Kvällsposten avslöjar nya uppgifter om Spionmordet i Skabersjö

Den polske spionens arm kom upp ur en åker i skånska myllan

Utländska agenter har också opererat här. Och röjts ur vägen, mördats. En av dem var exilpolacken Zygmunt Matuszyk i Malmö. 

Genom en otrolig slump hittades hans döda och nergrävda paketerade kropp i en åker vid Skabersjö. 

I dag snart fyrtio år senare kan Kvällsposten avslöja ett samband mellan detta – och två andra mord på svensk mark.

LÄS DEL 1 I SERIEN MATSONS MORD HÄR.

Text: Ulf Matson
Publicerad 30 dec 2018 kl 09.12

Sverige har varit tummelplats för spioner sedan andra världskriget. Och det har inte bara varit svenskar som försett utländsk makt med topphemlig information om vårt försvar, som exempelvis översten Stig Wennerström, FN-officeren Stig Bergling eller flygofficeren Bertil Ströberg - om den sistnämnde nu verkligen var spion och inte föll offer för en komplott? 

Under kalla krigets 1970- och 1980-tal pågick illegal underrättelseverksamhet i stor skala såväl i som utanför Sverige. Alla spionerade på alla. Och vårt land var lika goda kålsupare som andra länder. Visserligen är det längesedan den så kallade DC 3-affären inträffade (ryssarna sköt ner det svenska signalspaningsplanet över Östersjön utanför Gotland den 13 juni 1952) men verksamheten har fortsatt med oförminskad styrka långt fram i våra dagar. 

undefined

DC3:an som sköts ner av Ryssland 1952.

Foto: FLYGMUSEET

Jag minns exempelvis vilket herrans liv det blev när Kvällsposten upptäckte ett av Sveriges två nya signalspaningsplan parkerat på undanskymd plats på Kallinge flygflottilj i Blekinge. Det var nog bara här hemma som de var hemliga, ”Ryssen” kände säkert till allt om dessa omålade, anonymt registrerade Sud Aviation Caravelle jetplan som tidigare flugit som passagerarplan hos SAS men nu var fullproppade med avlyssningselektronik och sofistikerad radar…

LÄS MER: Maria Sjöstedt hittades död – men dörrarna var låsta inifrån 

Spioner lägger pussel

Samtidigt pågick mer traditionell underrättelseverksamhet på landbacken. Ja, spioneri helt enkelt. Det kunde röra sig om polska och östtyska lastbilschaufförer som av outgrundlig anledning alltid stannade för att fika eller sova vid det svenska militärflygets landsvägsbaser, ni vet de där flera kilometer långa och extra breda vägstumpar som man kan stöta på runtom i Sverige.

Eller polska tavelförsäljare som påfallande ofta ville sälja sina alster till höga militärer eller svenska flygvapnets piloter. Visserligen har en sentida bok bagatelliserat dessa företeelser men faktum kvarstår – det förekom många märkliga incidenter.

Parallellt pågick också flyktingspionage – och gör det fortfarande. Under senare år har bland annat Ryssland och Kina pekats ut som verksamma mot exilgrupper i vårt land, det är inte alls längesedan ett fall avslöjades och gick till åtal och fällande dom.

Men under 1970- och 1980-talet var det alltså framför allt öststaterna som opererade i vårt land. Många hade flytt undan det stenhårda kommuniststyret över till väst varifrån man sedan försökte motarbeta de förhatliga regimerna. 

Dessa avhoppare skulle därför kartläggas och övervakas. 

Samtidigt ska man ha klart för sig att flyktingströmmarna säkert också gömde öststatsagenter med andra uppdrag. Spioner som helt enkelt använde avhoppargrupperna som kamouflage för mer hemliga operationer, till exempel kartläggning av strategiskt viktiga svenska hamnar, radarstationer eller andra militära anläggningar. 

Så var det med stor sannolikhet när det gällde Zygmunt Matuszyk.

Rätt vad det är tyckte han sig se något som liknade en människoarm försvinna ner i jordmassorna

undefined

Malmöpolisens mordutredare på väg att lämna den tyska banken med vad de hittade i bankfacket, dels en stor summa pengar och dels diverse dokument.

Foto: Kvällsposten

Anmäld försvunnen

En 45-årig polack som bosatt sig i Malmö. Han gjorde inte mycket väsen av sig och få visste vad han sysslade med.

Det började med att företagsläkaren hos hans arbetsgivare anmälde honom försvunnen den 14 mars (1982, KvP:s anm.). En patrull från Malmöpolisens personspangrupp fick ärendet på sitt bord och började nysta i fallet. Grannar kunde berätta att de sett Matuszyk den 8:e eller 9:e mars. Patrullen var vid flera tillfällen och ringde på hemma hos honom men ingen öppnade. 

Till sist tog polisen sig in i lägenheten för att kolla att den försvunne inte låg där död, men så var inte fallet. Och eftersom man inte heller i övrigt fann något onormalt i hans bostad hamnade ärendet i hyllan ”Ej spaningsresultat”. 

Ett inte helt ovanlig polisiärt beslut vare sig i gårdagens eller i dagens Sverige - det finns människor som bara försvinner ut i tomma intet av egen fri vilja.

Månaderna gick och ingen Zygmunt Matuszyk dök upp. 

Men så är traktorföraren Hans Hansson på Skabersjö gods är ute och plöjer den 22 juni. 

Vi konstaterade snabbt att det här handlade om ett mord sannolikt utfört av proffs

Makabert fynd

Hansson har som vanligt ”ett öga framåt och ett bakåt i plogfåran”. Det gäller ju att skära raka fåror över åkern.

– Rätt vad det är tyckte han sig se något som liknade en människoarm försvinna ner i jordmassorna. När han kommer tillbaka efter ytterligare ett plogvarv på åkern ser han ingenting men kan inte riktigt släppa händelsen. Han berättar för sin förman och arbetskamraterna om det inträffade och då tycker förmannen att man ska åka ut och kolla upp det hela, berättar en i dag pensionerad kriminalkommissarie för mig.

Personalen på godset åkte ut och hittade efter en stunds letande i plogfårorna ett väl paketerat människolik och slog larm till polisen.  Det blev förstås fullt pådrag. Personal från vålds- och brottsspaningsrotlarna, liksom polistekniker, skickades till platsen. En annan pensionerad polis jag pratade med häromdagen, minns den dramatiska inledningen på detta märkliga mordfall som snabbt stämplades som ”Spionmordet” – och varför, det ska jag återkomma till.

– Jag och en kollega fick uppdraget att försiktigt försöka få upp inte bara den paketerade kroppen utan också ett stycke jord runtom. Men vi fick inte sätta i gång friläggningen förrän en biolog flugits in med polishelikoptern. Hans uppdrag blev att säkra småkryp och växtlighet vid den döda kroppen för att om möjligt kunna tidsbestämma när den grävts ner, minns han.

Oändligt varsamt grävdes den stora jordklumpen med människokroppen fram, lyftes upp och fraktades i väg till rättsläkarstationen i Lund där obducenten Peter Löwenhielm stod redo. 

Det här var ett fall som självklart fick högsta prioritet. 

Sedan jorden borstats bort fick Löwenhielm fram ett i plastsäckar väl paketerat manslik. Offret var bakbunden i en sinnrikt applicerad snara med mycket speciella knutar.

Redan vid den första okulära besiktningen av den döda kroppen fick man indikationer på att det kunde vara den sedan i mars försvunne Zygmunt Matuszyk. Han var vid det tillfället en av nio tänkbara kandidater. Dagen efter kunde rättsläkaren Peter Löwenhielm sedan slå fast att det faktiskt var den försvunne polacken. Det gjorde han med hjälp av röntgenplåtar från en tidigare trafikolycka som Matuszyk varit inblandad i och då skadat ryggen. Även rättsodontologen Bengt Sundström kunde bekräfta identiteten efter en tandundersökning. 

undefined

Det här är baksidan på de knopar som mördaren/mördarna använde sig av när de paketerade sitt offer.

Foto: Polisen

Proffsmord

– Vi konstaterade snabbt att det här handlade om ett mord sannolikt utfört av proffs, förklarar min källa kriminalkommissarien. Han kom att ingå i den kvartett poliser som det närmaste året skulle lägga i stort sett all sin tid på den här mördarjakten. 

Det som möjligen förbryllade utredarna var valet av platsen att dumpa liket på.

– Proffsmördare borde förstått att åkern skulle brukas. Man kan tycka att de skulle tänkt på att i vart fall grävt ner sitt offer litet djupare så att plogen inte fått tag i kroppen, tycker han.

Nåväl. Parallellt med obduktionen startade Malmöpolisen kartläggningen av offret. Vem var han egentligen? Varför hade han valt att bosätta sig i Malmö?

Och så vidare.

Ingen ville prata med oss poliser om honom

Mystiskt bankfack

En sak förbryllade mordutredarna ganska omedelbart. Hur kunde en avhoppad polack ha så mycket pengar? Det handlade sammanlagt om flera hundra tusen kronor på olika konton och i kontanter. Och var kom de regelbundna insättningarna till hans konto ifrån?

Dessutom upptäckte man att den döde hade ett bankfack i Travemunde. Svensk polis slog larm till sina västtyska kolleger men landets banksekretess är lika rigorös som någonsin den schweiziska. Det gick inte att bara dåna in på banken och låsa upp facket för att kontrollera vilka hemligheter som eventuellt kunde gömma sig där.

Nej, det fick bli en begäran om öppning via sedvanliga diplomatiska och juridiska kanaler. Under tiden ordnade dock västtysk polis så att bankfacket plomberades - ”några andra” skulle inte kunna gå in och undanröja eventuellt känsliga dokument. 

Jag återkommer till vad som hände sedan.

På hemmaplan gick kartläggningen trögt när det gällde den döde.

– Ingen ville prata med oss poliser om honom. Jag har aldrig varit med om en så kompakt tystnad. Inte ens när vi kunde bevisa att personen framför oss haft kontakt med offret, erkände de det.

– Jag minns vid ett tillfälle när vi fått tag på en amatörbild från en fest som klart och tydligt visade att där satt personen tillsammans med Matuszyk och hade trevligt. ”Han där, nä jag vet inte vem det är”, blev svaret. När vi insisterade blev det bara en axelryckning och ett kort ”har aldrig sett honom varken förr eller senare”. 

undefined

Arkivarie Staffan Gudmundsson på Malmö Stadsarkiv med polisens utredningsmaterial om det så kallade spionmordet i Skabersjö som fortfarande till stora delar är sekretessbelagt.

Foto: Ulf Matson

Order från högsta ort

Vid det här laget hade mordoffret i Skabersjöåkern inte bara blivit en angelägenhet för den öppna polisverksamhetens mordutredare. Även Säkerhetspolisen (Säpo) hade kopplats in. Och uppifrån Stockholm där Holger Romander hade efterträtt den legendariska Carl Persson som Sveriges andre rikspolischef, kom order om att mordet på Zygmunt Matuszyk måste få högsta prioritet.

”Sverige får inte bli tummelplats för avrättningspatruller av något slag”, löd beskedet.

Det fanns uppenbarligen sekretessbelagd information om att den mördade exilpolacken inte var vem som helst. En slutsats som även mordutredarna dragit.

– Att Säk kopplades in kunde vi förstå men att också mordet väckte sådana reaktioner på centralt håll i Stockholm överraskade oss, säger en av mina källor i dag. Samtidigt förklarar han att även om samarbetet mellan mordutredare och Säpo fungerade bra, fick den öppna verksamheten inte speciellt mycket information.

Klippkort till öst trots järnridå

Vad var det då specifikt som fick polisen att stämpla det här som ett spionmord? Jo framför allt två saker:

Hur kunde en avhoppare från öst så frekvent som Zygmunt Matuszyk, åka in och ut ur Polen och Östtyskland som vore det en busstur mellan Värnhem och Gustav Adolfs torg i Malmö? 

Betänkt att det här var under en tid då den så kallade järnridån dragits ner igen i Polen 1981 när översten Jaruzelski tagit makten. Gränskontrollerna runt öststaterna inklusive Polen var mer än rigorös.

Var hade han fått alla sina pengar ifrån? 

Det handlade om flera hundra tusen kronor som i dag, trettiofem år senare, motsvarar nästan en miljon kronor mätt i en industriarbetares löneutveckling? Vem satte in tusentals kronor så regelbundet till honom? Och varför hade han ett bankfack utomlands, var det förresten det enda eller fanns det fler?

Som ni ser var frågetecknen många kring den här personen.

– Vi behandlade det här som vilket mord som helst men var å anda sidan medvetna om att fallet rymde många bottnar, förklarar den pensionerade kriminalkommissarien för mig. 

undefined

Kvällsposten skrev tidigt om mystiske spionens bankfack.

Foto: Arkiv

KvP med till Västtyskland

Tillbaka till bankfacket i Travemunde. Det var ovan nämnde kommissarie som tillsammans med en kollega och med assistans av västtysk polis, gjorde husrannsakan i Handelsbank i Lubecks lokalkontor i den välkända nordtyska semesterorten. Och jag och KvP-fotografen Nikolai Jacobsen var med. Bara någon dag innan de svenska polismännen klev ombord på Travemundefärjan Gustav Vasa i Malmö, fick jag ett tips om deras resa. Dåvarande redaktionschefen Lars Braw gav klartecken till att KvP kunde hänga på. Förstå att de båda civilklädda polismännen blev minst sagt överraskade när de upptäckte att de fått sällskap av ”Tredje stadsmakten” ombord på färjan. 

Men det var bara för dem att gilla läget och vi lovade att hålla oss litet diskret i bakgrunden. Det finns ju bra teleobjektiv och ärligt talat blir bilder tagna med kraftiga telen mer dramatiska när motiven pressas ihop...

– Det blev några spännande minuter i bankvalvet, minns kriminalkommissarien.

– Jag blev rätt imponerad av den västtyska polisens låssmed. I Sverige brukade hans kolleger helt sonika borra upp låsen men den här killen hade övat och blivit så till den grad fingerfärdig att han ”låste upp” facket med sina tunna ”nycklar”.

Förutom en stor summa pengar hittade den svenska polisen även en del dokument. Men inget av dem kunde kasta ytterligare ljus över mordfallet i Sverige. Däremot lossnade det på hemmaplan i Malmö.

Det bara måste finnas ett samband mellan de här tre fallen

undefined

Den speciella snara Zygmunt Matuszyk kropp hittades paketerad med. Den var applicerad så att minsta försök från honom att försöka lösgöra sig skulle resultera i att han ströp sig själv.

Foto: Polisen

Skrev under sin egen dödsdom

Det nådde mordutredarnas öron att Zygmunt Matuszyk hade anförtrott sig till någon eller några landsmän att han visste en hel del om de öststatsagenter som opererade i Sydsverige. Och att han nu tänkte avslöja dem innan han emigrerade till USA.

Det är inte omöjligt att han genom dessa uttalanden skrev under sin egen dödsdom, speciellt om han själv på ett eller annat sätt haft en roll i detta smutsiga spel. Och man kan inte bortse ifrån att hans prat om att emigrera till USA förstärkt ett beslut att eliminera honom. För den saken är klar: dyker det upp en exilpolack på andra sidan Atlanten är det inte bara amerikanska immigrationsmyndigheter som vill prata med honom utan säkert också en spionorganisation som CIA för att kolla om han kan förse dem med någon matnyttig information. 

Och det skulle aldrig deras tre motsvarigheter till spionorganisationer i Polen våga riskera. Då var det bättre att tysta honom för gott.

Zygmunt Matuszyk begravdes i Hoppets Kapell på Östra Kyrkogården i Malmö den 14:e juli 1982, en knapp månad efter att hans döda kropp hittats i åkern ute i Skabersjö. Polisen fotograferade diskret begravningsgästerna i sin jakt på hans mördare. Rättsläkaren Peter Löwenhielm kunde, såvitt jag kommer ihåg i dag, aldrig fastställa någon dödsorsak därför att plogbladet kraftigt skadat offrets kropp och huvud. Men att personen i fråga blev mördad torde vara tämligen självklart.

Återstår en väsentlig fråga; Syftet med den sinnrika snaran? 

Den riggades knappast bara för att kunna hantera den döda kroppen på ett enkelt och smidigt sätt. Nej, polisen anser att det handlade om ren tortyr för att tvinga offret avslöja vad han visste och vad han sagt till vem. Dessutom var den så skickligt applicerad att vederbörande alltså skulle strypt sig själv om han försökt ta sig loss... 

undefined

Flygbild med ritning över brottsplatsen.1) Graven där kroppen gömdes i skogsbrynet vid Västra byskogen och Kärlekslunden. 2) Skabersjö slott. 3) Pensionärsbostaden. 4) Stigen där polisen misstänker att mördaren gått. 5) E14 mellan Malmö och Ystad.6) Vägen mellan Oxie och Skabersjö.

Foto: Kvällspostens arkiv

Tre likartade mord

Nu kan Kvällsposten också avslöja något verkligt intressant – offret i Skabersjöåkern är inte den ende som hittats paketerad på det här viset på svensk mark. Det finns ytterligare två fall – två offer som hittats mördade och sänkta i den så kallade Ryssgraven. 

Det är en cirka 2000 meter lång och 250 meter bred vik med ett djup på mellan 12 och 20 meter i Mälaren vid Kungsängen i Stockholm.

Två pojkar hittade en sopsäck guppande i vattnet redan i juni 1976. Polis larmades och bärgade säcken som visade sig innehålla liket av en man. Nästa likfynd gjordes av en mamma och hennes dotter i juli fyra år senare, alltså 1980. Också i denna sopsäck låg liket av en man.

– Och nu kommer det intressanta. Båda dessa offer var paketerade på samma sätt som vårt offer i Skabersjö, avslöjar min sagesman den pensionerade kriminalkommissarien.

– Gärningsmännen i Stockholmsfallen hade använt sig av samma sinnrika snaror och samma mycket speciella knutar.

– Enligt vår åsikt kan det här inte vara sig om någon tillfällighet. Det bara måste finnas ett samband mellan de här tre fallen. Vilka gemensamma nämnare det handlar om kan vi dock bara spekulera över. Bara vårt offer är identifierat, de andra två är okända. Visst kan vi genom utseende, tandstatus och liknande dra slutsatser att det kanske rör sig om personer från något öststatsland. Men vi vet inte, säger min kriminalkommissarie.

Och i dag spelar det mindre roll, samtliga tre fall är som mord betraktade preskriberade. I Matuszyks fall passerades den gränsen den 22 juni 2007, det vill säga för femton år sedan.

Frågan är om det finns mer klargörande information i Säpos arkiv? Det får framtiden utvisa. En framtid som ligger åtskilliga årtionden framåt i tiden. 

undefined

Kroppen fanns nergrävd i sopsäck i Skabersjö 1982. Polisen arbetade på brottsplatsen för att frilägga fynden.

Foto: Kvällsposten

Utpekad som regeringsspion

Slutligen. Den 29 juni, bara en vecka efter det att Zygmunt Matuszyks döda kropp hittats, hörde ett anonymt vittne av sig till Kvällsposten och hävdade att ZM mött sin mördare på en restaurang i närheten av Malmö Allmänna Sjukhus, MAS. 

Vilken krog det rörde sig om ville vederbörande dock inte berätta. Offret lurades sedan i väg och avrättades. Orsaken till mordet skulle vara att hans landsmän upptäckt att ZM var regeringsspion, hävdade den anonyma uppringaren.

Bara några veckor senare i juli månad, utbröt ett propagandakrig mellan Radio Free Europé och polska tidningar. Radiokanalen upprepade påståendet att ZM mördats för att han var regeringsspion, tidningarna påstod att han omkommit i en trafikolycka och citerade en kommissarie Stig Ekwall i Malmö. Denne existerade förvisso men förnekade att han överhuvudtaget uttalat sig. Och varför skulle han gjort det, han deltog såvitt jag kommer ihåg överhuvudtaget inte i mordutredningen.

I ett sista försök att hitta en förklaring till mordet, genomförde två Malmöpoliser också ett unikt förhör med offrets 78-åriga mor på polsk mark i Szezecin den 29 november samma år. 

Hon kunde dock inte kasta något ytterligare ljus över fallet.

undefined

Ulf Matsons byline i Kvällsposten 1986.

Foto: Arkiv