Barbro, Madeleine och Jackie har börjat förbereda sig för det otänkbara: Att behöva fly från Sverige.

De planerar inför flykten från Sverige – om SD får makten

Barbro, Madeleine och Jackie har börjat förbereda sig för det otänkbara.

Att behöva fly från Sverige.

Den växande intoleransen och SD:s framgångar skrämmer dem.

För andra har striden mot mångkulturens Sverige bara börjat.

Publicerad 9 sep 2018 kl 05.09

Barbro Romero andas in den klara luften utanför sin kolonistuga i Malmö.

Den frodiga grönskan, äppelträden, fjärilarna, vinrankorna, höghusen som breder ut sig i horisonten.

Allt runtomkring är ett stycke av henne.

Här är hennes plats på jorden. Hon är född i ett arbetarhem i den här staden. Här vill hon leva resten av sitt liv.

Men nu har Barbro och familjen börjat förbereda sig för det som länge varit otänkbart.

– Vi vill inte fly. Vi ser över alternativen. För att inte vara naiva.

Barbro har börjat ta reda på hur äganderätten kring fastigheter ser ut i Filippinerna, där hennes man är född.

Hur man gör för att öppna bankkonton.

Jobbmöjligheter. 

Vi vill inte fly. Vi ser över alternativen. För att inte vara naiva

Hon nämner sina planer under en lunch med kolleger här i kolonistugan.

– Vad är det för trams!? utbrister en av dem.

Varför skulle någon behöva lämna landet?

Sverige, en nation där humanismen är starkt förankrad.

Ett land vars invånare är några av världens mest bokläsande folk.

Tror någon på allvar att svenskar, tio miljoner invånare, slutat vara ett vettigt folk bara för att en del proteströstar på nationalister som många länge skrattat åt?

– Trams.

Men snart börjar det sakta sjunka in.

 

***

 

Exit-plan: Att ha en plan för att hinna fly innan det är för sent, när rasism normaliseras och ökar.

”Att fly är inte att ge upp. Att anpassa sig, det är att ge upp”.

Manuel Atilio Cubas, journalist.

 

undefined

”Vi sitter mitt i idyllen och pratar om att vi kanske behöver lämna landet. För vi måste prata om det. Annars finns risken att vi går under, under tystnad”, säger Barbro Romero.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

En vecka inför valet.

Från vallokaler runtom i landet kommer vittnesmål om väljare som vägrar att få hjälp av röstmottagare med mörkt hår.

Andra vill gärna visa just dem vilka de röstat på.

På Facebook berättar en valförrättare om hur en äldre kvinna lämnar över sina röstkuvert och säger med ett leende:

– Nu kan du packa dina väskor.

 

*** 

 

I Stadshuset i Malmö arbetar SD:s kommunalråd Magnus Olsson för att avskaffa mångkulturens Sverige.

”Förändring på riktigt”, lyder texten på SD:s valbroschyr.

Magnus Olsson svarar på telefonen och säger att han är upptagen i en intervju. En äldre kvinna vill berätta vad han bör säga till journalister.

Magnus Olsson är inte på humör.

Någon har nyligen beställt varor i hans namn.

Han är också irriterad över något annat.

Något som unga personer i Rosengård sa till honom nyligen under den politiska festivalen Malmedalen.

”Det här är vårt område, här lever vi som vi vill”. 

undefined

Magnus Olsson, SD:s kommunalråd i Malmö, ser framför sig en mer harmonisk framtid där alla är överens om att SD:s syn på svenskhet gäller.

Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Den typen av idéer, från sådana som bor i det Magnus Olsson kallar utanförskapsområden, anser han är farliga.

– Det kan få jättestora proportioner om det förstärks. Jag vill inte vara någon krigsförespråkare men det kan bli ännu större motsättningar. 

Svensken är trogen, lojal

Samtidigt påpekar Magnus Olsson att det fanns grabbar i Rosengård som kom fram, skakade hand och höll med SD:s politik.

I framtiden, i SD:s Sverige, ska det bli mer harmoniskt. Mer jämlikt.

I framtiden är alla överens om att SD:s syn på svenskhet är den som gäller.

– Svensken är trogen, lojal, säger Magnus Olsson. 

 

***

 

Ur SD:s principprogram:

På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet och kultur. 

 

*** 

 

För några år sedan började Barbro Romero och hennes familj förstå ”åt vilket håll vi rör oss”.

– Vi pratar om vilka signaler vi behöver se för att agera. Vad var det som gjorde att många judar inte såg signalerna i Tyskland, som gjorde att de stannade? Och vad väntar vi på?

Hennes dotter Madeleine är tyst en stund. Hon tänker på de som inte har någonstans att åka.

Vad var det som gjorde att många judar inte såg signalerna i Tyskland, som gjorde att de stannade? Och vad väntar vi på?

– De som kommit hit nyligen och som sålde allt eller blev av med allt innan de kom hit, säger hon.

I dag har fler intoleranta grupper flyttat fram sina positioner, än när Barbro och Madeleine började se ”vart vi rör oss”.

undefined

”Bland filippiner finns motsättningar mellan katoliker och muslimer. En del som bor i Sverige tänker att intoleransen 'bara' handlar om muslimerna. Sedan finns de som är naiva i ett försök att känna samhörighet med samhället, att visa att man är svensk”, säger Madeleine Romero.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

På Almedalsveckan har nazister misshandlat och trakasserat.

Toleransen för att människor med utländsk bakgrund ska få möjlighet att bevara sina kulturella traditioner är de lägsta sedan Mångfaldsbarometern startades 2005.

– Det är tydligt att de som röstar på SD bara bryr sig om en fråga: invandring. Oavsett hur mycket man lyfter andra delar av deras politik, säger Barbro.

Närmaste fyra åren är vi safe. De kommer inte få 50 procent av rösterna nu. Men om två, kanske tre val…

– Själv älskar jag olikheter. Det är där det händer något. Att någon vill ta det ifrån oss, det gör mig ledsen. Om vi inte längre får vara olika, om vi ska in i en mall, säger Barbro.

Madeleine håller med.

– Närmaste fyra åren är vi safe. De kommer inte få 50 procent av rösterna nu. Men om två, kanske tre val… 

Barbro och Madeleine hör bekanta som inte tror att intoleransen gäller dem och som kan tänka sig att rösta på främlingsfientliga partier.

– Vi brukar, halvt på skämt, säga att väldigt många i Sverige har kölappar utan att veta om det, säger Barbro.

 

***

 

Våren 2018 blir Danmark den första demokratin i västvärlden att peka ut officiella "ghetton" där invånarna juridiskt ska behandlas annorlunda än de som bor på andra håll i landet.

Enligt regeringens förslag ska invånare i socialt utsatta områden få hårdare straff om de utför brott.

 

***

 

En dag inser Jackie Mhitaryan att hon inte kan andas.

Det är Jom Kippur, judarnas heligaste dag.

Ute på gatorna marscherar nazister.

När vande hon sig vid att inte kunna andas?

Vid nazister på gatorna, på Almedalen, nazister i Sveriges tredje största parti, antisemitiska attacker från personer med bakgrund i Mellanöstern.

Men allt slätas över. Allt är snabbt okej. Det får inte bli jobbig stämning.

undefined

”I Sverige är jag som judinna tolererad men inte accepterad”, säger Jackie Mhitaryan.

Foto: Privat

Jackie ger ett starkt och tufft intryck. Fast blick, stadig röst.

Hon har ett stort nätverk och ingår i antirasistiska grupper.

Men som judinna, med armenisk pappa och svensk mamma, är hon inte accepterad.

– Vi judar i Sverige betalar för att bekosta vår egen säkerhet, den som staten ska garantera oss. Jag är tolererad här, visst, men jag vill vara accepterad, säger hon.

På Facebook delar hon ett inlägg om filosofen Hannah Arendt, som i Tyskland 1933 beskrev hur judar i Berlin bara var allmänt accepterade om de avvisade sin tro och sina värderingar.

Vi judar i Sverige betalar för att bekosta vår egen säkerhet, den som staten ska garantera oss

Jackie var tidigare ledamot i StreetGäris, ett nätverk för kvinnor som startades i Järvaområdet i Stockholm.

Hon är trött på att pressas av nazister och att bemöta antirasister som inte erkänner Israels rätt att existera. De som inte ser judar som en utsatt grupp.

– Vet du, säger hon. Jag tror att judiskt liv som kollektiv, där vi kan utvecklas och leva fritt, inte längre är möjligt i Sverige. 

 

***

 

”Rasismen i Sverige är ingen SD-uppfinning. Jag tror att en exit-plan är en nödvändighet skapad av att aldrig bli självklar. Drömmen om att finna tillhörighet som inte ifrågasätts av etniska anledningar. Sorgen att behöva assimilera sig och ändå vara 'den andre'.

Men när vi flyr lämnar vi kampen här. För det är en flykt, inte ett val”.

Manuel Atilio Cubas, journalist.

 

undefined

Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand.

Foto: JOHAN NILSSON/TT

Inför valet får många invånare hem broschyrer från högerextrema partiet Alternativ för Sverige.

På omslaget finns en bild på ett flygplan som lyfter och texten ”Dags att åka hem”. 

SD:s kommunalråd i Malmö Magnus Olsson suckar.

Han säger att han inte ser någon större framtid för Alternativ för Sverige, som grundats av avhoppade SD:are.

– Men det fanns säkert de som sa så om SD en gång i tiden också.

Magnus Olsson tycker att det finns en nedvärdering av det svenska i dagens samhälle.

Han har hört det i diskussioner. Bland annat i fullmäktige.

– Man får alltid känslan att det som är svenskt... det är liksom barbariskt eller dåligt och så. Alla andra kulturer och länder de har så fantastiska traditioner. Här i Sverige har vi bara lucia och Midsommar och… man förlöjligar i stället för att prata om att vi har värderingar och traditioner att lyfta fram.

undefined

SD:s starke man i Malmö tillsammans med Jimmie Åkesson efter torgmötet på Värnhemstorget i Malmö, dagen innan valet.”De andra partierna har förlorat sin trovärdighet hos väljarna”, säger Magnus Olsson vars farfar var aktiv inom socialdemokratin.

Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Magnus Olssons farfar var socialdemokrat. Själv gick han med i SD efter att pappan tipsat om partiet i början 2000-talet.

Han säger att många som röstar på SD är enormt besvikna.

De andra partierna saknar trovärdighet. Det är bara SD och Vänsterpartiet som inte anpassar sin politik från val till val, menar han.

– Vi kan exempelvis inte ha parallella samhällen där man har olika uppfattning om vilka regler som gäller. 

På frågan om Sverige inte alltid haft utanförskapsområden där fattiga människor betraktats som farliga och problematiska, Lugnet och hyreshuskasernen Gula Faran i Malmö exempelvis, svarar han:

– Det stämmer men då kom man in i samhället på ett annat sätt. Via Kockums eller så, man hade en koppling till samhället i övrigt. Jag upplever ändå att det är värre nu, det är min upplevelse.

undefined

Förintelselägret Auschwitz i sydöstra Polen. I Polen är det, sedan februari 2018, straffbart att beskylla polacker för medskyldighet till Förintelsen.

Foto: OMAR MARQUES / SOPA IMAGES / ZUMAPRESS.COM/IBL ZUMA PRESS

I februari godkänner Polens president Andrzej Duda en lag som gör det straffbart att beskylla polackerna för medskyldighet till Förintelsen under andra världskriget.

Att tala om ”polska förintelseläger” ska kunna straffas med tre års fängelse.

 

***

 

I slutet av augusti kräver SD i Härryda att ett bibliotek, där förtidsröstning pågår, stängs ner. 

Anledningen är att Pridesymboler, vimplar i regnbågsfärger, en regnbågslåda för barn, en skulptur i form och färg av en regnbåge, finns på biblioteket.

Prylarna plockas först bort. Tills beslutet ändras av valnämnden i Härryda kommun.

 

***

 

De senaste åren har olika politiska grupper fört en kamp om bilden av Sverige.

Världens bästa land, där folket är närmast bortskämt av välfärd.

Eller ett samhälle i fullständigt förfall.

Barbro Romero bor i miljonprogrammet Kroksbäck sedan över tjugo år.

– Jag älskar Kroksbäck. Min man och jag flyttade hit när vi skulle skaffa barn. Vi lockades av mindre trafik och att skolan fanns nära, säger Barbro.

undefined

Barbro Romero bor i miljonprogrammet Kroksbäck sedan över tjugo år. Madeleine säger att hon ser hur ojämlikheten ökar snabbt och hur den påverkar området.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Madeleine säger att hon ser hur ojämlikheten ökar snabbt och hur den påverkar området.

De senaste fyra åren har antalet miljardärer ökat med 25 procent i Sverige.

Det är tyvärr de intoleranta grupperna som lyckas sätta problemformuleringen

Samtidigt som landet har 245 000 fattigpensionärer, 145 000 fattiga barn och 1,4 miljoner personer som lever på en låg ekonomisk standard.

– Men det är tyvärr de intoleranta grupperna som lyckas sätta problemformuleringen. När det hela tiden är flyktingar och invandrargrupper som beskrivs som samhällshot, säger Madeleine.

SD attackerar ogärna makten. Partiet pratar hellre om folkgrupper som inte passar in i SD:s bild av hur samhället bör se ut.

Området där Barbro och Madeleine bor heter HSB Kroksbäck. Det påminner, med sina höga staket och låsta dörrar utan porttelefon, om ett slags gated community light.

– Det påminner inte bara om, det är ett slags gated community. De som bor här har det lite bättre ekonomiskt än de som bor runtomkring. Man vill inte att folk från närområden ska passera här när de handlar. Många här röstar på SD, säger Madeleine.

undefined

Sommaren 2018 drabbas miljonprogrammet Kroksbäck i Malmö av två mord.”Jag ser oron hos föräldrarna här”, säger Barbro Romero.

Foto: FRITZ SCHIBLI / KVP

I somras sköts två män ihjäl i Kroksbäck.

En del organisationer, däribland "Förorten mot våld", vill att politiker ska behandla skjutningarna som drabbar miljonprogrammen som en nationell kris.

Men i debatten hörs också de som tycker att rapporteringen av våldet är överdriven. Att den ger en orättvist mörk bild av Sverige.

– Jag ser oron hos föräldrar till unga här. Att de ska hamna fel. Eller att de ska bli skjutna av någon som misstar dem för någon kriminell. ”Vi gör allt", säger föräldrarna. Och det vet jag att de gör, säger Barbro.

Madeleine var nyligen på en debatt i Malmö. Det som slog henne var att SD kom med de mest konkreta förslagen.

– M och S stod och gnällde och kastade skit på varandra och Vänsterpartiet pratade stort om klassklyftor medan SD föreslog anonyma vittnen och straffrabatt, sånt som jag tror hade hjälpt detta område. Men sen vill de visserligen ta hit militären också…

 

***

 

undefined

SD:s partisekreterare Richard Jomshof.

Foto: TT

"Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget”.

SD:s partisekreterare Richard Jomshof på Facebook den 25 september 2015.

 

***

 

Magnus Olsson har ingen förståelse för de som känner rädsla för SD.

– Jag förstår inte oron för att ingå i en gemenskap och framför allt en som grundar sig på grundläggande värderingar kring hur vi ska fungera med varandra.

När vi pratar om oron och rädslan påpekar han att det nog inte blir så stora förändringar med SD vid makten.

Att få bort mångkulturen är inte en quick fix

– Jag vet inte om det blir så mycket annorlunda i samhället. Inte som att vi vänder upp och ner på det, säger han.

– Att få bort mångkulturen är inte en quick fix. Vi har inte en exakt plan för när det ska träda i kraft men det är en strävan vi har.

Han talar hellre om vikten av att alla följer lagen.

– Det krävs att man anammar lagar, lär sig sociala koder, hur vi beter oss mot varandra. Att man inte är antisemit till exempel. Vi har ju stora problem med antisemitism här i Malmö.

 

***

 

I Stockholm ser Jackie Mhitaryan på valdebatten i Judiska församlingen.

Hon hör SD förneka att partiet har rasistiska rötter. Man hatar inte någon, man bara värnar om svenskar.

Riksdagens andre vice talman Björn Söders uttalanden om att judar inte är svenskar handlade om att han ville låta judar själva bestämma vad de vill definiera sig som.

Hyckleri, tänker Jackie.

– De säger att de är Israel-vänliga. Men de har fullt av medlemmar som är judefientliga i Sverige. I vilket syfte är de då Israel-vänliga? Nazister är Israel-vänliga för de vill ha ut alla judar, säger hon.

I debatten hör hon att både Vänsterpartiet och SD vill förbjuda manlig omskärelse, en av de viktigaste judiska sederna, på pojkar yngre än 18 år.

Att SD vill förbjuda import av kosherkött.

– Jag älskar Sverige och har så mycket svenskt i mig men jag orkar inte med denna ryggradslöshet som finns i Sverige i dag. Att man inte på riktigt tar tag i de svåra frågorna.

undefined

När Jackie Mhitaryan åker till Jerusalem känner hon, för första gången på länge, att hon kan andas.

Foto: Privat

När det här reportaget publiceras har Jackie Mhitaryan åkt till Israel.

Hon har beslutat sig för att inte återvända till Sverige.

– Israel är inte som Sverige där allt funkar. Det är ett tufft och svårt land. Ett land med ett traumatiserat folk, immigranter. Men jag är hellre i Israel och kämpar än att sitta tryggt som individ men otrygg som judinna i Sverige.

undefined

Barbro och Madeleine Romero hoppas kunna leva vidare i Kroksbäck, Malmö, Sverige, i många år till.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

När Barbro Romero en dag får hem broschyren "Om krisen eller kriget kommer", från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kommer familjen överens om att de vid ett sådant scenario ska försöka stanna.

Men i nuläget är det inte krig och yttre fiender som oroar henne.

Den 31 augusti delar hon en kommentar av Jonas Gardell på Facebook.

"Och den generation som tar friheten för given kommer att förlora den".