Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Papegojsjukan ökar med rekordfart – kan vara dödlig

Anders Wallensten, biträdande stadsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Foto: Fotograf Lena Katarina Johansson
Marianne Alanko Blomé, biträdande smittskyddsläkare Region Skåne. Foto: Emma Ingolf
Sjukdomen är Foto: SANNA DOLCK / KVP

I år har rekordmånga smittats av papegojsjukan, en sjukdom som i värsta fall kan ha dödlig utgång.

Värst drabbat är södra Sverige.

– Vi har snart redan överstigit antalet för hela förra året, så vi är lite oroliga, säger Marianne Alanko Blomé, biträdande smittskyddsläkare i Skåne.

De senaste tio åren har fler och fler smittats av den så kallade papegojsjukan, framför allt under vintersäsongen.

– Det kan ge ger en allvarlig lunginflammation och vi har en hel del fall där folk blivit riktigt sjuka och får vårdas på intensiven med respirator, säger Marianne Alanko Blomé.

År 2018 dokumenterades 37 fall av papegojsjuka under hela året. I år har redan 33 fall rapporterats. Trots att bara 2,5 månad av året har gått.

– Vi har snart redan överstigit antalet för hela förra året så vi är lite oroliga. Antalet fall under den här vintern är fler än vad som någonsin uppmätts de senaste 20 åren, säger Marianne Alanko Blomé.

November 2018 till februari 2019 har sammanlagt 53 personer fått sjukdomen, varav mer än hälften i Sydsverige.

– Att det särskilt drabbar södra Sverige är en återkommande bild varje vinter. En orsak kan vara att det är fler fåglar som övervintrar i södra Sverige men även att man har bättre diagnostiska metoder för att upptäcka smittan, säger Anders Wallensten, biträdande stadsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

75-åring avled 2013

Enligt Värnamo Nyheter har åtta personer smittats sedan november i Jönköpings län, och några av dem har blivit så svårt sjuka att de får legat i respirator.

SMITTADE VINTERN 2018/2019

(1 november 2018 - 28 februari 2019)

 

Jämtland 2

Jönköping: 8

Kalmar: 13

Kronoberg 1

Skåne: 7

Stockholm: 4

Uppsala: 1

Värmland: 1

Västmanland: 1

Västra Götaland: 13

Örebro: 2

Övriga län: 0

 

Sammanlagt: 53

 

Källa: Folkhälsomyndigheten

År 2013 avled en 75-årig man i Växjö i sviterna av papegojsjuka. I samband med det fallet var det även första gången i Sverige som sjukdomen smittade från människa till människa. Bland annat blev flera av personalen som vårdat mannen smittade.

– Man blir klart orolig över att det ska hända igen och vad det unika fallet berodde på, för man vet inte riktigt, säger Marianne Alanko Blomé.

Den senaste tidens ökning av smittan har väckt oro hos både läkarkåren och Folkhälsomyndigheten – som nu bedriver ett aktivt arbete för att sprida information om sjukdomen.

– Vi ser ökningen och är därför extra vaksamma och försöker lyfta frågan ännu mer än vanligt i år, säger Anders Wallensten.

”Tvätta händerna”

Papegojsjukan kommer från en en bakterie som många fåglar bär på utan att själva bli sjuka. Det smittar via inandningsluften som kontaminerats med partiklar från fågelträck. Därför är det är viktigt att vara försiktig när man till exempel torkar bort fågelspillning från utemöbler eller rengör fågelbord. 

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man blöter ner ytan man ska rengöra innan man börjar, på så vis dammar inte partiklarna upp.

– Framför allt ska man inte rengöra till exempel fågelbord inomhus. Man ska vara utomhus där det är väl ventilerat. Man ska inte stå och skrubba eller använda högtryckstvätt för då frigörs bakterierna lättare. Dessutom ska man tvätta händerna efteråt, säger Marianne Alanko Blomé. 

SÅ UNDVIKER DU SMITTA

• Undvik kontakt med fågelavföring och sjuka fåglar.

• Om du ska rengöra fågelbord: gör det utomhus. Blöt ner med exempelvis såpvatten för att undvika att intorkad avföring dammar.

• Använd inte högtryckstvätt för att spola bort fågelavföring – det kan öka mängden smittämnen i luften.

• Tvätta händerna noga efter kontakt med fågelbord och fågelmatare.

• Använd helst fågelbord eller fågelmatare konstruerade så att avföringen inte hamnar på bordet eller i fodret.

Har man blivit smittad av sjukdomen så tar det i snitt 10 dagar innan man märker några symptom. 

– Symptomen kan vara lite ospecifika, alla får inte allvarliga symptom. De som blir svårt sjuka utvecklar ofta lunginflammation men det kan också vara lite influensaliknande. När man då söker vård ska man berätta om man varit i kontakt med fåglar på något vis så att man snabbare kan få rätt diagnos, säger Anders Wallensten och fortsätter:

– Dödsfall har hänt genom åren men det är mycket ovanligt. Tack och lov är det fortfarande en mycket ovanlig smitta och många får bara milda symptom, säger Anders Wallensten.

PAPEGOJSJUKAN

• Orsakas av bakterien ”chlamydia psittaci”, en bakterie som många fåglar bär utan att själva bli sjuka. Närbesläktade organismer kan ge människor ögonsjukdomen trachom och klamydiainfektion.

• Namnet papegojsjuka kommer från att de första dokumenterade människofallen hade smittats av just papegojor. 

• En sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Kallas även ornithos.

• Kan orsaka svår luftvägsinfektion.

• Smittar människor främst via vilda fåglar. Kan spridas via damm från fåglarnas intorkade avföring. Smittöverföring från människa till människa har förekommit enstaka gånger.

• Orsakar av bakterien ”chlamydia psittaci”. Närbesläktade organismer kan ge människor ögonsjukdomen trachom och klamydiainfektion.

• Är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom.

 

Källa: Folkhälsomyndigheten