Blev plötsligt blind – och fick tillbaka synen • ”Alla var övertygade om att jag skulle dö”

Isabelle, 29, fick tre strokes – överlevde

KARLSHAMN. Isabelle Falck hade inte ens hunnit fylla 25 år innan hon drabbades av sin tredje stroke.

När det var som värst förlorade hon synen.

– Jag bestämde mig för att jag skulle överleva. När jag var tillbaka på banan kände jag att jag inte längre kunde skjuta upp framtiden, säger hon.

Publicerad 12 jan 2019 kl 19.01

Isabelle Falcks hem i Karlshamn är ljust och luftigt. Hon har ingen tv i bostaden och någon wifi-uppkoppling finns inte heller i den sparsamt inredda sekelskifteslägenheten. Hemmet har blivit som en lugn frizon för Isabelle, dit hon kan dra sig tillbaka när hon behöver ladda om sina energidepåer.

Som 23-åring såg Isabelle på sig själv som odödlig. Hon arbetade hårt, festade mycket och vilade sällan. Men det kom hastigt att ändras. På tio månader drabbades Isabelle Falck av tre strokes – och överlevde samtliga.

Isabelles första stroke drabbade henne i maj 2013, då hon var hemma i Sverige efter flera år utomlands.

– En natt vaknade jag och hade ingen känsel i mina händer, på samma gång som det stack något otroligt, säger hon.

Läkarna kom fram till att Isabelle Falck hade en tumörliknande kärlmissbildning i hjärnstammen. Det ledde till att blod sipprade ut i hjärnstammen, vilket påverkade kroppens nerver. Stroke-symtomen kom att variera mellan de olika anfallen – vilka symtom som Isabelle kände av berodde helt på vilka nerver som blev drabbade av blödningen.

Isabelle Falck, 29, har överlevt tre strokes.

Foto: JENS CHRISTIAN

Kvällsposten träffar Isabelle Falck i hennes lägenhet i Karlshamn.

Foto: JENS CHRISTIAN

Tre strokes har Isabelle överlevt.

Foto: JENS CHRISTIAN

Vid den andra stroken förlorade Isabelle synen.

Foto: JENS CHRISTIAN

De tuffa åren använder hon i dag som en erfarenhet.

Foto: JENS CHRISTIAN

”Läkarna berättade att det var stor risk att jag skulle dö”, säger Isabelle Falck.

Foto: JENS CHRISTIAN

Isabelle Falck har en tumörliknande kärlmissbildning i hjärnstammen.

Foto: JENS CHRISTIAN

Runtom i Isabelles lägenhet finns det påminnelser om snällhet.

Foto: JENS CHRISTIAN

Helt återställd efter drygt två månader

Den första stroken tog mycket ork från Isabelle, att äta ett äpple kunde ta mer än en timme. Trots det var hon fast besluten att klara av rehabiliteringen. Isabelle Falck bestämde sig för att bli vegan, både för sig själv, djuren och för miljön. I dag är hon övertygad om att kostvalet hjälpte henne att bli frisk.

– En gång om dagen gick jag upp och gjorde en riktigt bra smoothie, det var allt jag orkade. Jag gjorde det till min uppgift varje dag och den inställningen hjälpte verkligen.

Efter två och en halv månad var hon helt återställd. När Isabelle Falck frågade läkaren hur framtiden såg ut fick hon positiva besked.

– Han trodde inte att det fanns någon risk att jag skulle bli sjuk igen. Jag frågade om det var okej att jag flyttade utomlands, läkaren sa ja.

Tillsammans med tre vänner flyttade hon till Melbourne i Australien. I de nya miljöerna prioriterade Isabelle bort sin hälsosamma livsstil, i stället fylldes dagarna återigen av stress och festande.

– Det ledde till att jag glömde bort mycket av det som jag hade lärt mig om mig själv, i samband med stroken, säger Isabelle Falck.

Isabelle Falck förlorade synen vid den andra stroken.

Foto: Privat

Under flera månader rehabiliterades Isabelle.

Foto: Privat

Isabelle blev plötsligt blind

En dag då Isabelle befann sig på jobbet, i mars 2014, uppfattade hon en välbekant stickande känsla i händerna. När hon vaknade på morgonen därpå insåg Isabelle att hennes balanssinne var borta.

– Det kändes som att någon stack en kniv i mitt huvud, jag hade en fruktansvärd huvudvärk. Jag försökte ställa mig upp men det gick det inte, jag fick hålla mig i väggarna. Det kändes som att hela världen rörde på sig, men att jag stod still.

På sjukhuset konstaterade läkarna att det rörde sig om ännu en hjärnblödning. Isabelles känsel försvann i delar av ansiktet, tungan blev paralyserad och händerna var bortdomnade. Ändå höll hon hoppet uppe.

– Så här i efterhand är jag glad över att jag inte visste vad som komma skulle, då hade jag nog inte kunnat hålla mig lika positiv, säger hon.

När Isabelle Falck hade legat på sjukhuset i ungefär ett dygn förlorade hon sin syn. Plötsligt var hon blind.

– Mina ögon började hoppa upp och ner, min synnerv var skadad. Jag förlorade min syn. Den tredje dagen utan syn sa läkarna att jag skulle bli blind permanent.

Jag försökte ställa mig upp men det gick det inte, jag fick hålla mig i väggarna.

”Min familj trodde att jag skulle dö”

Som blind började Isabelle inse vad hon kunde gå miste om. Saker som hon tidigare hade tagit för givet blev genast allt annat än alldagliga.

– Det jag kände mig mest rädd för var att min självständighet skulle försvinna. Jag kände sorg, det finns så vackra saker att se. I början tänkte jag mycket på vardagliga saker, som att jag inte skulle kunna se på min favoritserie igen och att jag inte skulle få se mina framtida barn.

Isabelles anhöriga var övertygade om att de skulle förlora henne, där och då. När hon ser tillbaka på upplevelsen inser hon att det var det jobbigaste av allt.

– Förut har jag sagt att det värsta var att förlora synen. Men nu i efterhand inser jag att det svåraste var hur rädda alla andra blev. Hela min familj trodde att jag skulle dö, säger Isabelle, medan tårar rinner ner för hennes kinder.

Flera gånger under intervjun strilar tårar ner för Isabelles ansikte.

Foto: JENS CHRISTIAN

Isabelle Falck var inte redo att dö – hon hade uppgifter kvar att uträtta på jorden.

Foto: JENS CHRISTIAN

Miraklet: Synen kom tillbaka

Hon blev så småningom flyttad till ett rehabiliteringssjukhus, för att lära sig gå och leva utan synen. Där drabbades Isabelle av en tredje stroke, två veckor efter den andra.

Alla läkarna var övertygade om att jag skulle dö, men jag ville inte ge mig. Ett av mina mål i livet var att lära mig att älska mig själv – än hade jag inte lärt mig göra det. Och jag ville kämpa för att göra vår värld till en bättre plats.

I samband med den tredje stroken flyttade sig blodet i hjärnan – och som ett mirakel kom synen kom tillbaka. 

– Blodet skiftade och jag fick plötsligt tillbaka synen. Det var en av de lyckligaste dagarna i hela mitt liv. 

När jag var tillbaka på banan kände jag att jag inte längre kunde skjuta upp framtiden, för jag kanske inte har någon sådan.

– Jag la all energi på att bygga upp mig själv igen och gjorde en snabb rehabilitering. På fem månader gjorde jag en rehabilitering som läkarna inte trodde var möjlig på fem år.

Isabelle Falcks sjukdom lever med är mycket ovanlig. Hon berättar att läkarna i Melbourne endast hade hittat tre tidigare fall i Australien – och ingen har blivit äldre än 40 år. Men trots de mörka framtidsutsikterna valde Isabelle att hålla siktet på livet.

– Jag bestämde mig för att jag skulle överleva. När jag var tillbaka på banan kände jag att jag inte längre kunde skjuta upp framtiden, för jag kanske inte har någon sådan. Jag vet inte om jag kommer leva om tio år. Jag vill ta till vara på livet och jag ville inspirera andra, säger hon.

Isabelle Falck har skapat prenumerationstjänsten ”My kind box”, för hållbara mensskydd. I varje box skickas veganska och ekologiska gåvor med.

Foto: JENS CHRISTIAN

Tidigare fokuserade Isabelle mycket på sitt företag ”Kindnessfood”.

Foto: JENS CHRISTIAN

Att vara snäll mot sig själv och andra är viktigt för Isabelle Falck.

Foto: JENS CHRISTIAN

Vill vara snäll mot sig själv och världen

I maj 2015 startade Isabelle upp sitt företag, som baserades på orden ”I want to be kind to myself, and be kind to the world”. Hon började föreläsa om ekologisk vegansk mat, hållbarhet och sund livsstil. Det blev ett sätt för henne att förbättra världen, i den mån hon kunde där och då.

På intensiven klarade jag inte av någonting på egen hand, inte ens att gå på toaletten. Men genom att själv välja mat som var snäll mot omvärlden kände jag att jag gjorde någonting. När jag kom tillbaka till Sverige insåg jag att människor inte är särskilt snälla mot sig själva – och att det är ett enormt samhällsproblem. Hur ska vi kunna lösa samhällsutmaningar, om vi själva inte mår bra?

2016 var ett år som Isabelle Falck ägnade åt att arbeta med sitt inre. I samma veva fick Isabelle reda på att hon har en hjärnskada, som troligtvis aldrig kommer försvinna.

– Just då befann jag mig i en fas där jag försökte acceptera min sjukdom, men jag hade ännu inte förutsättningarna för att hantera den.

I dag är den nu 29-åriga Karlshamnsbon nykterist och social entreprenör, med inriktning på föreläsningar för unga. På samma gång driver Isabelle prenumerationstjänsten ”My kind box”, med miljövänliga och hållbara mensskydd.

När Isabelle Falck pratar om sina visioner och drömmar börjar tårar strila. Hon brinner för sitt kall i livet – och hon älskar att dra sitt strå till stacken, för att göra världen till en bättre plats.

– Så länge jag får lägga tid på att inspirera unga till att vara snälla mot sig själva, och omvärlden, har vi fixat framtiden. Då kan de bära fanan vidare, om jag inte kan det. Vi förtjänar att leva i ett samhälle där vi mår bra.

LÄS MER: Alla artiklar i serien ”Mitt liv”– osannolika livsöden och spännande historier 

undefined

Kvällspostens team i Karlshamn – Elvira Lagerström Dyrssen och Jens Christian.

Foto: JENS CHRISTIAN