Annelie, 55, är mamma och mormor till 25 barn

HANASKOG. Annelie Dahlberg Svensson har brutit fotleden och hoppar på kryckor bland snödrivor och is på hennes pappas begravning mitt i vintern. 

Plötsligt känner hon hur det hoppar till i magen.  

Några dagar senare får hon glädjebeskedet hos barnmorskan.  

Hon är gravid. Igen. 

Timmy, som hon kallar för sladdisen trots att han bara är tre år yngre än tvillingarna, blir hennes fjortonde barn. 

– Folk har alltid tittat konstigt på oss, säger Annelie, 55, som i dag har 14 barn, två bonusbarn, nio barnbarn och snart ett barnbarnsbarn. 

Publicerad 29 sep 2018 kl 19.09

Annelie Dahlberg Svensson pekar på den tomma tavelramen på vardagsrumsväggen framför oss. Det yngsta barnbarnet som snart ska döpas och som Annelie har sytt en dopklänning till har hon inte fått bild på ännu. Annars hänger de där allihop. Hennes 14 barn, två bonusbarn och nio barnbarn. 

Tre av barnen, Mattias 28, Mimmi 20, och Timmy, 17, bor fortfarande hemma. 

Om alla hennes barn skulle få lika många barn som hon själv skulle det sluta med 256 barnbarn och 4096 barnbarnsbarn. 

– Men de har sagt att de inte ska ha så många barn själva. De vill ha en eller två, påpekar hon med ett leende.  

De brukar säga, ”mamma, hur orkade du ha så många? Mitt barn är jättejobbigt. Vad ska jag göra?” Sedan ringer de och frågar oss om råd som om vi vore 1177.  

undefined

Familjebild på Annelie och några av alla hennes barn och barnbarn.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

Annelie kommer från Eksjö i Småland men har också bott i Sibbhult och sedan Glimåkra när hennes pappa fick jobb på Tarkett. De är fem syskon, tre bröder och två systrar. 

Hon flyttar till Boalt, ett liten ort i Östra Göinge som 2015 hade 85 invånare. Här får hon elva barn tillsammans med sin före detta sambo. Efter separationen bor hon ensam kvar i huset fram tills hon en dag bestämmer sig för att skriva en kontaktannons. 

– Jag satt hos en kompis för 20 år sedan och läste kontaktannonserna i en tidning. Vi hade druckit några gökar och jag tog telefonen och ringde direkt. Man är lite våglig när man fått i sig lite, berättar Tommy. 

– Sedan bestämde vi oss för att träffas på ett fik i Osby på tisdagen och på fredagen gick vi på bio. 

Minns du vad hon skrev i annonsen som fångade ditt intresse? 

– Elvabarnsmamma söker en relation eller något sådant… 

Ett år senare gifter Annelie och Tommy sig på en camping. Det ösregnar och Annelie har en röd tjock vinterjacka på sig. 

undefined

Tommy och Annelie träffades via en kontaktannons i tidningen. Annelie hade skrivit ”elvabarnsmamma söker relation”.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Hemma vid köksbordet berättar Annelie för sin nya make att hon nog är gravid med deras första gemensamma barn. Han skämtar om att det är tvillingar och hon slår från sig och säger att han är dum i huvudet. Varför skulle hon få tvillingar när hon har fått ett och ett innan? Men… 

Det första jag hör från henne när hon går ut från barnmorskan är ”kaffe”, säger Tommy.  

– Ja, men vad skulle jag säga…? 

Ett år efter bröllopet, och två dagar innan Tommys 40-årsdag, föds tvillingarna Mimmi och Josefine. Trots den gedigna erfarenheten av elva barn blir det en ny upplevelse. De somnar aldrig innan tolv på kvällen och för att de andra barnen inte ska vakna får hon stänga in sig i köket med dem. Och när hon klätt på den ena så har den andra bajsat ner sig. 

Han blev riktigt bortskämd med nio systrar. Det var alltid någon som bar honom.

Men Annelie ska få fler barn. 

I samband med hennes pappas begravning mitt i vintern känner hon hur det hoppar till i magen.  

Några dagar senare får hon glädjebeskedet hos barnmorskan.  

Hon är gravid igen. 

Och tre år efter tvillingarna föds minstingen Timmy eller sladdisen som hon kallar honom. 

Han blev riktigt bortskämd med nio systrar. Det var alltid någon som bar honom, skrattar hon. 

undefined

En av tvillingarna, Mimmi 20, och mamma Annelie

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

Som ung tänkte Annelie Svensson Dahlberg att hon skulle ha sju barn. Det kändes lagom. Det blev dubbelt så många. 

– Jag glömde bort det. Det var mer, nu är den stor, vad ska jag bära på nu? 

Annelie minns de hektiska småbarnsår där hon steg upp klockan sex på morgon och aldrig kom i säng före tolv, ett på natten. Hon beklagar sig inte. Hon tänkte faktiskt aldrig att det var jobbigt utan det skulle bara göras. Allt gick i ett. Tålamod var nyckelordet. Men för att bryta upp vardagen åkte hon och Tommy ibland i väg ensamma på hotell på helger.

– Men så fort man åkte hemifrån nog fasen skulle man prata om ungarna. Det är så typiskt.

Bara man klarar sig och kan betala hyran och räkningar så räcker det tycker jag.

Det mesta av hennes liv har av förståeliga skäl kretsat runt barnen men det är så hon har velat ha det. 

– Jag har inte varit mycket för karriär eller tjäna mycket pengar, säger hon med eftertryck.  

Jag kan ha begagnade möbler och det behöver inte vara dyra grejer. Bara man klarar sig och kan betala hyran och räkningar så räcker det tycker jag.

Och även om en familj med 14 barn och två bonusbarn är allt annat än Svenssonliv har de ändå fått en traditionell uppväxt. Det har varit aktiviteter som ridning och fotboll och körningar hit och dit.  

– Vi har varit på utflykter som alla andra familjer, vi har till och med varit på Tosselilla sommarland. Där var det lite svårt att hålla koll på alla så de största barnen fick hjälpa till och se till de mindre.  

– Sedan lastade vi ofta folkvagnsbussen och åkte till stranden. Där släppte vi ner alla barnen medan andra familjer kom med två barn som gick fint och städat. 

undefined

Hemma på väggen i vardagsrummet i huset i Hanaskog har Annelie foto på alla barn och barnbarn.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

När vi träffar Annelie är hon hemma och fixar och donar i huset. Hon har försökt börja jobba med orkar inte. Efter en hjärnblödning för några år sedan är hon för trött. 

Det var under ett möte om att rädda djur i Örkelljunga som hon plötsligt föll ihop och fördes med ambulans till sjukhuset. Till en början såg det så mörkt ut att läkarna bad Tommy och barnen att gå in och säga adjö till henne. Men Annelie vaknade upp och mår efter lång rehabilitering i dag bra, bortsett från tröttheten och en dålig syn. 

Barnen gnäller dock på att hon ska ta det lugnare. Samtidigt ordnar döttrarna ofta tjejdagar med henne och på mors dag blev hon lurad till en överraskningsmiddag i Borgen i Osby av alla barnen. 

Det bästa med många barn är att alltid ha många runt sig och att det blir så mycket folk när det ska firas jul och högtider. Det är så roligt. 

– Jag älskar alla barnen lika mycket. 

Vilken är den största skillnaden mellan egna barn och barnbarn? 

– Jag är livrädd om barnbarnen, jätterädd att de ska trilla eller slå sig. Jag brukar få höra att jag är mer rädd om dem än jag var om mina egna. 

– Men dagens barn är känsligare känns det som. Om de trillar så börjar de skrika och så kommer föräldrarna direkt. Förr kunde de slå sig men reste sig och borstade av sig och fortsatte. De var tuffare förr.  

undefined

Annelie och Tommy med två av barnen som fortfarande bor hemma, Mimmi, 20 och Mattias 28 år.

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

För några år sedan fick familjen erbjudande om att vara med i TV4:s realityserie ”Familjen annorlunda” men tackade nej eftersom barnen tyckte det räckte med uppmärksamhet. Hon kan dock känna igen mycket när hon tittar på programmet. 

Den där röran och stöket. Hur de kivar och bråkar. Och tvätten. 

Vad har du själv fått för reaktioner från omgivningen? 

– De har alltid tittat konstigt på oss. En del tycker det är jättekonstigt men äldre som kanske själv haft många syskon tycker ofta det är jätteroligt. Det är ingen som varit jätteelak. 

Hon uppmuntrar gärna folk att skaffa fler barn men framför allt tycker hon att föräldrar ska spendera mer tid med barnen. 

– De ska leka och umgås med sina barn och inte bara jobba. Det finns inget härligare än att leka och umgås med sina barn. Låt barnen hjälpa till att baka och laga mat även om det tar tid. 

Annelie ler och ser lite generad ut. 

– Jag var hos doktorn med en av flickorna en gång och hon hade med sig en docka som hon bad mig hålla. Klart jag la den på armen som en bebis när vi gick in till doktorn. Det var pinsamt när jag kom på det. Men vad ska man göra? Jag kan inte hjälpa det. 

undefined

Annelie och Tommys bröllopsfoto. De gifte sig i hällregn på en camping.

 

Logistiken i storfamiljen

…handlingen?  

– Vi hade två stora fullproppade kundvagnar med mat när vi handlade. Sedan hjälpte affären i Glimåkra oss med att ta hem en hel bal blöjor så vi slapp köpa paket efter paket. Det var som en bal toalettpapper. 

…middagarna?  

– Vi hade ett jättelångt köksbord och åt ofta allihop tillsammans. Det fungerade bra. I dag kan jag komma på mig själv med att göra alldeles för mycket mat. 

…disken? 

– Jag hade inte ens diskmaskin!  

…tvätten? 

– Det blev högar med tvätt om man inte tog hand om det någon dag. Och så skulle man vara duktig och stryka all tvätten till de små. 

…maginfluensan? 

– Det var rätt tufft. Man kröp fram till en och så till nästa och så mådde man dåligt själv. Lättast var att samla alla som mådde dåligt i samma säng så slapp man springa. 

 

Annelie Dahlberg Svensson

Ålder: 55 år. 

Bor: Hanaskog. 

Familj: Tommy 60 år, Madeleine 36, Marion 34, Tommy 33, Tobias 31, Marika 30, Maria 29, Mattias 28, Michelle 25, Björn 24, Melissa 23, Emelie 21, Mimmi och Josefine 20, Timmy 17 och bonusbarnen Kristina 35 och Thorbjörn 31.

LÄS OCKSÅ: Tonårssystrarnas ovanliga sjukdom – behöver hjälp med allt 

LÄS OCKSÅ: Madeleine, 29, om sin tid i fängelse: ”Ångrar ingenting”