Oron växer – hyresgäster flyttar in i rika stadsdelen

På ena sidan Gamla Limhamn, med pittoreska gathus från slutet av 1800-talet. På andra sidan Limhamns sjöstad, som efter att kalkbrottet stängde ner på 90-talet har utvecklats från industri och ödetomter till ett av Malmös snabbast växande bostadsområden.

Här varvas radhus och bostadsrätter med nybyggda hyreshus – helt i linje med rådande bostadspolitik. 

– Det är sedan många år tillbaka en uttalad strategi i Malmö att bygga en blandstad för att inte upprepa gamla misstag. I områden som Rosengård och Holma byggdes villaområde, hyresområde och bostadsrättsområde vid sidan av varandra utan att blandas. När vi nu bygger nytt är vi väldigt måna om att boendeformerna ska blandas och att människor ska hitta sina nya hem utan sociala eller fysiska barriärer, säger Andreas Schönström (S), ordförande för tekniska nämnden i Malmö. 

Kriminaliteten har ökat sedan hyreskomplexen kom upp. Men det får man inte lov att säga för då är man rasist

Men det är inte alla som gillar utvecklingen. 

– Det här är inte rätt sätt att integrera människor. Jag vet inte vilket sätt man ska göra det på, men att trycka in dem i en stadsdel som de mer eller mindre förstör och sänker värdet på är fel. Kriminalitet som våldsbrott och stölder har visserligen alltid funnits här, men det har ökat sedan hyreskomplexen kom upp. Men det får man inte lov att säga för då är man rasist, säger Camilla Marinus, som sedan 17 år tillbaka har ett hunddagis alldeles i närheten av den nya bebyggelsen. 

***

Hon, liksom flera andra boende i kvarteret, upplever att hyreshusen fört med sig problem. Limhamn är allmänt känt som en rik och välbärgad stadsdel i Malmö, och nu har de nybyggda fastigheterna möjliggjort för många mindre resursstarka människor att flytta in med hjälp av försörjningsstöd och andra sociala insatser. 

– Vi sparade intensivt i flera år för att kunna köpa oss till ett område där det känns tryggare och där vi bor med människor i samma livssituation som vi. Men nu när hyresrätterna är uppe känns det lite som att vi är tillbaka där vi startade, säger en man i 30-årsåldern. 

Det är mycket ungdomar som är ute och hänger, och även om det inte hänt något så skapar det ändå en otrygg känsla på kvällarna

Han och sambon har nyligen sålt sin bostadsrätt på Limhamns sjöstad. Det blev inte som de tänkt sig och nu planerar de i stället att köpa hus på en ”lugnare plats” i någon av grannkommunerna.  

Vad är det som känns otryggt? 

– Det är mycket ungdomar som är ute och hänger, och även om det inte hänt något så skapar det ändå en otrygg känsla när man är ute och går om kvällarna. Man kommer inte ifrån det. 

Vi kallar det här nya området för ”Rosengård by the sea”

En del av de upplevda problemen går att ta på. Nedskräpning till exempel. Att närområdet känns nedskräpat är en upplevelse som blivit allt vanligare inte bara på Limhamn men också i Malmö generellt. 

Andra av de problem som beskrivs har mer att göra med kulturella skillnader, att man upplever att folk bryter mot oskrivna normer eller regler, pratar högt eller lämnar barnen utan uppsyn. 

Flera av de boende som Kvällsposten pratar med betonar att de betalade dyrt för att flytta till Limhamn. De förväntade sig en lugn och trivsam idyll men det var något som inte blev som de tänkt sig.

– Vi kallar det här nya området för ”Rosengård by the sea”. Jag och mina bekanta är oroade över utvecklingen. Det känns otryggt, säger en person på Gamla Limhamn.

***

Men ingen vi kommer i kontakt med vill se Limhamns sjöstad förvandlas till Rosengård – kanske allra minst de som flyttat därifrån. Vi träffar flera boende i området som flytt krig och oroligheter i sina hemländer och under sina första år i Sverige bott i något av Malmös socialt utsatta områden.

När de väl fick chansen valde de att flytta till Limhamn av samma skäl som alla andra: De ville bo på en plats med större trygghet och stabilitet. 

– Jag trivs mycket bättre här. Limhamns sjöstad är ett jättefint område, väldigt lugnt och skönt och inte alls lika bråkigt som på Rosengård, säger Yosef Alyosef.

Jag bodde på Ramels väg på Rosengård innan och det var kaos. Polisen var där hela tiden

Han är 23 år gammal och kom som flykting från Syrien för snart fem år sedan. I dag studerar han till elektriker.  

Och han är inte ensam om sin resa genom staden. Vid ett av hyreshusen står två killar i gymnasieåldern. Den ena kom till Sverige för nio år sedan, men bryter ändå mer än sin kompis som bott i Sverige kortare tid – men längre på Limhamn. 

– Jag bodde på Ramels väg på Rosengård innan och det var kaos. Det var mycket folk som tjuvade och polisen var där hela tiden. Jag pluggar till fritidspedagog nu, men hade jag stannat på Rosengård så hade jag blivit något annat, säger han.

***

Trygghetsundersökningen som polisen varje år genomför bekräftar att folk på Limhamn upplever att deras utomhusmiljö har blivit både skräpigare och stökigare de senaste fem åren (2015–2019). Folk känner sig också mer otrygga nu än vad de gjorde då.

Samtidigt har den faktiska utsattheten för brottslighet minskat, enligt samma undersökning.

Färre boende utsätts för fysiskt våld och färre råkar också ut för stölder.

– Vi på polisen upplever inte att det är mer stökigt på Limhamn än vad det var för fem år sedan, men det är ju ett nytt område med en blandning av människor som flyttar dit och innan det har satt sig i området så brukar det bli lite oroligt i början, säger kommunpolis Göran Holmgren. 

Jag har tidigare bott runt i hela Malmö och kan säga att det bästa som kan hända en invandrare som vill integreras är att flytta till Limhamn

Aylin Ahadi, boende på Limhamn sedan tolv år tillbaka, delar inte heller bilden av att hyreshusen lett till ökade problem. 

– Jag tycker tvärtom att Limhamn har blivit tryggare de senaste åren. Men integration sker inte på en dag. Många av de nyinflyttade har kanske en lite annan stil och andra levnadsvanor än vi som bott här i många år. Men jag har tidigare bott runt i hela Malmö och kan säga att det bästa som kan hända en invandrare som vill integreras är att flytta till Limhamn. För mig som inte har svenska som modersmål var det en investering för mina barn att flytta hit så att de skulle få lära sig språket ordentligt. 

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet, tror att det är föreställningen om andra sociala grupper som ligger och spökar, snarare än det som faktiskt händer i området.

– Att man har låg inkomst eller är invandrare innebär ju inte att man kommer med problem. Många som får sociala bostadskontrakt i dag har inte några andra sociala problem än svårigheten att hitta just bostad. 

Det är också, menar Carina Listerborn, långsiktigt fördelaktigt för staden som helhet att integrationen sker i alla stadsdelar.

– Tidigare har man framför allt tittat på hur man ska bygga så att medelklassen ska vilja flytta in i Rosengård. Men det är viktigt att se staden som en helhet och inte tänka att integration är något som ska ske enbart i miljonprogrammen utan också i de rikare områdena. 

***

Oavsett vad man tycker om utvecklingen på Limhamn så är det inget som pekar på att förändringen kommer upphöra. Tvärtom.

Förtätningen med integrerade boendeformer i sjöstaden är bara början. Flera andra stadsdelar står redan på tur.

– Ingen stad mår bra av att vara väldigt homogen. Det är en naturlig sak med staden att den hela tiden växer och förändras. Det är förståeligt att folk tycker det känns tryggt att ha det som de alltid haft det, men tiden står inte still, och det är inte bara något positivt utan också något helt oundvikligt, säger Carina Listerborn. 

Se mer