Statistik avslöjar enorma sprickan i Malmö • ”Man kan inte jobba hemifrån”

De har inte råd med social distansering: ”På liv och död”

I miljonprogrammet Lindängen tar Duska Jovanovic tre bussar till jobbet som städare hos personer som arbetar hemifrån.

Arbetet är livsviktigt för att familjen, sju personer som bor i en fyra, ska klara sig.

På vägen läser hon hur invånare i invandrartäta förorter får skulden för att de drabbas mer av coronaviruset.

Men nya siffror avslöjar varför Malmöbor med utländsk bakgrund är en stor riskgrupp för covid-19.

Publicerad 26 apr 2020 kl 07.04

Duska Jovanovics sambo har precis förlorat jobbet på grund av coronakrisen.

Det gör att hennes familj, sju personer i en fyrarumslägenhet i miljonprogrammet Lindängen, nu är beroende av att hon trotsar risken att exponeras av coronaviruset.

Till vardags tar hon tre olika bussar för att städa hos personer som nu arbetar hemifrån.

– Vi har kunder som det är känsligt att besöka i dessa tider. Men vi gör så gott vi kan, säger hon.

Ebba Busch: ”Kulturella mönster”

En dag sitter Duska Jovanovic på bussen när hon läser att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skriver om kulturella mönster som orsak till att invånare i socialt utsatta områden har högre risk att smittas och dö av covid-19.

”Jag hoppas pandemin snart går över”, säger Duska Jovanovic.

Foto: JENS CHRISTIAN

Duska Jovanovic tar flera bussar till jobbet där hon städar hos folk som jobbar hemifrån.

Foto: JENS CHRISTIAN

När regeringen bygger sin metod mot smittspridning på att alla beter sig som om de vore födda och uppvuxna i Sverige – homogent auktoritetstroende och socialt distanserade sen födseln – riskerar man att kasta en stor del av befolkningen under bussen”.

undefined

Enligt Ebba Busch (KD) är kulturella mönster viktiga pusselbitar för att förstå corona-statistiken, sedan viruset drabbat Järvaområdet i Stockholm hårt.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

När coronaviruset drar in över landet kommer larm om att personer i socialt utsatta områden är överrepresenterade bland dödsfallen.

I Aftonbladet Debatt skrev Ebba Busch att de drabbade, exempelvis somalier, är ”uppfostrade i en omgivning där man inte nödvändigtvis litar på myndigheter”.

”De har panikångest”

Duska Jovanovics äldste son, Dusan Marinkovic, skakar på huvudet.

– Man talar om folk i miljonprogrammen som en riskgrupp men utifrån att de är analfabeter, att deras kultur säger att de inte ska följa myndigheter – men det är ju inte sant. Det mest logiska svaret på varför människor i utsatta områden drabbas mest är trångboddhet, att man inte kan jobba hemifrån.

Coronakrisen har precis grusat Dusan Marinkovics planer om att flytta till en egen lägenhet då även hans jobb, han pendlar till Lund, innebär en viktig inkomst för familjen.

Han pekar på höghuset där familjen bor.

– Det är nästan 40 lägenheter i varje port. Det är över hundra lägenheter bara i min byggnad. Många lever trångt och kan inte kan jobba hemifrån. Risken för smittspridning är stor, säger han.

undefined

Dusan Marinkovic pendlar till jobbet i Lund där han arbetar med ungdomar.

Foto: JENS CHRISTIAN

Frågan är vad familjen, sju personer i en fyrarumslägenhet i ett höghus, skulle göra om Sverige införde sträng karantän som i Frankrike och Spanien.

– Vi har köpt sällskapsspel, skojar Dusan. Skämt åsido, jag känner folk som har riktig ångest över sina föräldrar, de har panikångest och inte vet vad de ska göra. De kan inte ta ledigt från jobb, de har inte råd att förlora pengar.

Dusan Marinkovic säger att han är orolig för sin familj. 

Nu är det på liv och död

– Människor som bor här är alltid extra utsatta, bara att nu är det på liv och död.

– Att politiker och andra makthavare försöker göra detta till en fråga om etnicitet snarare än klass visar att de vägrar ta ansvar.

68-åring bor med svärdotter som jobbar inom hemtjänst

I ett trevåningshus en bit bort bor Sara Fagnani Nilsson, 68 år, tillsammans med barnbarn i tjugoårsåldern, sin son och hans fru som jobbar inom hemtjänsten.

Ovanför oss smattrar polishelikopterns propeller så att vi knappt hör varandra.

undefined

Sara Fagnani Nilssons man har drabbats av en kraftig hjärnblödning. Paret bor ihop med sonen, hans fru som jobbar inom hemtjänsten och med barnbarnet som är i tjugoårsåldern.

Foto: JENS CHRISTIAN

– Det är klart det är bekymmer när svärdottern jobbar inom hemtjänsten. Min son jobbar också ute med unga och sitter inte inne på ett kontor, säger hon.

Jag äter på balkongen eller i vardagsrummet

– Jag håller mig på min sida och sitter inte tillsammans med dem vid matbordet. Jag går inte in i köket när de är hemma utan äter mina måltider på balkongen eller i vardagsrummet. Det är tungt ibland men så är det för alla.

Städare och vårdbiträden har utländsk bakgrund – chefer är svenskar

Infektionsläkaren Marianne Alanko säger att Region Skåne följer utvecklingen i Stockholm och arbetar med uppsökande arbete för att informera grupper som kan vara svåra att nå.

Kvällsposten har tidigare berättat om hur en somalisk förening i Rosengård arbetar med information och hjälp till riskgrupper i stadsdelen.

undefined

Läkarstudenten Asha Mohamud Abi pluggar i Kina men återvände till födelseorten Rosengård för att hjälpa invånarna under coronakrisen.

Foto: JENS CHRISTIAN

Brist på information verkar dock vara det minsta problemet i Malmö.

Här är hotet snarare den stora sprickan i invånarnas levnadsvillkor.

I slutet av november visade en Kvällsposten-granskning att bara omkring 15 procent av Malmö stads 1600 chefer har utländsk bakgrund. 

Nya siffror visar varför Malmöbor med utländsk bakgrund har högre risk att exponeras för smitta:

82,2 procent av lokalvårdarna har utländsk bakgrund.

Även vårdbiträden och undersköterskor, 62,8 respektive 58 procent, är generellt personer med invandrarbakgrund.

Bland sekreterare och sektionschefer ser siffrorna helt annorlunda ut. Där är majoriteten, 84,3 respektive 78,7 procent, personer som inte har utländsk bakgrund.

 

undefined

I Dusan Marinkovics Malmö har trångboddheten fördubblats sedan 2008.

Foto: JENS CHRISTIAN

I Malmö har trångboddheten nästan fördubblats sedan 2008. 

Trångboddheten ökar inte i hela staden utan i inkomstsvaga områden där många saknar betalningsförmåga för att flytta till större lägenheter.

En undersökning av Malmö stad visar att Rosengård och Fosie (där Lindängen ligger) är två områden med störst andel trångbodda, 58 respektive 39 procent.

I traditionellt välbärgade stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är bara 5 respektive 13 procent trångbodda.

”Äldre höll sig isolerade”

Ute i centrum står Röda korset och informerar oroliga invånare.

Fadel Mourad säger att många vill ha hjälp att handla mat men också att förstå hur de ska känna igen covid-19-symptom eller hålla sig friska.

– Vårt arbete handlar om att minska smittspridningen och att prata med oroliga, säger han.

undefined

Fadel Mourad arbetar på Röda korset med att informera invånare i Lindängen och Seved om Covid-19.

Foto: JENS CHRISTIAN

– Jag har märkt att äldre inte är ute lika mycket. De höll sig isolerade ett tag. Färre barn har gått till skolan. Men nu börjar det återgå lite till det normala.

Under intervjun möter vi en annan boende i Lindängen, Gabriel Verson, som bor i en lägenhet med ytterligare sju personer.

Jag träffar flera hundra personer per dag på mitt jobb.

– Det finns inget som heter att jag kan stanna hemma. Jag träffar flera hundra personer per dag på mitt jobb. Vi är uppmärksamma om någon verkar sjuk och när jag åker kollektivt försöker jag tänka på att inte röra ansiktet.

undefined

Gabriel Verson bor med ytterligare sju personer. Han pendlar till jobbet i en butik där han har kontakt med hundratals kunder.

Foto: JENS CHRISTIAN

– Jag är orolig över mina föräldrar. När man bor så många är det svårt men vi samarbetar inom familjen och ser till att alla tvättar händerna.

 

Läs fler texter av Federico Moreno: