Läs alla delar

”Det såg ut som en soptipp”, suckar Johan Larssen, markägare vid Järavallen, som nu funderar på att sälja marken.

Järavallen i Kävlinge – en av landets skräpigaste stränder

Han införde nolltolerans mot nedskräpning på sin mark. 

Men i stället ökade nedskräpning – markant. 

Människors nedskräpning får konsekvenser för djuren, naturen, människorna, havet och framtiden. Och just här, i sydvästra Skåne, är det som värst. 

80 procent av den plast som hamnar i havet, slängs av oss människor. 

– Det såg ut som en soptipp , suckar Johan Larssen, markägare vid Järavallen, som nu funderar på att sälja marken. 

Publicerad 8 aug 2018 kl 04.08

Skåne är känt för sina vackra stränder som sträcker sig längs med kusten och lockar hit badsugna turister. Men hur många är egentligen medvetna om det enorma, växande problemet intill badlakanen? 

Den som vi själva har orsakat. Som vi själva kommer att få ta konsekvenserna av. 

Nedskräpningen. 

Enligt mätningar från stiftelsen Håll Sverige rent har nedskräpningen på stränderna bara ökat de senaste åren, och konsekvenserna kan bli – och har redan – blivit ödesdigra för både naturen och djurlivet. Och det märks redan nu. 

 

Strand


SKRIV PÅ KVÄLLSPOSTENS NAMNINSAMLING HÄR

 

På stranden vid Järavallen ligger mycket skräp som driver in i land.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Johan Larssen visar att det är mycket tops som kommer in till stranden.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Inte minst på Järavallens strand i Kävlinge vet ägaren hur det är. Där finns en av Håll Sverige Rents mätstationer, som undersöker nedskräpningen på stränderna – och de senaste åren har problemet ökat markant, just här. 

Cigaretter, plastpåsar och bildäck

Av allt skräp som hamnar i havet kommer 80 procent från land. Från människor som skräpar ner. Järavallens strand är i dag ett naturreservat, och marken ägs av Johan Larssen. 

Under vårt besök promenerar vi en bit på stranden. Hittar allt från påsar till brädor, till leksaker. Johan plockar upp dem och visar. 

Vi i Sverige bidrar mycket till den marina nedskräpningen

Man undrar hur det kunde hamna där. 

– Det har varit allt. Bildäck, tv-apparater, lastbilsflak och skor, säger Johan Larssen, som har sett allt möjligt spolas upp på stranden. 

 

Men det absolut vanligaste skräpet som slängs i naturen – eller som driver in med strömt havsvatten – är olika former av plast. På Håll Sverige Rents topplista över skräp på stränderna toppar just olika typer av plast.

– Högst upp på listan är övrig plast, det vill säga oidentifierbara plastbitar, och på andra- och tredjeplats hittar vi cigaretter och plastpåsar, berättar Petra Holgersson, pressansvarig på Håll Sverige Rent. 

undefined

Petra Holgersson är pressansvarig på Håll Sverige Rent.

Foto: Håll Sverige Rent

Och Sverige är en stor bov i den marina nedskräpningen också. 

– Vi i Sverige bidrar mycket till den marina nedskräpningen, fotsätter Petra Holgersson. Jag tror inte folk tänker på att det ger allvarliga konsekvenser att slänga plast i havet.

Nolltolerans mot skräp

Trots att Johan, när han köpte marken för ungefär sex år sedan, bestämde sig för att införa en nolltolerans mot skräp på marken, har problemet blivit värre. 

Och värst är det efter hösten. Dels har vädret skiftats, vindbyarna blivit starkare och någon eller några stormar har dragit in. Men under sommaren är orsaken främst badbesökare som slarvar med att slänga sitt skräp. Och vintern är inte heller skonad. 

Det som döljs i snö, kommer upp i tö – en vår eldade Johan Larssen upp 26 majbrasor av skräp.

– Det såg ut som en soptipp. Vanligtvis brukar vi åka med skräpet till tippen, men den gången var det för mycket, säger han.

Men det tar mycket tid och kraft att plocka bort allt skräp på stranden. Och nolltoleransen – hjälper den?  

– Jag införde nolltoleransen mot allt skräp när jag köpte marken, men den har jag fått blåsa av på grund av mängderna. Jag har funderat på att sälja, det blir för mycket jobb att plocka undan, säger Johan Larssen. 

 

LÄS MER: "År 2050 är det mer plast än fisk i havet"

 

undefined

Ölburkar slängs slarvigt intill stranden.

Foto: ANDERS GRÖNLUND

 

Topp 10 från skräpmätningar vid Kattegatt, Östersjön och Öresund:

1. Plastbitar

2. Cigarettfimpar

3. Plastpåsar

4. Godis- och glasspapper (i plast) och snabbmatsbehållare

5. Plastbestick och sugrör

6. Plastkapsyler och flasklock

7. Presenningar i plast

8. Övrigt papper

9. Metallkapsyler, lock och burkringar

10. Kartong

Markant ökning på Järavallen

Stiftelsen Håll Sverige Rent mäter skräp på totalt tio olika stränder i Sverige, exkluderande Bohuskusten. Det är bland annat på Nybrostrand i Ystad, Mälarhusen i Simrishamn, Sudde strand i Varberg och Storsand i Skellefteå. 

För att få ett mått på hur mycket skräp det kan vara, går stiftelsens utskickade en sträcka på 100 meter strand. 

Ofta hittas ett större antal skräp, än antal meter de har gått. 

Av alla stränder de mäter på, har nedskräpning ökat mest på Järavallen. Anledningen är dock svår att fastställa. Det kan vara havsströmmarna som tar med sig skräp från en annan del av Europa. Det kan vara vinden, men också besökarnas likgiltighet inför problemet.  

Plast bryts aldrig ner, utan det fragmenteras i havet och kommer in i näringskedjan

Petra Holgersson berättar att Håll Sverige Rent har olika teorier.

– Det kan vara en slump, men det kan också vara saker som väderförhållanden. Att det har varit väldigt varmt har också lockat fler turister till stränderna som kanske skräpat ner, och strömmar i havet kan också göra att skräpet flyter in.

Håll Sverige Rent reagerade själva på ökningen.

– Den är markant, någonting har uppenbarligen hänt där - men frågan är vad som har orsakat den stora ökningen av skräp just där, säger Petra Holgersson.

undefined

Under sommaren är det inte lika mycket som driver in. Men det kommer fortfarande skräp till stranden.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Plasten bryts aldrig ner

FN:s miljöorgan förutspår att nedskräpningen i våra hav är ett av världens snabbast växande miljöproblem. 

Enligt välgörenhetsorganisationen Ellen Mac Arthur Foundations beräkningar kommer det år 2050 finnas mer plast än fisk i världen – om ingenting görs. 

Det är dags att göra det nu. 

Men i vad består problemet? Varför måste nedskräpningen stoppas? 

Petra Holgersson förklarar att delar av det som kastas i naturen aldrig förmultnar. Det står utanför det naturliga kretsloppet och kan få allvarliga konsekvenser både för miljön, och för oss människor som i större utsträckning får i oss mikroplast. 

Fiskarna får i sig plasten när de äter. Människorna äter fiskarna. 

– Nedskräpningen ger allvarliga konsekvenser, speciellt när det gäller plast. Plast bryts aldrig ner, utan det fragmenteras i havet och kommer in i näringskedjan. 

Plasten i havet är ofta engångsprodukter, som förpackningar, sugrör, påsar eller lock. Och i takt med att stränderna allt mer börjar likna soptippar, kommer problemet att bli värre. 

– Det kommer en hel del tops i plast. De ligger överallt och tar aldrig slut, det är helt meningslöst, säger Johan Larssen. 

Fakta: Stiftelsen Håll Sverige Rent

Stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för ett skräpfritt och hållbart samhälle. De menar att nedskräpningen kostar pengar, skapar otrygghet och skadar både människor och miljön – helt i onödan. 

Redan 1962 startades kampanjen “Håll naturen ren” på initiativ av Svenska Naturskyddsföreningen och 1983 grundas stiftelsen av Naturvårdsverket och AB Svenska Returpack. Pengarna som stiftelsen får in används i kampanjer mot nedskräpning. 

Farligt för djur

Nedskräpningen är inte bara farlig för naturen. På stranden och på marken som Johan Larssen äger springer många barn med sina familjer, och det går djur som betar på marken. 

Han säger att hundägare som rastar sina hundar brukar samla ihop plast och skräp och lägga det i högar. Men att det fortfarande finns mycket i det höga gräset.

– Vissa ställen kan man inte gå på, speciellt inte barn, det är för mycket glas. Det kan också vara farligt för djuren om de får i sig plasten eller något annat som har spolats upp, säger Johan Larssen.

– Jag plockar först och främst det som är synligt när jag är ute och går. Men det finns saker överallt, säger Johan Larssen. 

Det hjälper för stunden. Men det har fyllts på nästa gång han går dit. 

Jasmina och Emma Nilsson, 38 och 12 år från Rydebäck: ”Ibland så undrar man hur ofta de tömmer sopkärlen, oftast tycker jag de är överfulla. Man vågar inte gå nära, utan man tar med sig soporna hem och kastar det där. Så det borde vara större sopkärl – men annars är det rent på stränderna tycker vi, både här i Ystad och hemma i Rydebäck.”

Foto: ANDERS GRÖNLUND

Leif Persson, Ystad Sandskog, 74 år: ”Jag bor bara 100 meter från stranden så jag är här varje dag, och visst ser man att folk är slarviga med sina sopor. När man hittar använda blöjor på stranden har det gått för långt. Jag är själv rökare och tar alltid med mig fimparna, och min sambo brukar plocka upp en del sopor när hon går med hunden på morgonen.”

Foto: ANDERS GRÖNLUND

Erik Persson 34 och Louise Sjeren från Ystad: ”Den här sommaren har vi upplevt att det är väldigt rent på stranden och även i vattnet, det är inte alls så mycket tång som det brukar vara här. De städar en bit av stranden från Saltan och österut varje morgon så det gör säkert en massa. Hade det varit nedskräpat så skulle man nog tänkt på det.”

Foto: ANDERS GRÖNLUND

Rita Vollmer 61 år, spettekaksbagare från Sjöbo: ”Jag tycker det är förfärligt, var man än visar sig så är det nerskräpat, både på stränder ute i naturen... Det ligger plast och burkar, fimpar som det också är plast i, ja man ser allt möjligt. Jag är gift med en "Ove" som plockar upp allt över allt och kastar det där det ska vara...”

Foto: ANDERS GRÖNLUND

Agneta coh Filippa Leijer Svensson 46 och 19 år, Fredrik Svensson 52 och Carl Johan Carlsson 18 år från Vara: ”Det är femte året i rad som vi besöker Ystad sandskog och här är det väldigt rent om man jämför med andra stränder som vi har besökt under åren, både på västkusten och på Öland, plus att här är det en helt fantastisk sandstrand”.

Foto: ANDERS GRÖNLUND

 

SÅ KAN DU HJÄLPA TILL

Gå ut på din strand på söndag, plocka skräp och var med på Stora skräpsöndagen. Samla allt i säckar och kör det sedan till närmaste återvinning. Om vi hjälps åt så kan det bli renare på våra gemensamma stränder. 

Då har vi alla gjort något tillsammans för miljön.

Magnus Ringman, chefredaktör