Många afghanska elever är nu bostadslösa

Morteza bor i en husvagn utan värme

Vintern 2019.

Dagtid pluggar Morteza på gymnasiet och drömmer om att lyckas i samhället.

Efter skoltid bor han utan el och värme i ett koloniområde i Malmö och jobbar tolv timmar för 200 kronor.

Nya gymnasielagen presenterades som en chans för ensamkommande som vill studera men för tusentals är förutsättningarna usla.

– Jag vill bli vårdare, säger Morteza. 

Publicerad 17 jan 2019 kl 11.01

Framtidsskolans väggar pryds av affischer med olika budskap.

Vid ett bord sitter Morteza, som går första året på fordonsprogrammet och som tillbringat natten i en husvagn utan el och värme.

Han sneglar upp på affischerna och läser ord för ord:

”Alla elever, allas ansvar”.

”Byt arbetsskor ibland”. 

– Vi har inte internet där jag bor. Nästan alla läxor får vi via Google Docs, så det blir svårt att göra uppgifterna efter skoltid, säger han.

På nätterna sover Morteza i ett koloniområde i Malmö.

När vi träffar honom en timme innan skolan börjar har han nyligen vaknat i husvagnen.

Ett fönster är sönder. Sängkläderna är kalla och blöta.

Ljudet av en tupp som gal hörs från en bit längre in i koloniområdet.

Han som hyr ut festar ofta här, röker och dricker

– Ibland kan vi övernatta i en liten kolonistuga som ligger bredvid. Men det luktar så illa. Han som hyr ut festar ofta här, röker och dricker. På nätterna kommer möss fram och nafsar på oss när vi sover, säger Morteza och ler lite generat.

undefined

BOSTADEN. Många unga afghaner som går på gymnasiet har hamnat i ett vakuum utan pengar och bostad. Vilket andra utnyttjar. Morteza och hans kompis betalar 1 000 kronor i månaden var för att bo i husvagnen.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

På nätterna kommer möss fram och nafsar på oss när vi sover

Sedan säger han bestämt:

– Jag bor hellre här än någonstans där jag inte får studera.

Flera av Mortezas vänner har fått tillfälligt uppehållstillstånd via nya gymnasielagen som trädde i kraft 1 juli 2018.

Tanken var att den skulle bli en ny chans för tusentals afghaner som vill studera.

Men många har hamnat i ett vakuum utan rätt till bidrag eller boende och lever nu som hemlösa.

En av dem är Ali som ibland kan bo hos kompisar och som flyttar runt med sina tillhörigheter i en IKEA-påse.

Ali vill plugga till tandläkare.

I Iran, där han växte upp, gick han i skolan mellan 7 och 12 års ålder.

– Jag har vänner som betalar svart för att få ett rum nånstans. Men det är svårt att ordna boende och många har inga pengar, säger han.

undefined

AMBITIONER. Förut drömde Morteza om att bli advokat. Nu drömmer han om att bli vårdare. Nästa år ska han byta till vård- och omsorg.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Mellan juli och 30 september kunde ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan, och som hunnit fylla 18 medan de väntat mer än 15 månader på beslut, ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd för att plugga.

Trots hård kritik, främst mot att regeringen sänkt beviskraven för sökandes identitet, drevs lagen igenom av regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Centern.

Men långt in i september var det osäkert om lagen verkligen skulle införas. Den underkändes av Migrationsdomstolen i Göteborg och i Malmö.

undefined

BAKOM LAGEN. I slutet av november 2017 presenterade regeringen nya gymnasielagen som en ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande. På bilden Isabella Lövin (MP), Ylva Johansson (S), Gustav Fridolin (MP) och Heléne Fritzon (S).

Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES

Av 197 samtal från barn och unga till Rädda Barnens stödlinje för nyanlända i somras handlade de flesta om gymnasielagen.

I slutet av september konstaterade Migrationsöverdomstolen att den visst får tillämpas.

Det här är så klart stort för unga människor som rotat sig i Sverige, blivit en del av vårt land, och som inte vill annat än att bidra

Lagförslaget var den nyhetshändelse som påverkade flest väljare, enligt en undersökning av Aftonbladet/Inizio.

Enligt siffror från Migrationsverket ansökte 11 745 ungdomar om uppehållstillstånd. Hittills har omkring 5 200 fått bifall.

– Det här är så klart stort för unga människor som rotat sig i Sverige, blivit en del av vårt land, och som inte vill annat än att bidra, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till TT.

Bara 20-30 procent får godkänt

Men tusentals ensamkommande har inte blivit en del av samhället utan snarare hamnat i ett ansvarsvakuum.

undefined

Ali har fått temporärt uppehållstillstånd via nya gymnasielagen. Han har inget eget boende men bor ibland hemma hos kompisar.

Foto: JENS CHRISTIAN

13 månader efter att Ali fått tillfälligt uppehållstillstånd via nya gymnasielagen ska Migrationsverket kontrollera hur han sköter sina studier.

Då tittar myndigheten på Alis betyg, studieresultat, intyg om närvaro och annat underlag som visar hur han följer studieplanen.

Studieresultaten kan alltså avgöra om han får vara kvar i Sverige eller skickas till Afghanistan.

undefined

ENKLA FÖRHÅLLANDEN. Ibland besöker Morteza vänner på HVB-hem som låter honom komma in och ta en dusch.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Det är ett tufft uppdrag för en grupp som, enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, sticker ut bland dem som klarar skolan sämst: bara 20–30 procent av ensamkommande får godkänt i svenska, matematik och engelska.

Att många av de som vill utnyttja gymnasielagen saknar rätt till boende gör inte saken bättre.

Betalar 1 000 kronor per månad för att bo utan el och värme

Morteza och Ali är långt ifrån ensamma om att vara bostadslösa afghanska elever.

Kvällsposten har mött flera av dem och medier runtom i landet har rapporterat om att afghaner blivit en ny hemlös grupp.

De går i skolan på samma villkor som svenska elever – men utan föräldrar och nätverk.

De som har husrum får oftast stöd av frivilligsamhället.

undefined

I HUSVAGN. Morteza bor utan el, vatten och värme i ett koloniområde i Malmö. Han vill hitta ett riktigt boende men är samtidigt rädd att förlora det enda han har.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

1 000 kronor var per månad betalar min kompis och jag för att bo i husvagnen

Övriga bor tillfälligt hos vänner, sover ute, övernattar på offentliga toaletter, eller utnyttjas på den marknad som uppstår när tusentals unga afghaner hamnar mellan stolarna i den svenska byråkratin.

– 1 000 kronor var per månad betalar min kompis och jag för att bo i husvagnen, säger Morteza.

På väg till skolan säger Morteza att hans dröm var att bli advokat.

– Nu vill jag bli vårdare, säger han.

Flera av Mortezas vänner, som också kommit till Sverige som ensamkommande, har lämnat landet. Själv säger han att han stannar för att kunna plugga.

BOSTADSBRIST. Många kommuner som fick flyktingpengar 2015-2016 använde miljonerna åt att täppa till hål i budgeten snarare än att ordna boende åt de nyanlända som nu är beroende av frivillighjälp.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

MORTEZAS HEM. Husvagnen saknar ström och står på ett koloniområde i Malmö. ”Ibland kan vi övernatta i en liten kolonistuga som ligger bredvid”, säger Morteza.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

Vissa dagar får Morteza svartjobb. Pengarna kan han köpa middag för.

Dagen innan vi träffas har han målat mellan klockan 08 och 20 hos en Malmöbo för 200 kronor.

– Jag vill gärna jobba.

Mortezas familj är bönder och bor i ett litet bondesamhälle i Afghanistan.

Han visar upp sina svenska betyg. Godkänt i alla ämnen. Bland annat i svenska, matte, religion och idrott.

– Betyg E, säger han och gör en skamsen min.

Svensk skola kompenserar inte för elevernas livsvillkor

Enligt lag ska den svenska skolan vara likvärdig: alla barn och unga ges samma förutsättningar att klara skolan. Men undersökningar visar att skolan inte klarar att kompensera för de skillnader som finns i elevernas livsvillkor.

Kortfattat: Den svenska drömmen, där alla kan klättra i den sociala stegen,  blir allt svårare att uppnå.

Många riskerar att fastna i livslångt utanförskap när skolan inte lyckas kompensera för sämre livsförhållanden. Det gäller inte bara nyanlända.

Rapport från Unicef – Sverige lågt rankat

I en rapport från Unicef, som undersöker sambandet mellan elevernas resultat och faktorer som ursprung, kön och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, hamnar Sverige på plats 25 av 41. Bakom länder som Lettland och Litauen som har sämre ekonomiska förutsättningar men rankas högre när det gäller likvärdighet i skolsystemet.

De senaste årens migra­tion har påverkat Sveriges resultat men enligt rapporten är det inte hela förkla­ringen. Föräl­drarnas yrken och skill­naderna mellan olika skolor påverkar också elevernas resultat.

Morteza har bott i husvagnen sedan mars, då han inte längre fick vara kvar på hemmet för ensamkommande.

Han har fått ett första avslag på ansökan om uppehållstillstånd och har nu gjort en ny ansökan. Om han väljer att flytta till vuxenboende i glesbygden är risken stor att han inte kan studera vidare på gymnasiet.

Bland många afghaner var hemlösheten utbredd även innan gymnasielagen röstades igenom.

Kommuner använde flyktingpengar till sporthall och pensioner

Många kommuner som fick flyktingpengar 2015-2016 använde miljonerna åt att täppa till hål i budgeten snarare än att ordna boende.

Munkedal gjorde 18 miljoner i vinst på flyktingarna och betalade delvis av ett banklån för pengarna, enligt kritiker på grund av att man inte ordnade tillräckligt med bostäder.

Som mest har fyra afghaner bott i husvagnen och kolonistugan samtidigt

Andra kommuner lade flyktingmiljonerna på sporthallar och pensioner. I en granskning av SvD sa flera kommunpolitiker att det var viktigt att medborgarna upplevde att de fick nytta av mottagandet.

Hundratals ensamkommande som fick åldern uppskriven vägrade dessutom att flytta till vuxenboende i norrländska glesbygden, ofta för att de ville kunna gå kvar på gymnasiet.

undefined

ÄLSKAR SKOLAN. Morteza går till skolan med böckerna i en påse. I skolan längtar många elever till nästa lov. Själv tycker han loven är svåra, då han inte kan plugga och äta lunch i skolan.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN/EXPRESSEN

– Som mest har fyra afghaner bott i husvagnen och kolonistugan samtidigt, säger Morteza.

När skolan är stängd och Morteza är i husvagnen försöker han mest vara under täcket så mycket som möjligt.

Ibland besöker han vänner på HVB-hem som låter honom komma in och ta en dusch.

–  Jag går fordonsprogrammet mest för att få betyg i engelska. Sedan tänker jag byta program, till vård- och omsorg, säger han och visar oss sitt skåp.

”Jag älskar skolan”

När vi hälsar på rektorn i gymnasiet berättar Morteza om sin situation.

– Jag förstår. Men jag hoppas att du åtminstone trivs här i skolan, säger rektorn.

Morteza ser sig om.

Här finns värme, lunch och framför allt studierna.

Han nickar.

– Jag älskar skolan.