Politikerns kritik efter vaccinsprickan i Malmö

I delar av Rosengård, där inkomstnivån är lägre och fler är utlandsfödda, har knappt 45 procent valt att ta första sprutan. Det kan jämföras med exklusivare områden som Gamla Limhamn och Rosenvång där samma siffra ligger på drygt 80 procent. Detta enligt ny statistik från Region Skåne som Kvällsposten publicerade under onsdagen.  

– Det känns inte alls bra, det är för stora skillnader i Malmö. Vi vill inte få klusterutbrott så vi behöver komma högre. Det kan inte vara vita fläckar. Vi måste jobba stenhårt och inte ge oss. Vädja till folk att vaccinera sig, säger Skånes vaccinationssamordnare Maria Landgren.

Enligt Maria Landgren försöker regionen med flera åtgärder såsom infohubbar, information på flera språk, besöka fredagsbönen och gå via bostads– och idrottsföreningar.  

– En del är skeptiska till myndigheter, en del till vaccin och ytterligare en del säger att det inte har blivit av. Det är en blandning av orsaker. 

– Jag tror att det handlar om tålamod och vara nära. Vissa behöver ha mer tid. 

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Riksdagsledamotens kritik 

Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) är förvånad över siffrorna. 

– Jag hade ändå hoppats och trott att de riktade insatserna från Region Skåne mot dessa grupper hade gjort större skillnad.

Under allmänna motionstiden, som pågår mellan den 14 september och 5 oktober, tänker han lägga ett förslag om att staten måste stärka sin förmåga att kommunicera med medborgarna på olika språk.

– Att det tog lång tid för Folkhälsomyndigheten och även exempelvis Skolverket att få till en bättre anpassat kommunikation är ett problem. Från första början av epidemin har jag varit på för att få dem att förstå att de inte kan kommunicera till alla grupper i samhället som om det vore till medelklassen i Stockholm. Men än i dag har inte statens myndigheter tillräcklig förmåga att kommunicera till alla grupper i samhället, menar han. 

– Detta är grupper som generellt har lägre förtroende till myndigheter samt svårare för svenska språket och då krävs extra insatser om man vill lyckas nå ut. 

Samtidigt konstaterar han att den enskilda individen har det största ansvaret – både för att vaccinera sig och för att ta till sig språket. 

– Sedan kan staten, regionen och även kommunen agera för att nå ut bättre. 

Har informerat på olika språk

Socialminister Lena Hallengren (S) är däremot inte alls överraskad. 

– Det är tyvärr inte en nyhet och det speglar att folkhälsan ser lite olika ut, mellan olika grupper och individer. Det är också skälet till att vi sedan dag ett jobbat specifikt för att nå dit det är lägre vaccinationsvilja. 

– Det räcker inte med ett extra brev här utan man måste jobba långsiktigt, kreativt och uppsökande. 

Hon håller dock inte med om Niels Paarup-Petersens kritik gällande kommunikationen: 

– Det tror jag regionerna samfälligt skulle säga emot. Vi har informerat på olika språk och med bilder, symboler och teckenspråk. Det har varit många sätt för att nå ut.   

TV: Storbråken i Lund: Detta har hänt