Läs alla delar

MAGNUS RINGMAN: Faktan får tankarna att svindla – det är dags att agera. Nu!

”År 2050 är det mer plast än fisk i havet”

Hoten mot våra stränder kommer från tre håll samtidigt.

Nedskräpningen med farlig plast som spolas upp – och glöms kvar – på stranden.

Erosionen som gröper ur sanden och lämnar stora hål i landskapet. 

Och vattenhöjningen som riskerar att lägga strandnära områden under vatten.

Kommande fem dagar granskar Kvällsposten vad som görs åt problemen.

Läget är akut.

Rädda våra stränder nu!

Publicerad 8 aug 1970 kl 04.08

Fakta som får tanken att svindla:

Om plastanvändningen fortsätter att öka kommer haven att innehålla mer plast än fisk 2050.

HALLÅ!

Det är dags att agera.

Strand

SKRIV PÅ KVÄLLSPOSTENS NAMNINSAMLING HÄR

 

Promenerar längs Järavallen utanför Barsebäck. Nere i vassen vid strandbrynet skymtar en kvinna som samlar ihop skräp som flutit in från Öresund. Mest plast i olika former.

Vi hälsar.

Hon presenterar sig som Christel Olsson, boende i närheten. Helt frivilligt och utan betalning samlar hon och maken Tomas ihop skräp från den otillgängliga strandramsan. Det brukar bli flera säckar vid varje tillfälle. 

– Vi vill dra vårt strå till stacken, säger hon.

undefined

Christel Olsson och hennes man städar frivilligt på stranden.

Foto: Christer El-Mochantaf

Tittar mig runt om på marken. Omedelbart framför fötterna ligger ett cigarettpaket, jag hittar en plastflaska, en pappersservett, ett tomt kondompaket från RFSU, några fimpar – utan att behöva vända på huvudet.

Vänder på mig, 180 grader.

Stranden är helt enkelt extra mottaglig för skräp

Ännu en plastflaska, tuggummipapper, genomskinlig plastförpackning av okänt ursprung, en parkeringsbiljett, något som likar en genomskinlig sopsäck. Eller är det något annat? Ser ganska äcklig ut. Lite geggig. Vill inte ta i det.

Var man än vänder sig finns det skräp på stranden.

Foto: Christer El-Mochantaf

Flera plastförpackningar ligger slänga rakt i naturen.

Foto: Christer El-Mochantaf

Havsströmmarna gör just denna plats extra utsatt.

Foto: Christer El-Mochantaf

 

Topp 10 skräp på svenska stränder

1. Annan plast

2. Plastbestick och sugrör

3. Plast: godis och glasspapper samt snabbmatsförpackningar

4. Metall: kapsyler, lock och burkringar

5. Plastrep

6. Plastpåsar

7. Annan polystyren/frigolit (ofta fragment)

8. Trä: glasspinnar, träbestick, tandpetare.

9. Plast: flasklock

10. Polystyren- och frigolitförpackningar

 

KÄLLA: Håll Sverige rent

På just denna sträcka har Håll Sverige rent de senaste tre åren mätt mängden skräp. 100 meter strand som kontrolleras med regelbundna intervaller. 

Havsströmmarna gör just denna plats extra utsatt. Plasten driver in från havet och spolas upp på stränderna. Det i kombination med slarviga badgäster som strör engångsgrillar, papptallrikar, plastglas och annat omkring sig skapar en till slut ohållbar situation.

Det finns tio stycken liknande kontrollplatser i landet.

Just Järavallen är en av de mest belastade stränderna.

– Det har med vindar och strömmar att göra, säger Eva Blidberg, ansvarig för hav på Håll Sverige rent.

– Stranden är helt enkelt extra mottaglig för skräp.

 

LÄS MER: Järavallen i Kävlinge – en av landets skräpigaste stränder

 

Skräpet på våra stränder förstör både naturen och för djuren. I förlängningen även för människan.

Foto: ANDERS GRÖNLUND

Soptunnorna står uppställda vid badet i sandskogen.

Foto: ANDERS GRÖNLUND

Vi vidgar perspektivet.

Lite längre upp längs kusten, i Bohuslän, är problemen ännu större. Det öppna vattnet utanför den bohuslänska kusten driver in tonvis av skräp årligen. Här har Håll Sverige rent räknat till 5 745 (!) skräp per 100 meter. 

Det finns en större medvetenhet i dag och det inger hopp

Vanligast är ”övrig plast”, tätt följd av fimpar, plastpåsar, godis och glasspapper, plastbestick. Under perioden 2015 till 2017 har det totala antalet skräp på de undersökta stränderna ökat med över 100 procent.

Det är inte bara stora bitar av plast som är problemet. Även mikroplasten – ofta så små bitar att du inte kan se dem med blotta ögat – utgör stora problem för fiskar och andra djur.

Vi vidgar perspektivet.

Mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från landet hamnar i våra hav. Det betyder att fem procent av jordens totala plastavfall hamnar i havet. 

undefined

Fem procent av jordens totala plastavfall hamnar i havet.

Foto: SILKE KITSCHA FREDERIKSEN / COLOURBOX

Är det kört?

Vid världsekonomiskt forum i Davos 2016 presenterade välgörenhetsorganisationen Ellen Mac Arthur Foundation beräkningar som visar att det år 2050 finns mer plast än fisk i världen – om ingenting görs.

FN:s miljöorgan förutspår att nedskräpningen i haven är ett av världens snabbast växande miljöproblem.

Men.... är det då kört?

Eva Blidberg på Håll Sverige rent låter mitt i allt optimistisk.

– Jag tror att vi är på väg mot rätt håll. Frågan finns i debatten i dag på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns en större medvetenhet i dag och det inger hopp.

Plasten på våra stränder är således inget enbart skånskt eller svenskt problem. Alla världshaven är drabbade. Men vi kan alla göra någonting.

Ta med skräp från stranden och släng det i återvinningen.

Magnus Ringman

Chefredaktör

Så kan du hjälpa till

Gå ut på din strand på söndag, plocka skräp och var med på Stora skräpsöndagen. Samla allt i säckar och kör det sedan till närmaste återvinning. Om vi hjälps åt så kan det bli renare på våra gemensamma stränder. 

Då har vi alla gjort något tillsammans för miljön.

Magnus Ringman, chefredaktör