Anna-Carin, 53, älskar sälar – och dödar dem

Anna-Carin skjuter ihjäl en säl i veckan

Giftiga ämnen i Östersjön höll på att utrota sälen på 1970-talet.

Nu är de så många att de hotar det kustnära fisket.

Därför bör antalet sälar halveras, anser yrkesfiskare och forskare.

Jägaren Anna-Carin Westling skjuter minst en säl i veckan, äter köttet och målar bryggan med sälolja.

– Var går gränsen för människans dominans i Östersjön? säger forskaren Tero Härkönen.

Publicerad 7 jan 2018 kl 06.01

En kall och stormig vinterdag ställer sig Anna-Carin Westling, 53, upp på sin båt, lyfter bössan och siktar.

Det här är vad hon älskar att göra.

Havet ger henne energi. Spänning. Det händer att hon sover på kobbarna eller lägger sig och bara tittar på sälarna.

Hennes favoritdjur.

Ibland tar hon fram mobilen och spelar musik på hög volym för sälarna. Gärna 1970-talsrockgruppen Creedence.

Snart bryts lugnet av ljudet från ett skott som avfyrats.

undefined

Anna-Carin Westling skjuter minst en säl i veckan. Ibland spelar hon musik för dem först.

Foto: Åsa Sjöström

Sälar blev sterila på 1970-talet

I mitten av 1970-talet hade antalet sälar i Östersjön sjunkit från 100 000 till bara några få tusen.

Det visade sig att miljögifter gjorde sälarna sterila.

Främst PCB, som användes i stora mängder på 1960-talet i Sverige när man satsade stort på bostadsproduktion, och bekämpningsmedlet DDT som på 1940-talet utnyttjades för att bekämpa skadedjur inom jord- och skogsbruket.

Antalet sälar i Östersjön sjönk från 100 000 till bara några få tusen

För bara trettio år sedan handlade diskussionen om det ens skulle finnas säl i framtiden. Söta sälar med stora svarta ögon blev symboler inom miljö- och djurfrågor.

1978 förbjöd Sverige användningen av PCB i nya produkter och 1995 tilläts inte längre några produkter som överhuvudtaget hade giftet. Ämnena, som fortfarande finns i Östersjön men i lägre halter, är cancerframkallande och lagras hos djur och människor.

Förbuden är de främsta orsakerna till att sälen inte bara finns i historieböckerna.

undefined

Anna-Carin Westling gör biffar och grytor av sälköttet. Skinnet gör hon fodral av.

Foto: Åsa Sjöström

undefined

"Många tycker om när jag lägger ut bilder från älgjakten på sociala medier. Men säljakten är känslig. 'Hur kan du skjuta de som är så söta', får jag höra", säger Anna-Carin Westling.

Foto: Åsa Sjöström

Bevis på att det går att vända negativ miljötrend

I dag är antalet gråsälar uppe på 40 000 stycken i Östersjön. Visserligen fortfarande knappt hälften lika många som i början på 1900-talet.

Forskningen ser ökningen som ett tydligt exempel på att det går att vända en väldigt dyster miljötrend.

undefined

Sture Hansson.

Foto: Eva Dalin

– Det är ett mycket positivt problem vi har. Att sälen mår bra tyder på att miljön blivit bättre, säger Sture Hansson, professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet.

Varje säl äter ungefär fem kilo fisk per dag.

Vid kusten förstör sälar fiskeredskap, stjäl fisk från näten, äter upp fiskebeståndet och slår ut det småskaliga fisket som är den svenska kustens själ.

– Vill vi se ett fortsatt småskaligt kustfiske, då måste sälbeståndet reduceras.

Frågan är varför sälen fortfarande skyddas.

Sälen har stora vackra ögon och stor charmfaktor. Till skillnad från en fisk

I dag är det nämligen förbjudet att sälja sälprodukter.

– Dels har sälen stora vackra ögon och har stor charmfaktor. Till skillnad från en fisk. Men huvudsaken är att sälarna var utrotningshotade. Folk reagerar inte med huvudet när det gäller miljö- och naturvård, säger Sture Hansson.

undefined

Söta sälar med stora svarta ögon blev symboler inom miljö- och djurfrågor.

Foto: AP

Målar bryggor med sälolja

Säljägaren Anna-Carin Westling får inte sälja köttet men hon slänger inget av de djur hon skjuter.

Av köttet gör hon biffar och grytor.

Skinnet gör hon fodral av.

Säloljan använder hon bland annat till att måla bryggor.

– Vore det bättre att låta sälen sjunka ner i havet? Borde skjutna älgar grävas ner i skogen? Självklart ska vi kunna äta säl. Vi äter ju fisk och älg, säger hon.

Anna-Carin Westling upplever att säljakten möter motstånd från myndigheter.

För några år sedan fick hon betalt för de sälar som hon sköt och skickade till Naturhistoriska museet som kontinuerligt utför obduktioner för att hålla koll på hur sälen och Östersjön mår. Nu får hon bara betalt för de sälar hon skjuter från och med augusti.

undefined

På Naturhistoriska museet obduceras en säl som hittats död. Alla delar plockas ut, vägs och registreras.

Foto: Åsa Sjöström

undefined

Genom att obducera sälen kan intendent Sara Persson följa djurets utveckling och få en uppfattning om hur Östersjön mår.

Foto: Åsa Sjöström

Säljakten är kontroversiell

– Många tycker om när jag lägger ut bilder från älgjakten på sociala medier. Men säljakten är känslig. ”Hur kan du skjuta de som är så söta”, har jag fått höra. Men älgar och rådjur är väl också söta, säger Anna-Carin Westling.

Så fort hon avlossat ett skott gasar hon så att den döda sälen inte ska hinna sjunka

När säljägaren jagar står hon upp på båten och styr med knäna.

Hon skjuter inte om djuret är längre än 50 meter bort. Kulan exploderar så fort den träffar något, så att den inte glider vidare i havet.

Så fort hon avlossat ett skott gasar hon så att den döda sälen inte ska hinna sjunka.

När hon kommer fram till djuret hakar hon fast sitt byte med en krok.

Nu börjar den tuffa kampen med att få upp den på båten.

Den senaste hon drog upp vägde 220 kilo. Den tog en halvtimme att dra upp.

Då och då fick hon ta pauser, dricka en kopp kaffe och vila.

– Folk tycker att säljakt är fult. Funderar de ens över vad de själva äter? Affärerna borde ställa en griskulting bredvid skinkan under julförsäljningen.

undefined

Senaste sälen Anna-Carin drog upp vägde 220 kilo. Det tog en halvtimme och krävdes flera pauser för att få upp sälen.

Foto: Åsa Sjöström

Professor: "Lyft blicken från Stureplan"

Miljöminister Karolina Skog (MP) påpekar att jägarna inte på långa vägar kommer upp i den jaktkvot som finns på säl.

undefined

Karolina Skog.

Foto: Stella

– Problemet är att vi inte får någon effekt om vi ökar kvoten, då vi inte kommer upp i dagens kvot överhuvudtaget. Det är svårt att jaga säl. Det mest intressanta är att titta på teknisk utveckling som hjälper att skjuta säl restriktivt eller att skrämma bort den från fiskeredskap, säger hon.

Kan du tänka dig att öka kvoten om jägarna når upp till den nuvarande?

– Det blir spekulativt resonemang som jag inte vill ge mig in på. I första hand måste de nå upp till den som finns, säger ministern.

Professor Sture Hansson riktar skarp kritik mot politiker och myndigheter som motsätter sig en större jakt på sälen.

Stockholmare tyckte att råttor var obehagliga men jämför det med sälen och skarven

Han jämför med hur ett miljöpartistiskt borgarråd i Stockholm nyligen såg till att kommunen får använda ett tidigare otillåtet råttgift för att minska antalet råttor i huvudstaden.

– Lyft blicken lite utanför Stureplan! Stockholmare tyckte att råttor var obehagliga men jämför det med hur sälen och skarven skadar yrkesfiskares fiskemöjligheter, säger Sture Hansson som gärna ser att antalet sälar halveras i Östersjön.

Expressen klimat

Tero Härkönen, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, håller inte med.

– Visst kan vi skjuta bort hälften av våra sälar. Eller alla sälar. Det beror helt på vilken sorts natur vi vill ha, säger han.

Forskaren menar att människan redan är extremt dominant i Östersjön. Han menar att det finns intressegrupper och fiskeribiologer som bara ser till människans intressen och som inte bryr sig om andra arter.

– Visst, om människan vill exploatera systemet enbart för sig själv… Men i dag tar människan redan 70 procent av all fisk. Var går gränsen? 95 procent?

undefined

Hos vissa unga gråsälar har man hittat tarmsår som troligtvis orsakas av miljögifter som flamskyddsmedel.

Foto: Åsa Sjöström

undefined

Sälen som nu obduceras verkar ha varit helt frisk. Men något undernärd. 

Foto: Åsa Sjöström

Obduktion av sälar avslöjade tumörer

I ett sterilt rum på Naturhistoriska museet i Stockholm obduceras en säl som hittats död och skickats hit.

Alla delar plockas ut, vägs och registreras.

Allt för att följa sälens utveckling och snappa upp signaler om hur Östersjön mår.

Hos vissa unga gråsälar finner man tarmsår som troligtvis orsakas av miljögifter som flamskyddsmedel.

Hos vissa unga gråsälar finner man tarmsår som troligtvis orsakas av miljögifter

Om vi hade besökt obduktionen på 1970- och delar av 1980-talet så hade vi sett sälar med hemska sammanväxningar och tumörer i livmoder och livmodershals, vilket gjorde det omöjligt för sälarna att föröka sig.

Den säl som nu obduceras verkar ha varit helt frisk. Men dock något undernärd. 

Flera mil från museet och det sterila rummet står jägaren Anna-Carin Westling och letar efter sälar att skjuta.

Hon har själv lagt märke till att många sälar är undernärda.

Den senaste hade bara tre centimeter fett, mot 7-8 som de ska ha.

undefined

"Jag älskar mina sälar. De ska vara kvar men inte så många som vi har nu för då får vi en dålig sälstam", säger Anna-Carin Westling.

Foto: Åsa Sjöström

Jägaren: "Jag älskar mina sälar"

– Jag älskar mina sälar. De ska vara kvar men inte så många som vi har nu för då får vi en dålig sälstam. Det blir lätt inavel. Nu finns de överallt, det finns ingen balans och vissa får inte i sig tillräckligt med mat, säger hon.

För att nå upp till dagens jaktkvoter måste det bli lönsamt att skjuta säl.

I dag är både jakten på sälen och på skarven, som också äter upp stora delar av fisket på svenska kuster, ett kostsamt projekt. 

Därför finns det forskare som menar att staten borde införa skottpengar på sälen.

– Sälen har ju inget naturligt rovdjur. Så den kan föröka sig snabbt och nå en väldigt stor population, säger Anna-Carin Westling.

Själv får hon 2 000 kronor för de sälar hon skickar till obduktion.

Du ser aldrig något om säljakt i jakttidningar. Varför? För att det är tungt, kladdigt, kallt, dyrt

Hon får bara skjuta sådana som befinner sig i närheten av fiskeredskap. Sedan styckar hon upp dem på sin båt. Släpar hem djurdelarna och lägger in dem i något av sina fem frysskåp.

Inälvorna, underkäken, en bit kött och en fettbit med skinn skickas i fryspåsar till Naturhistoriska museet.

– Du ser aldrig något om säljakt i jakttidningar. Varför? För att det är tungt, kladdigt, kallt, dyrt, kläderna förstörs, oljan går inte bort och båten blir sig aldrig lik när du styckat djuret, säger Anna-Carin Westling.

Sälen fascinerar många. Under andra världskriget experimenterade svenska marinen med viss framgång att använda dresserade sälar för att jaga ubåtar.

 

LÄS MER: Mystiska döden i havet – vad är det som händer?

undefined

"Oljan går inte bort och båten blir sig aldrig lik när du styckat djuret", säger Anna-Carin Westling.

Foto: Åsa Sjöström

WWF: Sälar drunknar i fiskarnas garn

Enligt WWF har ökningen av sälar i Östersjön redan planat av på grund av jakttrycket och att djuren ibland fastnar i fiskarnas garn och drunknar när de inte kan komma upp till ytan för att andas.

På samma sätt ska vår natur skyddas från överpopulation av sälar, som oreglerade hotar att ödelägga livet för de fiskare och de sälfångare som bor nära naturen, men också hotar bestånden av våra andra havsdjur.

Tänk dig ett jobb där du förlorar pengar varje dag i stället för att tjäna något

För Anna-Carin Westling handlar jakten ändå främst om att värna om både sälar och fisket och det gemensamma ekosystemet.

– Tänk dig ett jobb som fiskarna har, där du förlorar pengar varje dag i stället för att tjäna något. Hur roligt är det att få två kilo fisk i stället för 400 som du behöver. Snart finns inga småkustfiskare som ger oss de fina fiskarna och då har vi bara trålfiske kvar från andra delar av världen, säger hon.

Sedan tar hon fram kaffe och smörgås i det stormiga havet.

Och blickar ut på friheten, som hon kallar det.

undefined

För Anna-Carin Westling handlar jakten främst om att värna om både sälar och fisket och det gemensamma ekosystemet.

Foto: Åsa Sjöström