Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Orden från Ricky Bruchs dödsbädd

Det är ett år sedan Ricky Bruch gick bort, 30 maj 2011. Foto: LASSE SVENSSON

Odödlig. Mytomspunnen.

I samma andetag - en fars, ett drama, en tragedi.

Det är ett år sedan Ricky Bruch gick bort, 30 maj 2011. Men bilderna, historierna, hågkomsterna är lika glödande och levande som under glansdagarna i kastringen.

Hans hus är sålt, prissamling och prylar bortauktionerade. Men hans imponerande idrottskarriär, hans meriter och färgstarka personlighet står fast för evigt.

Hans kära mor, Anneliese Bruch, 90, låter i Kvällsposten för första gången publicera de dikter och tankar Ricky tecknade ned på sin dödsbädd på Ystads lasarett.

- Jag saknar honom oerhört.

Han var så vänlig, så snäll och omtänksam. Jag satt och höll hans hand när han somnade in, berättar Anneliese Bruch.

Dagen innan hade Ricky haft besök av sin stora kärlek på 70-talet, Annika Lundgren. Efter separationen återfann de varandra som nära och förtroliga vänner. Det var hans sista samtal, hans sista vakna kontakt med yttervärlden.

När mamman vakade vid hans sida var han redan på väg bort. Fridfullt och med ett leende på läpparna. En sista hälsning, som Anneliese uppfattade det.

Foto: Foto: Jan Collsiöö - Jag satt länge kvar i rummet och höll hans hand. Ricky hade kommit till ro. Men så sorgligt det är att överleva sin ende son. Han var full av liv och glädje. Han hade så mycket mer att ge.

På nattduksbordet låg block och penna. Ricky var aktiv och kreativ in till slutet. Han skrev och läste så fort hans krafter tillät. Han höll igen med det smärtstillande morfinet för att vara klar nog att formulera sina tankar och hälsningar till omvärlden.

Anneliese tog med sig skrivblocket när hon tillsammans med sin dotter, Rickys lillasyster Christine, lämnade sjuk­salen för sista gången.

Det blocket tillsammans med alla brev och kassettband från sonen är hennes käraste ägodelar. Ricky spelade in och skrev hälsningar till henne när han var ute och reste, men också när han sökte tröst, när han var bekymrad eller behövde råd. Hans tankar och ord varvades med musik som han trodde att mamman tyckte om. Eller som han ville att hon skulle tycka om. Han missade aldrig att uppvakta henne på bemärkelsedagar.

Lagom till ettårsminnet av sonens bortgång har hon gått igenom hans anteckningar. Kvällsposten publicerar i dag utdrag ur Rickys efterlämnade dikter, som aldrig tidigare visats eller lästs utanför familjekretsen.

Hoppades in i det sista

In i det sista höll Ricky modet uppe. Han hoppades att sjukdomen skulle ge med sig att hans goda grundfysik, hans inneboende mentala styrka och övertygelse skulle betvinga de onda krafterna som värkte sönder och bröt ner hans kropp.

Men de allra sista raderna han skrev andas tvivel:

"Jag kastade en blick i spegeln häromdagen

- och stirrade, mållös, skulle jag säga.

Där tittade en äldre man tillbaka på mig.

Han sa nånting som jag inte förstod,

om att ge upp, att överlämna mig."

- Det var inget vi berörde vid mitt besök dagen innan han dog, säger Annika Lundgren, skådespelare vid Malmö stadsteater.

- Vi pratade i fyra timmar om allt, det vi delat i glädje, men också i sorg och smärta. Han ville än en gång komma upp till min släkts gård i Dalarna. Jag lovade att ta dit honom så fort han skrevs ut från sjukhuset.

Annika och Ricky hade tät telefonkontakt men det här var första gången de sågs på flera år.

- Jag satt i möte på teatern när jag kände något som drog i mig. Det var Ricky som kallade. Jag bröt mötet och körde till Ystad. När jag kom in på rummet var han inte det minsta överraskad fast vi inte setts på så länge.

- Jag visste att du skulle komma, men inte så snabbt, sa han bara.

Annika lider av MS och Ricky hade engagerat sig i att hitta bot för sjukdomen.

- Han letade upp utländska specialister och olika läkemedel, men jag var nöjd med den behandling jag fick. Ändå gav han aldrig upp, fortsätter Annika.

"Jag föll pladask"

Från nattduksbordet vid sjuksängen plockade Ricky vid detta sista besök fram en alldeles färsk rapport om MS.

- Han ville diskutera de senaste amerikanska rönen och hur de kunde hjälpa mig. Sin egen sjukdom, att han själv var dödsmärkt, ville han över huvud taget inte beröra. Han låtsades att han skulle bli frisk och försökte inbilla mig det. Men jag såg i hans ögon att han förstod.

De träffades i mitten av 70-talet. Annika blev stormförtjust i den smått galne upptågsmakaren och spektakuläre, världsberömde friidrottsstjärnan Ricky Bruch.

Men det var i romantikern, den blyge gentlemannen hon förälskade sig.

- Vi stötte ihop av en slump och hade jättekul tillsammans. Mer var det inte förrän han bjöd hem mig på middag till sin villa i Löberöd. Då visade han upp en helt annan sida än rubrikernas skrävlande vildhjärna.

- Jag föll pladask. Det fanns så mycket värme, ömhet, omtanke och kärlek inom honom. Alla som kände Ricky på riktigt och när han inte dopade sig, älskade honom. Han var rakt igenom ärlig, generös, medkännande och lite blyg.

Det var Rickys program med rikliga inslag av anabola steroider och andra preparat i samband med den ursinniga träningen som spräckte förhållandet mellan honom och Annika

- Det var en svår tid. Ricky mådde inte bra. Det var omöjligt att fortsätta i den relationen.

Men efter några år återupptog de kontakten. Och behöll den, som nära och stödjande vänner.

- Vårt umgänge hade på något sätt också en telepatisk dimension. Vi kunde känna varandras tankar, som det där med att han kallade mig till sjukhuset i Ystad.

- Därför är jag lite besviken att han inte har hört av sig på hela det här året när han vet hur mycket jag saknar och sörjer honom, säger Annika och skrattar. Som en markering att hon mest säger det på skämt, fast med ett stänk av allvar.

Igenkänd av alla

De sista åren bodde Ricky i Blentarp, ett samhälle i Sjöbo kommun med 1 200 invånare. Ricky var igenkänd och välkänd av alla. Den slitna villan bakom bensinstationen och bykrogen förvandlade han till en informell ungdomsgård.

- Jag kan fortfarande inte riktigt förstå och acceptera att han är död. Han var fantastisk och vi älskade honom högt. Han var så kul och underhållande. Han var kunnig också. Om precis allt. Och påhittig. Visst var han udda, men så genomsnäll. Han tog oss på allvar, säger Sandra Lööv, 19, en av de unga tjejer och killar som Ricky tränade och hjälpte.

Han byggde upp deras kroppar, deras självförtroende och självkänsla.

- Vi var väl ett tiotal ungdomar som brukade vara hos Ricky. Huset stod öppet även när han inte var hemma. I garaget hade vi hemmagymmet med alla hans vikter och redskap från 70-talet. Han var noggrann med träningsdisciplin, rätt hård, men han visste vad han gjorde. Vi blev verkligen bättre, säger Sandra som nu har slutat som aktiv styrkelyftare. Hon har fortsatt träna, men annars satsat på skolan.

- För oss unga blir Blentarp aldrig detsamma utan Ricky. Vi har honom att tacka för att uppväxten här har varit så rolig och utvecklande, säger en annan av Rickys adepter, Fredrik Olsson, 20.

De kom i slang med varandra utanför livsmedelshallen och kaféet i centrum. Fredrik var i 16-årsåldern och mycket kraftig.

- Riktigt tjock, jag vägde 110 kilo. Ricky såg att jag inte mådde bra med min vikt och föreslog att jag skulle börja träna hos honom.

- På sommarlovet körde han stenhårt med mig i sitt garage. Varje dag. Jag fick kostråd och gick ner från 110 kilo till 77 kilo på mindre än två månader.

Sedan dess har Fredrik fortsatt hålla sig i god form. Efter Rickys död såg systern Christina till att han fick överta skivstänger, vikter, hantlar och gummiband från garagegymmet. Det var vad Ricky ville.

En del försökte Fredrik och de andra kompisarna ge tillbaka genom att hjälpa Ricky med städning disk, gräsklippning med mera.

- Särskilt mot slutet när han blev sjuk. Men vi trodde alla att det bara var tillfälligt. Att han skulle bli frisk och stark igen.

"Han var intressant..."

Det hände allt oftare att gänget samlades runt Ricky för att lyssna till historier ur hans brokiga och omtumlande liv. Hans enastående karriär som diskuskastare och kulstötare.

- Han var dråplig och intressant att lyssna till. Man häpnar över vilken bjässe han var i alla möjliga sammanhang, berättar Sandra som bland mycket annat imponerades av hans språkkunskaper och allmänbildning:

- De tjatade från tv att han skulle vara med i "På spåret". Men det sprack eftersom Ricky krävde att programmen skulle vara direktsända.

Både hon och Fredrik fascineras av Rickys alla tokigheter och all den enorma uppmärksamhet han fick under framför allt 70- och 80-talen.

Han utmärkte sig i Superstars, han kom med i Guinness rekordbok med världens längsta stövelkast. Han satte rekord i kast med parabolantenn, spelade in danska gladporrfilmer, grammofonskivor, gav ut böcker och diktsamlingar. Försökte smuggla ut östtyska flyktingar från kommunistdiktaturen. Tränade som en slav och slog rekord efter rekord. Blev 1973 utsedd till världens bästa idrottare, alla kategorier.

- Man bara gapade när han berättade, läste ur sina dagböcker och plockade i röran av prissamlingar, tidningsklipp, filmaffischer och fotografier där han var utspökad till både det ena och det andra, minns Fredrik och Sandra.

Erkände dopingen

Men Ricky beskrev även en annan betydligt mörkare sida ur sin livshistoria.

Han berättade om sitt hänsynslösa dopande i jakt på rekord. Han erkände det helt öppet, det var inte förbjudet under 60- och början av 70-talet. Det förändrade hans humör. Han drabbades av depressioner och försökte vid flera tillfällen ta sitt liv.

- Han var mycket bestämd och sträng i sitt motstånd till alla former av droger och doping­preparat, säger Sandra. Han insåg vad det gjort med honom. Vi fick inte ens röka hemma hos Ricky, fast han själv gjorde det.

Fredrik har ofta besökt Rickys grav i Limhamn. Ibland tillsammans med Rickys syster och mor.

Sandra har ännu inte förmått ta sig dit. Men snart kommer hon att göra det tillsammans med en ung lovande kulstötare Jacko Gill, Nya Zeelands guldhopp inför London-OS.

- Vi har mejlkontakt, han kommer till Sverige och vill absolut besöka graven. Ricky är hans stora idol och föredöme, som idrottsman och människa, säger Sandra.

Dålig kontakt med sina barn

Ricky älskade barn och ungdomar. Men kontakten med hans egna tre döttrar var det sämre med.

- Vi har tre olika mammor. Ingen av oss har växt upp med Ricky. Det blev så. Han levde ett så rörligt och rörigt liv, säger yngsta dottern Mathilda, 26.

- Vi halvsystrar visste om varandra, men hade aldrig träffats före Rickys död. Nu umgås vi en del, trivs bra ihop. Det känns fint.

Döttrarna var enda arvtagare och har under året sålt huset i Blentarp., Det mesta av bohaget, hans minnessaker, medaljer och den stora skivsamlingen med runt 10 000 vinyl-LP:n auktionerades ut i augusti och inbringade runt 70 000 kronor.

Då hade Ricky ändå några år tidigare eldat upp stora delar av alla prylar han samlat på sig genom åren. Som någon slags 60-årsrevolt och protest mot att leva i det förgångna i stället för att blicka framåt.

Men auktionen drog fullt hus. Förhandsbuden var många. På pokaler, prisbucklor i bodybuilding, styrkelyft och kula. Idrottsböcker, påsar med blandade medaljer, videoband, dikthäften, den välskötta och imponerande skivsamlingen med allt från klassiskt, svenska trubadurer till psykedeliskt, österländska toner och hårdrock.

Gamle kompisen, styrkelyftaren Johnny Wahlqvist i Simrishamn, ropade in Rickys specialsydda indiandräkt för 3 200 kronor. Det tog tre veckor för indianerna att tråckla ihop utstyrseln till "den vite jätten", som Ricky kallades när han gjorde beställningen i samband med Mexiko-OS 1968.

- Den ska jag bära vid högtidliga tillfällen, säger Johnny Wahlqvist.

- Jag tänker på Ricky varje dag. Ibland med dåligt samvete. Men det är jag på väg att reparera, säger Johnny Wahlqvist och förklarar:

- Vi blev lurade i den stiftelse som bildades i hans namn och som skulle dela ut stipendier till lovande idrottsungdomar. Det fanns inga pengar att dela ut, men jag har nu jobbat fram kontakter så att det blir ordning i stiftelsen.

- Det lovade jag Ricky när jag hälsade på vid graven i onsdags, på dagen ett år efter hans bortgång. Det känns skönt.

Minnet av Ricky växer i många riktningar. På internet finns ett ständigt pågående utbyte av hyllningar, skrönor, skvaller - och beundran för hans idrottsinsatser. Allt tydligare framträder också bilden av en genomsnäll, känslig, allsidigt begåvad konstnärssjäl. På Facebook ligger sidan Vila i frid fortfarande öppen.

"Enormt gensvar"

- Vid varje konsert framför jag Rickys favoritlåt och berättar en del om honom, säger Dan Hylander. Gensvaret blir enormt. Det verkar som om alla, oavsett ålder känner Ricky. Och älskar honom.

Dan Hylander spelade på Rickys begravning. Utgångspunkten för deras bekantskap var att Ricky hade Hylanders låt "Skuggor i Skymningen" i sina hörlurar (sin walkman/freestyle) när han gjorde sitt längsta diskuskast i karriären, 71.26 meter i Malmö i november 1984.

- En stor idrottsman. Den evige mästaren. Och idrottsvärldens första riktiga rockstjärna, säger Dan Hylander.

Mamma Anneliese håller med. Men för henne var Ricky framför allt den älskade, ständigt omtänksamme sonen. Sydsvenskan publicerade i veckan hennes och Rickys syster Christinas egen minnesdikt:

"Din tid på jorden var alltför kort

och sorgen viker blott långsamt bort

Vår kärlek till dig blir i hjärtat kvar

Vi älskade alltid den du var

1976: Lämnar gråtande OS i Montreal efter att ha missat finalen. Sätter världsrekord i stövelkast, 44.51 meter och hamnar i Guinness rekordbok.

Första SM-guldet

1972:

OS-brons i diskus i München. Tangerar världsrekordet på DN-galan (68.40).

1971: Blir ett shownamn långt utanför idrottsarenorna. Släpper singeln "Mej fångar ingen brud". Turnerar tillsammans med amerikanske diskuvärldsmästaren Jay Silvester. Deras dueller drar in massor av pengar som Ricky sätter sprätt på med hjälp av goda vänner.

1970:

SM-guld i kulstötning. Utnämnd till Årets skåning.

1975 :

Succé i tv-programmet Superstars. Världsrekord i kast med parabolantenn. Doping förbjuds inom idrotten. Ricky ger ut diktsamlingen "Själ och kropp".

1974:

EM-brons i Rom. Debuterar som skådespelare i filmen "Även änglar kan slå en rak höger".

1973:

Vinner stor tävling mot hela världseliten i Bulgarien. Får pris som världens bästa idrottare av ledande internationella sportjournalister.

1969: EM-silver i Aten (61.08).Stipendium för studier vid amerikanskt universitet i New Mexiko. Första kontakten med dopingpreparat - ryssfemmor (Dianabol).

1968: Svensk rekordhållare i kulstötning och diskus. (Sedan dess har ingen annan än Ricky innehaft svenska rekordet i diskus.)

1967:

Tar sitt första SM-guld i diskus.

1964:

Krossar det tidigare juniorvärldsrekordet i diskus.

1960: "Jag ska bli känd i vartenda hem i Sverige", lovade Ricky som 13-åring sin fri­idrottstränare i MAI, den legendariske Lasse Johnsson.

1946:

Föddes i Göteborg 2 juli. Familjen flyttade snart till Malmö där han växte upp.

1978: Gör en roll mot Ole Söltoft i danska gladporrfilmen "I skyttens tecken". Fortsätter skådespelarkarriären med filmen "Dante - akta`re för Hajen".

 

Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!​

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!