Det är chefer och erfarna utredare på länskriminalen i Skåne som utan omsvep medger att mycket kunde ha gjorts annorlunda. Kanske hade Hells Angels och senare Bandidos inte haft lika lätt att få fotfäste om taktiken sett annorlunda ut för 20 år sedan.
Men svensk polis var helt oförberedd. Mc-gäng med disciplin och en internationell organisation i ryggen med tydliga regler hade aldrig tidigare funnits i Sverige.
"Snart blir ni medlemmar"
En av de första tydliga signalerna att något var på väg att hända kom under 1990. Då intervjuades danska Hells Angels dåvarande president Christian Middelboe av Expressen. Intervjun skedde i Dirty Dräggels klubbhus i Djurslöv utanför Staffanstorp.
- Snart blir ni medlemmar. Om ni sköter er, förklarade han för klubbmedlemmarna under intervjun.
Tre år senare var det ett faktum och 1993 hade Sveriges första Hells Angels-klubb bildats.
- Ett av de största felen vi gjorde inledningsvis var att vi väntade på att de skulle göra något stort och att vi enbart agerade mot personerna i ledningen. Vi satt hela tiden och väntade på att de skulle handla med till exempel stora mängder narkotika eller ta ett militärt vapenförråd och bära ut kpistar säger Patrik Andersson, chef för Länskriminalens spaningssektion.
Frän och omedgörlig
Det var inte bara Hells Angels som företeelse som var ny för polisen. Hells Angels förste svenske president Thomas Möller, uppvuxen i Malmö, visade sig vara en frän och omedgörlig talesman för Hells Angels.
Han ifrågasatte ständigt alla påståenden om att Hells Angels skulle vara en kriminell organisation och en del av den organiserade brottsligheten. Han lät också alltid alla som ville lyssna veta att klubben inte accepterade att bli angrip- en.
Thomas Möller ställde upp i tv-debatter hos bland annat Robert Aschberg i TV3 mot poliser, före detta åklagare och politiker.
De mediala genomslaget blev enormt vilket också spädde på ryktesspridningen om Hells Angels.
Polisen har ändrat förhållningssätt sedan dess, samtidigt som man anser att det skett en avgörande förändring.
- När mc-gängen kom till Sverige så var det ett våldskapital som samhället reagerade på. Man sköt på varandra och smällde på ganska ordentligt. Men allt det där har ändrats till att gå över till svart företagsamhet. Man jobbar på ett helt annat sätt. Och har ett helt annat fokus än att vara våldsamma. Men sedan att man har våldskapitalet med sig i ryggen, alltså varumärket. Det gör att man så att säga blir stark inom den svarta företagsbrottsligheten, säger Stefan Sintéus, chef för länskriminalen i Skåne
Fokus på individerna
Om strategin var vacklande för 20 år sedan så är det snarare tvärtom i dag.
- I dag jobbar vi helt annorlunda. Fokus ligger i stället på individerna. Alla som är poliser ska veta vilka som är intressanta i mc-gängen och människorna i den gråzon som samarbetar med dem. Man kan inte döma Hells Angels för brott men man kan döma individerna, säger Stefan Sintéus.
Den taktiken anser man fungera.
- Om vi hade vi agerat mot Hells Angels som mot Outlaws hade det kanske haft en annan effekt, konstaterar Patrik Andersson.
