Danmarks drottning om familjelivet – och klimatfrågan

Drottning Margrethe: ”Jag är ingen bra farmor”

KÖPENHAMN. I en timme berättar hon om livet, åldrandet och familjen.

Drottning Margrethe tar emot i sitt bibliotek på Amalienborgs slott.

Hon skrattar ofta – och talar en utmärkt svenska.

– Jag är ingen bra farmor, avslöjar drottningen.

Publicerad 27 sep 2019 kl 23.09

Vi går genom de stora salarna i Amalienborgs slott och kommer så småningom fram till två stängda spegeldörrar.

De öppnas och innanför väntar drottning Margrethe.

Hon tar emot i en vacker turkos dräkt och håret är som alltid prydligt uppsatt.

Statistiken över Kvällspostens publicerade artiklar om den danska kungliga familjen vittnar om ett stort intresse hos läsarna.

Varför är drottningen så populär i Sverige?

Drottning Margrethe ser nästan lite generad ut.

– Det kan jag inte säga. Kanske för att jag pratar svenska? säger hon försiktigt.

Hennes svenska uttal är perfekt. Möjligtvis lite gammaldags och satsmelodin påminner om hur drottningens kusin kung Carl Gustaf talar.

undefined

ETT SAMTAL OM LIVET. Kvällspostens chefredaktör Magnus Ringman intervjuar drottning Margrethe på Amalienborgs slott i Köpenhamn.

Foto: JENS CHRISTIAN

Hon är på ett strålande humör. 

– Jag har trivts med min ställning från början. Det är fantastiskt att få verka hela livet, säger hon.

Nästa år fyller Drottning Margrethe aktningsvärda 80 år. Då blir det firande över hela Danmark. Hovet har ännu inte spikat programmet.

Orkar inte lika mycket som tidigare

Men de åttio åren märks föga. Drottningen är pigg och håller samma tempo som tidigare när hon är ute på uppdrag. Även om åldern naturligtvis tar ut sin rätt.

– Jag orkar inte fysiskt lika mycket som tidigare. Man går långsammare och trapporna känns högre. I spegeln ser man att åren har gått och inte utan spår, men egentligen känner jag min inte speciellt olik hur det var för tio år sedan, även om jag är en gammal gumma, säger Drottning Margrethe.

De senaste åren har varit tuffa. Maken prins Henrik insjuknade i demens och avled våren 2018. 

– Det blev på ett annat vis när man plötsligt var ensam. Han hade ju varit sjuk de sista två åren. Vi hade inte varit tillsammans lika mycket som tidigare. Jag började vänja mig vid att göra saker ensam.

Egentligen känner jag min inte speciellt olik hur det var för tio år sedan.

Vid Danmarks statsbesök i Argentina i våras följde kronprins Frederik med Drottningen. En del såg det som en signal att kronprinsen nu stod i begrepp att ta över tronen. Men så ska det inte tolkas.

– Två klarar mer än en person. Kronprinsen hade flera uppdrag med den stora handelsdelegationen som jag inte var med på, säger drottningen.

I Nederländerna lämnade drottning Beatrix över tronen till sonen Willem-Alexander 2013. Det var tredje gången någon abdikerade från den holländska tronen. Men i de nordiska länderna finns inte den traditionen. I boken ”Drottning i Danmark”, som kom ut 1990, skriver drottning Margrethe: ”Min grundläggande inställning är den att man sitter på livstid! – som det heter i en annan och inte jämförbar situation. Helt. Naturligtvis har det sina problem för en kronprins att vänta”.

Stannar på sin post resten av livet

Finns det något som skulle få drottningen att ompröva den inställningen?

– Inte som jag kan föreställa mig, nej, men kanske om jag blev alldeles hopplöst sjuk. Min inställning är att sitta på livstid. Uppdraget är för livet.

Hur ser drottningen på spekulationerna kring att Ni ska lämna över tronen till kronprins Frederik i förtid?

– Jag känner ingen press att ändra min inställning. Det är en plikt som följer av uppgiften att följa efter sin far. Det gör man så länge man lever, säger drottningen.

undefined

TÄNKER INTE ABDIKERA. Drottning Margrethe tänker stanna på sin post resten av livet.

Foto: JENS CHRISTIAN

Det danska kungahusets ställning i Danmark är stark. Drottningen är omåttligt populär bland danskarna. De senaste danska opinionsundersökningarna är ett par år gamla, men visar på en tydligt uppåtgående trend för regenten.

Den danska tronföljden ändrades 1953 då Margrethe bara var 12 år. I boken ”Drottning i Danmark” skriver drottningen: ”Jag tror att Frederik har haft det lite lättare än jag, kanske därför att det är mindre sensationellt med honom än det var med mig. Det gjordes så stort väsen av att jag var kvinna. Det var inte särskilt roligt, rent ut sagt. Jag har för övrigt i det sammanhanget hävdat att det inte är min förtjänst, vare sig att jag är kvinna eller att jag är statsöverhuvud. Det är en biologisk tillfällighet. Mina föräldrar fick ingen son vare sig före eller efter mig. Det känner jag alltid när folk lyckönskar mig speciellt för att jag är kvinna och har den position som jag har, att det är malplacerat i just mitt fall. Det finns andra kvinnor som har ett jobb som de själva har arbetat sig upp till. Dem kan man lyckönska. De har måst ta sig genom något för att komma fram. Det har inte jag behövt”.

”Jag har haft fördel av att vara kvinna”

– Så är det, säger drottningen. Jag är min fars äldsta dotter. Det fanns inga söner. Jag var min fars äldsta barn som skulle efterträda honom. Vi pratade inte så mycket om det förrän sista vintern. Då var jag 12, knappt 13 år. Mina föräldrar förklarade för mig att det skulle gå. Min far hade stor tillit till mig.

Vad har varit speciellt med att vara statschef och kvinna under de här 47 åren?

– Jag tror att jag har haft fördel av att vara kvinna.

Hur då?

– En viktig sak är att man inte kan jämföra mig 1 till 1 med min far. Han var man. Jag var kvinna och var ung. Man jämför ofta en son med sin far, men med en dotter blir det olikt. Jag hoppas att det blir samma för min son, fast omvänt, säger drottningen.

Finns det några speciella samhällsfrågor som är viktiga för dagens kvinnor?

– I dag är det inte ovanligt att kvinnor intar framträdande positioner. Det finns statsministrar och andra kvinnor som är högt uppsatta. Det är inte så stor skillnad mellan män och kvinnor, mer än att män vanligtvis inte går i kjol, säger hon och skrattar.

Man jämför ofta en son med sin far, men med en dotter blir det olikt.

Har vi ett jämställt samhälle?

– Det beror på vem som tillfrågas.

Vad anser drottningen?

– Jag tycker att det är en fin jämställdhet. Möjligheterna finns för båda könen. Man måste arbeta för att komma fram, oavsett om man är man eller kvinna. Somliga kvinnor kanske tycker att de har haft det jobbigare, andra har upptäckt att det gick ganska lätt. I mitt eget fall ärvde jag min ställning och då måste jag fylla ut den. Det är något annat.

Klimat är en annan fråga som diskuteras livligt denna höst 2019. Drottning Margrethe har även tidigare manat till eftertanke.

Risk för panik i klimatdebatten

– Det är viktigt att det inte blir panik. Om man får panik, det gäller både i samband med olyckor eller längre förlopp, då går det alldeles åt helsike. Panikreaktioner är ingen bra idé.

Finns det något panikartat över dagens klimatdebatt?

– I bland tycker jag att det blir lite så. Somliga tycker att det är väldigt kritiskt och då blir reaktionen något panikartad. Man ska hålla huvudet kallt. Det tror jag är väldigt bra. Inte få kalla fötter, men hålla huvudet kallt.

Har drottningen uppmärksammat den svenska klimataktivisten Greta Thunberg?

– Ja, det kan man ju inte undgå.

Hur ser ni på det engagemang som nu växer bland unga i klimatfrågan?

Det är bra att unga är uppmärksamma på vad som händer omkring dem, men man måste inte reagera med panik: Då är det aldrig bra. Nu är jag en gammal gumma, som jag sa.

Egentligen är det konstigt att man i ett land som Sverige, där avstånden är så stora, ska skämmas över att man flyger.

Hur ska man förhålla sig till klimatproblemen?

– Man ska se till att man både tittar på det som man kanske är enig med, men också på det som man inte är så enig med.

Finns det en skillnad i synsätt mellan Sverige och Danmark i den här frågan?

– Jag tror det. Egentligen är det konstigt att man i ett land som Sverige, där avstånden är så stora, ska skämmas över att man flyger. Men man kan ju inte köra skottkärra från Malmö till Haparanda, om jag får uttrycka mig så.

HON FYLLER 80 ÅR 2020. Då blir det fest i Danmark. Drottning Margrethe har fortfarande fullt program.

Foto: JENS CHRISTIAN

EN SPETTEKAKA TILL DROTTNINGEN. Kvällspostens chefredaktör Magnus Ringman gav en skånsk spettekaka till drottning Margrethe som tack för intervjun . Det uppskattades.

Foto: JENS CHRISTIAN

”Jag är inte en farmor som stickar”

Drottning Margrethes två söner Frederick och Joachim har båda hunnit fylla 50 år. Hon har totalt åtta barnbarn. I tidigare intervjuer har drottningen berättat om att hon velat ha bättre kontakt med sönerna under uppväxten. Men hur påverkar det dagens kontakt med barnbarnen?

Drottningen skrattar.

– Jag är absolut inte världens bästa farmor, säger hon.

Varför det?

– Ja, det vet jag inte. Men det är jag inte. Jag är deras enda farmor, men det blir inte bättre än så.

Hur skulle drottningen vilja vara som farmor?

– Jag tycker det är underbart med mor- och farmödrar som omfamnar barnen väldigt mycket. Jag är inte så duktig på det. Jag är inte en farmor som sitter och stickar.

Så skrattar hon igen, precis som så många gånger under intervjun. Ett smittande, hjärtligt skratt.

Släktingarna i Sverige träffar hon då och då. Drottningens mor Ingrid var syster med de svenska prinsarna Gustaf Adolf, Bertil, Sigvard och Carl Johan och därför är drottning Margrethe kusin med kung Carl Gustaf. 

PÅ BESÖK I SVERIGE. Danska kungaparet anländer till Helsingborg för besök på Sofiero slott 1948. De tas emot av kronprins Gustaf Adolf, Margrethes morfar. Prinsessorna Benedikte och Margrethe längst fram.

Foto: Bilder i syd / Sydsvenskan

Kronprinsessan Victoria med kronprins Frederik.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT NYHETSBYRÅN

Drottning Margrethe.

Foto: JENS CHRISTIAN

Så sent som förra veckan var kronprinsessan Victoria på besök i Köpenhamn.

– Jag är inte så nära henne som min son är. De står lyckligtvis varandra riktigt nära. De är vänner. När de träffas har de urtrevligt tillsammans.

Till sist, en nördig fråga. I Danmarks ”stora riksvapen” – drottningens symbol som antogs vid hennes tillträde 1972 – återfinns det svenska riksvapnet tre kronor. Det stammar från Kalmarunionens tid för att visa att danskarna även efter Sveriges frigörelse gjorde anspråk på att Sverige ska lyda under Danmark. Det var en av anledningarna till nordiska sjuårskriget på 1560-talet.

Och de tre kronorna finns alltså fortfarande kvar. Varför?

– Det är ett minne av Kalmarunionen och den skandinaviska samhörigheten. Det är inget krav. Då skulle det inte ha funnits kvar, säger drottningen.