Danskarna hade blandade känslor för den kontroversielle prinsen. Foto: TIDSVILDE STINE / AP/ TTDanskarna hade blandade känslor för den kontroversielle prinsen. Foto: TIDSVILDE STINE / AP/ TT
Danskarna hade blandade känslor för den kontroversielle prinsen. Foto: TIDSVILDE STINE / AP/ TT
När regentparet firade silverbröllop 1992 sade prins Henrik att det är ”skevt” när en kvinna har högre rang än sin man. Foto: TOR GUNNAR BERLAND / STELLA PICTURESNär regentparet firade silverbröllop 1992 sade prins Henrik att det är ”skevt” när en kvinna har högre rang än sin man. Foto: TOR GUNNAR BERLAND / STELLA PICTURES
När regentparet firade silverbröllop 1992 sade prins Henrik att det är ”skevt” när en kvinna har högre rang än sin man. Foto: TOR GUNNAR BERLAND / STELLA PICTURES
Prins Henrik ville bli kung – men förblev prins livet ut. Foto: ROYALPRESS ALBERT NIEBOER / PICTURE-ALLIANCE/ DPA/IBLPrins Henrik ville bli kung – men förblev prins livet ut. Foto: ROYALPRESS ALBERT NIEBOER / PICTURE-ALLIANCE/ DPA/IBL
Prins Henrik ville bli kung – men förblev prins livet ut. Foto: ROYALPRESS ALBERT NIEBOER / PICTURE-ALLIANCE/ DPA/IBL

Prins Henrik accepterade aldrig sin roll i skuggan

Publicerad

Han var mannen som ville bli kung – och dog utan att nå sitt mål.

Prins Henrik av Danmark stod ständigt i skuggan av sin fru, drottning Margrethe, och accepterade aldrig sin biroll.

Danskarna hade blandade känslor för den kontroversielle prinsen, men gillade att han var en färgklick i den stela kungafamiljen.

Greve Henri Marie Jean André de Laborde de Monpezat gifte sig 1967 med den danska kronprinsessan Margrethe, som fem år senare blev drottning av Danmark. Den franske aristokraten lade till ett ”k” i sitt förnamn och förvandlades till prins Henrik. Men han höll alltid fast vid sin franska identitet och blev aldrig riktigt accepterad av danska folket.

I början gillade danskarna helhjärtat sin nye prins. Han sågs som en frisk fläkt, en livsnjutare med intresse för gastronomi och vin. Han var en konstnärssjäl som skrev dikter och skulpterade. Men efter hand svalnade entusiasmen.

Danskarna lärde sig aldrig riktigt att förstå prinsen, enligt Stephanie Surruque som skrivit en bok om prins Henrik.

– När han landade i Danmark 1966 blev vi vittne till en kulturkrock som har pågått sedan dess. Det var silkesstrumpor och Gauloises i långa cigarettmunstycken som mötte yllesockor, leverpastej och hemstickat, sade hon till Ekstrabladet 2016.

 

LÄS MER: Prins Henrik har dött – blev 83 år gammal 

 

Prinsen: Kvinna med högre rang ”skevt”

Henrik fick kritik för att han aldrig lärde sig danska ordentligt, för sina gammalmodiga idéer om en mycket sträng barnuppfostran och för att han var ”för fransk”. När han också började klaga över sin prinstitel förlorade han mycket popularitet.

När regentparet firade silverbröllop 1992 sade han i en intervju att det är ”skevt” när en kvinna har högre rang än sin man.

– Historiskt är det fel. Bortsett från de senaste cirka 100 åren har det alltid varit så att när drottningen ärvde kungariket, blev mannen kung och fick därmed samma rang som sin hustru. Den likställdheten har inte vi och det är skevt, sade Henrik till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

Sedan dess har prinsgemålen upprepat dessa klagomål många gånger, ofta i samtal med utländska journalister. Under de sista åren gav han allt oftare uttryck för sin bitterhet, som kulminerade i höstas när han förklarade att han inte som planerat ville begravas vid sin frus sida i Roskilde domkyrka.

Prins Henrik drabbad av demens

Under senare år uteblev Henrik ofta från officiella ceremonier. Han drog sig undan till regentparets vinslott Cahors i Frankrike. Skilsmässorykten, som aldrig saknats under det långa äktenskapet, flammade upp igen. Till slut ”gick han i pension” den 1 januari 2016.

– Min man har beslutat att tiden nu är inne för honom att trappa ned. Till att gå i pension, om jag säger det på vanlig danska, sade drottning Margrethe.

I september förra året meddelade hovet att prinsen led av demens.

Enligt samstämmiga vittnesmål utgjorde prins Henrik ett starkt stöd för sin hustru, inte minst som intellektuell samtalspartner. Både hade konstnärliga intressen. Hon som målare, han som skulptör och poet. Han engagerade sig i Röda korset och ställde upp för det danska näringslivet.

– Prins Henrik är en viktig representant för det danska kungahuset och intresserad av musik, gastronomi och mycket annat. Hans många intressen har bidragit till att han är prisad och erkänd i Danmark, medan hans markanta synpunkter på monarkin samtidigt har gett anledning till kritik. Till exempel när ger uttryck för att han borde kallas kung, säger historikern och kungaexperten Lars Hovbakke Sörensen till den danska tidningen BT 2016.

Och drottning Margrethe hyllar sin man i boken ”En familie och dens dronning”:

– Det är ju inte bara det stöd man får genom att inte stå ensam varje gång man ska säga goddag till hundratals människor. Det är att ha en person som man står helt likställd med. Ingen annan är man så likställd med som sin äkta make, särskilt inte i vår ställning.

I september förra året meddelade det danska hovet att prinsen drabbats av demens.Foto: ROYALPRESS ALBERT NIEBOER / PICTURE-ALLIANCE/ DPA/IBL

”Vana att se mig som nummer två”

Men Henrik var inte nöjd med jämställdheten. Han tycks alltid ha känt sig undanskuffad och ringaktad. I samband med sin 60-årsdag sade han till nyhetsbyrån Ritzau:

 – De första åren var de svåraste i mitt liv. Jag kände att man betraktade mig som en människa utan värde. Danskarna gav mig inte många chanser att visa vem jag var. Man kunde gott ha försökt att också se mina goda sidor.

Fem år senare, i en ny födelsedagsintervju inför 65-årsdagen, sade han till Ekstrabladet;

 – Danskarna har alltid varit vana att se mig som nummer två och därför har de inte lagt märke till mig så mycket. Jag känner att inte särskilt många tycker att det är något särskilt med mitt arbete för Danmark och de saker jag är inblandad i.

Och 2002 kom ännu en förödmjukelse som enligt danska hovexperter fick det att brista för Henrik. Då blev han degraderad från nummer två till nummer tre. Drottningen kunde på grund av revbensbrott inte ta emot gästerna vid den traditionella nyårsmottagningen på slottet – och då fick deras son, kronprins Frederik, göra det i stället.

– Här sätter jag punkt. Jag vill inte betraktas som nummer tre, sade Henrik då till BT.

Prins Henrik och drottning Silvia under ett av det svenska kungaparets statsbesök i Köpenhamn.Foto: SUVAD MRKONJIC

Var ofta kritisk

I efterhand säger danska bedömare att ”det skedde något med prinsen 2002” när sonen sattes högre i rang. Detta kan vara en förklaring till Henriks tilltagande bitterhet.

– Det var ett allvarligt fel från drottningens och hovet sida, sade den politiske kommentatorn Hans Engell till danska TV2 i december förra året.

Efter degraderingen 2002 kom Henriks missnöjesyttringar allt tätare. Han klagar i franska veckotidningar och i holländsk tv på att han inte får kallas kung. Och till den franska tidningen Le Figaro säger han 2015: 

– Varför bara vara prins och Hans Höghet, men inte Hans Majestät? Det gör mig arg att jag utsätts för diskriminering. Danmark, som annars är känt för att ivrigt försvara jämställdhet mellan könen är uppenbarligen villigt att betrakta äkta makar som mindre värda än sina fruar.

Henrik föddes 1934 i Frankrike och tillbringade sina första år i Franska Indokina där pappan ägde industrier. 1939 återvände familjen till Frankrike där han växte upp på släktgodset Le Cayrou. Efter examen i juridik och statsvetenskap på Sorbonne-universitetet blev han diplomat och tjänstgjorde på franska ambassaden i London – där han 1965 fick Margrethe till bordsdam vid en middag. Två år senare gifte de sig.

Drottning Margrethe och prins Henrik efter att de förlovat sig.Foto: UPI

Uppfattades som varm och lojal

Under bröllopsmiddagen lovade han att skulle bli ”100 procent dansk”. Men särskilt danska språket blev ett problem. När brittiska Alexandra, gift med och senare skild från hans son Joachim, snabbt lärde sig språket skrev en dansk veckotidning: ”Det prins Henrik inte har klarat på 35 år, har Alexandra klarat på mindre än sju. Hon talar danska i stort sett utan accent.”

Med sin patriarkaliska syn på barnuppfostran kolliderade Henrik – som ”där hemma var kungen och mannen som bestämde allt”, enligt en hovexpert – också med moderna danska tankesätt. Kronprins Frederik har sagt att det handlade om ”äldre franska uppfostringsmetoder” för honom och hans bror, utan rätt att opponera sig eller säga emot.  

– Barn är som hundar eller hästar, de ska tämjas innan man får ett gott förhållande till dem. Jag har själv fått örfilar, det tar man ingen skada av, sade Henrik i en intervju.

Kunglig bröllopskortege 1967. 25 år senare höll kronprins Frederik ett tal som många danskar minns än i dag: "Man säger att den man älskar, agar man. Vi tvivlade aldrig på din kärlek"Foto: EPU

Frederiks ord vid föräldrarnas silverbröllop 1992 minns många danskar än i dag.

– Pappa, man säger att den man älskar, agar man. Vi tvivlade aldrig på din kärlek, sade kronprinsen i sitt tal.

Men han har dessutom haft varma ord att säga om sin pappa som var ”också mildhet och värme och skratt och mystik”. På samma sätt går omdömena isär om prins Henrik. Hans vänner uppfattade honom varm, lojal och humoristisk, medan andra såg honom som brysk och arrogant. 

– Jag tror att danskarna generellt har uppfattat prins Henrik mycket mera positivt än vad han själv har varit klar över. Han har underskattat hur mycket vi egentligen håller av honom, sade kungaexperten Lars Hovbakke Sörensen till danska BT i samband med prinsens 80-årsdag.

Prins Henrik blev 83 år.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag