U137 gick på grund i Karlskronas skärgård

Krisen med U137 – dagen då ryssen kom till Sverige

Den sovjetiska ubåten U137 har gått på grund i militärt skyddsområde utanför Karlskrona.

Det blir en världsnyhet – och början på tio dygns intensiv diplomati. 

För Sveriges del var kalla kriget aldrig så påtagligt som i oktober 1981.

Publicerad 17 nov 2019 kl 04.11

SVERIGE, HÖSTEN 1981. 

Björn Borg har förlorat förstaplatsen på tennisens världsranking till John McEnroe. Den borgerliga trepartiregeringen har spruckit. Ett av få glädjeämnen den här hösten är att ”Hylands hörna” är tillbaka i tv efter ett nioårigt uppehåll.

Det är dystra tider, kristider. 70-talets lågkonjunktur har ännu inte släppt sitt grepp om ekonomin.

Men det är också tider av oro. För atomvapen, för kapprustning, för främmande ubåtar. För ryssen. Efter några år av minskad anspänning och nedrustningsavtal hårdnar återigen tonläget mellan öst och väst. Det kalla kriget är tillbaka.

Ubåt på grund!

TORUMSKÄR, 27 OKTOBER 1981.

Fiskaren Bertil Sturkman är uppskakad när han stormar in i kollegan Ingvar Svenssons kök på Sturkö utanför Karlskrona.

– Det står en ubåt på grund vid Torumskär! Männen på båten riktade automatkarbiner mot mig när jag kom för nära!

Ingvar Svenssons svärson Per Sollin var 61 år när Expressen träffade honom 2013. Han var skiftledig från sin tjänst som brandman.

Männen på båten riktade automatkarbiner mot mig

Bertil Sturkman är inte den som brukar hetsa upp sig. Efter en stund går han hem till sig och överlåter åt Ingvar Svensson att agera.

Efter en stunds överläggning med svärsonen ringer Svensson marinbasen i Karlskrona.

Någon timme senare ringer även Per Sollin ett samtal – till ”Tusentipset”, Kvällspostens tipstelefon. När tidningen kommer till butikerna strax efter lunch har nyheten nått förstasidorna. 

undefined

Karl Andersson var kommendörkapten och den förste svensken som gick ombord på ubåten. Han åt lunch med de ryska befälen och ledde några dagar senare förhöret med ubåtens kapten.

Foto: OLA ÅKEBORN

Unik situation

Karl Andersson, nyss fyllda 50 år och stabschef, tänker att det inte kan vara möjligt.

Han har just tagit emot ett samtal från fiskaren Ingvar Svensson som påstått att en främmande ubåt gått på grund ute i skärgården. 

Karl Andersson ringer och kollar var alla svenska ubåtar befinner sig. Men ingen av dem är i Gåsefjärden. Situationen är unik.

– Att någon jäkel ska gå på grund i Karlskrona skärgård ingår inte i den vildaste fantasi, säger Karl Andersson när han 2013 berättar för Expressen om händelsen.

Att någon jäkel ska gå på grund i Karlskrona skärgård ingår inte i den vildaste fantasi

Han bestämmer sig till slut för att åka ut och titta. Han tar vedettbåten Smyge och sätter kurs mot platsen för den påstådda grundstötningen.

Efter en knapp timma till sjöss ser han ubåten – som har sovjetisk flagga. 

Karl Andersson skickar via radio en första rapport till sin chef, kommendör Lennart Forsman, på örlogsbasen.

undefined

Grundstötningen blev en världsnyhet – och början på tio dygns intensiv diplomati.

Foto: ANDI LOOR/AP

Bastuvarmt ombord

Karl Andersson tycker att ryssarna ser molokna ut. Trots att det är kallt och blåsigt utomhus är det bastuvarmt för de 59 besättningsmännen ombord. Smyge kör upp jämsides med ubåten och lägger sig på babordssidan.

Klockan är elva på förmiddagen när kommendörkapten Karl Andersson ensam kliver ombord på ubåten. 

”Do you speak english?”, frågar han de ryska befälen, men får ingen reaktion. 

När Karl Andersson i stället försöker med tyska kliver en av besättningsmännen fram. ”Nur ein bisschen”, urskuldar han sig – ”bara lite grann”.

Do you speak english?

Tack vare att den ryske soldaten kan tolka får Karl Andersson besked om att ubåten heter U137. Befälhavare är Anatolij Michailovitj Gusjtjin, kommendör av tredje graden.

När Karl Andersson frågar vad ryssarna gör här svarar de att de kommer från marinbasen Baltijsk i Kaliningrad och har fått fel på navigationssystemet.

undefined

Utrikesminister Ola Ullsten (FP), statsminister Thorbjörn Fälldin (C) och ÖB Lennart Ljung, samt försvarsminister Torsten Gustafsson i bakgrunden under en presskonferens 4 november 1981, angående ubåtsincidenten i Karlskrona skärgård.

Foto: SVEN-ERIK SJÖBERG/DN

Järnring runt U137

Under tiden kallas polisen och kust­bevakningen till Torumskär. Man slår en järnring kring U137.

Kommendör Lennart Forsman larmar dåvarande överbefälhavaren Lennart Ljung, som i sin tur ringer till statsminister Thorbjörn Fälldin.

Utrikesminister och vice statsminister Ola Ullsten inser att det är en känslig fråga att hantera. UD skickar i väg en kort protest till Sovjetunionen och kallar upp ambassadör Michail Jakovlev till möte.

Jakovlev begär att sovjetiska örlogsfartyg ska få gå in i skyddsområdet och bärga ubåten. Ullsten avfärdar genast ryssarnas krav. Ett sovjetiskt fartyg som befinner sig i svenskt militärt skyddsområde är redan ett för mycket.

Strax efter att Kvällsposten kommit ut kablar Tidningarnas telegrambyrå ut nyheten om ubåten och den är också huvudnyhet i lunchekot i Sveriges Radio. 

Operationen växer i takt med den mediala uppmärksamheten. 

undefined

Den sovjetiska ubåten U137 på grund i militärt skyddsområde utanför Karlskrona.

Foto: JAN COLLSIÖÖ/SCANPIX

Ubåten ska sprängas

Dramatiken ökar när försvars­ledningen strax därefter märker att Sovjetunionen verkar ignorera utrikes­minister Ola Ullstens nej till att bogsera U137. Ett sovjetiskt ubåtsbärgningsfar­tyg, eskorterat av två robotbestyckade jagare och tio mindre örlogsfartyg, sätter kurs mot Karlskrona.

Värnpliktigas permissioner dras in, jägarförband flygs till Karlskrona och placeras ut på ön Hästholmen och bevak­ningen av de svenska territorialvattnen skärps. Patrullbåtar får förstärkning av en division torpedbåtar från Stockholm för att övervaka det som av politikerna betecknas som ”den allvarligaste kränkningen sedan andra världskriget”.

Svenskarna kräver att få förhöra ubåtens kapten, vilket Sovjetunionen motsätter sig.

En sovjetisk bärgningsbåt upptäcks vid ögruppen Utklippan i Karlskrona kommun.

Den svenska ubåten Neptun skickar ut prejningssignaler och försöker köra i vägen för bärgningsbåten, men bärgningsbåten är snabbare och fortsätter in mot Gåsefjärden, där U137 ligger. 

Den allvarligaste kränkningen sedan andra världskriget

Den svenska isbrytaren Thule lägger sig vid inloppet till fjärden för att försvåra fritagningsförsök och Neptun fortsätter att jaga bärgningsbåten, som till slut viker av  och återvänder till de andra sovjetiska fartygen.

Den svenska militären förbereder samtidigt för att U137 ska kunna tas in till hamnen. Kust- och fallskärmsjägarförband planerar att övermanna besättningen med tårgas och överlämna den till svensk polis. 

I det läget känner svenskarna inte till att ubåtens kapten Gusjtjin har fått order om att U137 vid ett stormningsförsök ska sprängas.

Under torsdagseftermiddagen samlas ett tiotal sovjetiska fartyg utanför svenskt militärt skyddsområde.

undefined

Kapten Anatolij Gusjtjin (till vänster), befälhavare på den sovjetiska ubåten U-137 som gick på grund i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård.

Foto: ANDI LOOR/SCANPIX

Sovjetunionen gör plötsligt en eftergift

I Joakim Lindhés och Per Anders Rudelius SVT-dokumentär ”Ubåt 137 på grund” (2006) berättar företrädare för marinen att svenskarna bytte till en hoppfrekvens som bara skulle användas i händelse av krig när fem sovjetiska örlogsfartyg i hög hastighet närmade sig den svenska gränsen. Hoppfrekvensen signalerade att svenskarna var redo att öppna eld, men sanningen var att de svenska fartygen ännu inte hunnit förbereda laddningarna.

Det är många nervösa ögonblick innan de sovjetiska fartygen saktar ner farten och stannar. 

KGB-översten Boris Grigorjev förklarar i samma SVT-dokumentär att Sovjet fram till dess inte varit så oroligt och att man inte trodde att Sverige skulle höja tonläget.

Efter att svenskarna dragit i gång hoppfrekvensen hälsar Sovjetunionens ambassad att man drar tillbaka kravet att själv få bärga ubåten.

Man trodde inte att Sverige skulle höja tonläget

Två experter från Försvarets forskningsanstalt, FOA – Lars-Erik de Geer och Lars Bäckman – flyger ner till Karlskrona.

Ingen tror i det här läget på allvar att U137 har kärnvapen ombord, men duon har ändå med sig små handredskap för att mäta eventuell gammastrålning.

På torsdagskvällen åker de i en plastbåt ut till Gåsefjärden och bordar ubåten i fören. När FOA-männen skannar av ubåtens skrov ger mätarna utslag.

Den sovjetiska besättningen uppe i tornet på U137 skriker på ryska och pekar på FOA-männen med sina automatkarbiner. Lars Bäckman och Lars- Erik de Geer bestämmer för att avbryta undersökningen.

Statsminister Thorbjörn Fälldin och försvarsledningen får strax därpå besked om att det sannolikt finns uran ombord på ubåten. 

Under fredagseftermiddagen gör Sovjetunionen plötsligt en eftergift. Ubåtskaptenen Gusjtjin får frågas ut – om sovjetiska diplomater tillåts vara med.

undefined

Besättningsmän på U137.

Foto: STEFAN LINDBLOM/SCANPIX

Förhindra sabotage

Sovjet inser att svenskarna vet det mesta om ubåten och på lördagen kommer en unik ursäkt från Sovjetunionens regering. Beklagandet av kränkningen ses som en diplomatisk seger för Sverige 

Sovjetunionen hoppas fortfarande kunna dölja att det finns kärnvapenladd­ningar på U137. På söndagskvällen ger ambassadör Mikhail Jakovlev besked till Ola Ullsten: ubåts­kaptenen Gusjtjin får lämna fartyget och förhöras på svenskt territorium.

Ryssarna behöver en telefonlinje för att kunna prata med sin ambassad. Den svenska kustbevakningens båt, tullkrys­saren Tv 103 som kan koppla ihop sin radio med det fasta telefonnätet, får måndagen den 2 november uppdraget att lägga sig intill U137.

Vad de sovjetiska befälen inte känner till var att Lv 103 har ett skrov av plast som inte hindrar radioaktiv strålning. Från en position inifrån tullkryssaren kunde FOA­-männen fortsätta sin mätning.

Strålningsexperterna är nu säkra: Det finns uran 238 på ubåten.

Klockan 13.30 påbörjar kommendörkap­tenerna Karl Andersson och Emil Svens­ son ett sex timmar långt förhör med U137:s kapten Gusjtjin. Han upprepar att ubåten gjort navigations­misstag.

undefined

På fredagsmorgonen eskorterades U137 hemåt. Det var grov sjö när tv­-kameror från hela världen följde dramat.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

U137 har slagsida

Medan förhöret pågår är det storm och U137 har slagsida. Ubåten skjuter upp nödraketer och besättningen hävdar att fartyget håller på att slås sönder.

Överbefälhavaren Lennart Ljung ger klar­ tecken om att dra loss U137 från grundet.

Men nödsituationen är ett trick, menar kommen­dörkapten Karl Anders­son. Svenskarna blir grundlurade för att hjälpa till att bogsera loss ubåten.

Efteråt frågar ÖB regeringen vilka åtgärder som får vidtas för att hindra att U137 försöker rymma. ”Alla medel är tills vidare tillåtna”, svarar regeringen.

Torsdag den 5 november meddelar statsminister Thorbjörn Fälldin att det med stor sannolikhet finns en eller flera kärnladdningar ombord på U137.

Alla medel är tills vidare tillåtna

På fredagsmorgonen eskorteras U137 hemåt. Det är grov sjö när tv­-kameror från hela världen följer dramat.

Egentligen ska den svenske kommen­dören Roderick Klintebo överlämna ubåten till den sovjetiska jagaren Obraztsovyj fem kilometer ut på interna­tionellt vatten och få en skriftlig kvittens av viceamiral Alexej Kalinin. Men det hårda vädret gör att Klintebo får sköta överlämningen via radio.

På återseende, säger Kalinin kryptiskt när han tar över ansvaret för U137.