtsson

Sälar fastnar i plastrep

Även större djur skadas. Det vittnar de om på Måkläppens naturreservat, som ligger på Falsterbonäset. 

Där lever både gråsälar och knubbsälar och Jan-Åke Hillarp, som även är tillsynsman på reservatet, får ofta se sälar som har rep och garn runt halsen. 

– Ofta ser vi sälar med garn som har skurit in i köttet på sälen, det är faktiskt inte ovanligt, säger han. Sälarna får leva med det, det är svårt att fånga in dem och avlägsna garnresterna eller att skjuta de skadade sälar ibland många andra vilande sälar. Skott skulle störa bort alla från deras skyddade uppehållsplatser. 

 

undefined

Många fåglar trasslar in sig i plast – här en gråtrut som har fastnat med näbben i en plastlina.

Foto: Kenneth Bengtsson

"Reagerar inte på synen längre"

Rep och garn som skär in i sälarnas kött leder inte alltid till infektioner. Men när det gör det, så blir det oftast så illa att sälarna dör. 

– Jag reagerar inte på synen lika mycket längre, eftersom det är så pass vanligt.  Det är också vanligt att sälar drunknar i nät, en del kommer upp som bifångst och andra faller ur vid bärgningen av garnen, berättar Jan-Åke Hillarp. Även spökgarn fångar sälar. 

I en pool på baksidan av anläggningen i Skanör bor det just nu en tre veckor gammal sälkut som Jan-Åke och hans team har räddat. 

 

Vad gäller för nedskräpningen?

5-13 miljoner ton skräp hamnar i våra hav varje år. Haven håller på att förvandlas till stora soptippar och eftersom ingen har ansvar att städa haven ökar mängderna för varje år som går. Skräp motsvarande fem fulla badkar spolas i land på Bohuskusten varje timme.

 

Allt vi slänger i naturen kan hamna i havet, drabba djur eller orsaka katastrofer i ett senare led. Men många anser att det är svårt att veta vad som ska återvinnas och hur. 

 

Är det bara förpackningar som ska sorteras ut? Hur var det nu med glödlampan? Och batterierna? På Håll Sverige Rents hemsida (www.hsr.se) kan du läsa allt om vilket producentansvar som finns och vad som sorteras var.

 

Hushållen, det vill säga alla invånare, är skyldiga att sortera ut returpapper, förpackningar, elavfall, batterier och grovsopor och lämna detta avfall till de insamlingssystem som finns. Det hushållsavfall som inte lämnas till producenternas insamlingssystem ska lämnas till kommunens insamling. Oavsett ska avfallet aldrig någonsin slängas i naturen.

Källa: Håll Sverige Rent

Inga djur döps på anläggningen

Sälkuten, som glatt tar sig fram till Jan-Åke när han kommer ut, är ungefär tre veckor gammal. Den blev räddad från en strand och sedan nedskickad till KFV:s viltrehabiliteringscenter.  

– Inga djur är döpta på anläggningen. Får de namn så pratar man med dem  – och man ska inte prata med vilda djur, förklarar Jan-Åke Hillarp. Då lär de sig att lystra till människor. 

Av samma anledning får volontärerna på KFV inte kela med sälen, men eftersom sälkutar är sociala och vill ha värme så ligger den ofta i knäet och gosar när den får mat. 

– Den som matar får sitta helt stilla, men sälen nöjer sig med den värmen och kanske suger den på personens kläder, säger Jan-Åke. 

En säl som har fått skador efter att ha fastnat i nät.

Foto: Jan-Åke Hillarp

En fågel som fastnat i plast från ett sexpack med öl.

Foto: PAULO DE OLIVEIRA / ARDEA/IBL

Mikroplast i vår mat

Så – varför ökar nedskräpningen? Borde inte vi människor veta bättre än att kasta vårt avfall i naturen? 

För sjöfåglar och marina däggdjur riskerar inte bara att trassla in sig i plasten, utan de misstar den även för mat. När djur äter plast i stället för mat blockeras deras matsmältning och djuren kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och i värsta fall dö. 

– Plast som slängs i havet bryts aldrig ner, utan den fragmenteras till mikroplast som svävar runt och kommer in i näringskedjan, säger Petra Holgersson, pressansvarig på Håll Sverige Rent. 

Fem värsta skräpet för djuren som bor i haven:

1. Fiskeredskap

2. Plastpåsar

3. Ballonger

4. Cigaretter

5. Flasklock 

 

(Källa: Håll Sverige Rent)

Det finns än så länge ingen tydlig forskning kring huruvida vi människor får i oss plasten när vi äter fisk, men det är bevisat att vi får i oss det när vi äter musslor. 

Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mikroplast i vår mat, som ska redovisas i slutet av 2019.

– Det vi ska utreda är hur stort problemet med mikroplast i vår mat är, och även hälsorisken med det, säger Patrik Kroon, kommunikatör på Livsmedelsverket.

Djur på land kan också skadas av skräp. För korna hamanr aluminiumsplotter i fodret, när metallburkar strimlas vid skörden. 

Glassplitter och vassa föremål skär sönder djuren inifrån. 

När djur äter plast i stället för mat blockeras deras matsmältning och djuren kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och i värsta fall dö.