Bostadsinbrotten i Kalmar minskar. Foto: ROGER VIKSTRÖMBostadsinbrotten i Kalmar minskar. Foto: ROGER VIKSTRÖM
Bostadsinbrotten i Kalmar minskar. Foto: ROGER VIKSTRÖM
Anledningen uppges vara ett förbättrat samarbete mellan kommun och polis. Foto: SHUTTERSTOCKAnledningen uppges vara ett förbättrat samarbete mellan kommun och polis. Foto: SHUTTERSTOCK
Anledningen uppges vara ett förbättrat samarbete mellan kommun och polis. Foto: SHUTTERSTOCK

Nya succémetoden mot inbrott – så skyddar du dig

Publicerad

Under tre års tid har bostadsinbrotten i Kalmar minskat med 46 procent.

Anledningen uppges vara ett förbättrat samarbete mellan kommun och polis.

– Vi arbetar aktivt för att minska bostadsinbrotten, säger Nikolaos Kalcidis, kommunpolis, lokalpolisområde Kalmar.

Bostadsinbrotten i kommunens permanentbostäder har minskat med 46 procent under de senaste tre åren, sedan 2015.

– Jag har precis tillträtt, så först och främst måste jag säga att det är Lotta Petersson som har arbetat med det här. Det här är resultatet av hennes arbete och jag tar inte åt mig äran, säger Nikolaos Kalcidis, kommunpolis, lokalpolisområde Kalmar.

– Det man har gjort är att man har utvecklat samarbetet mellan kommun och polis.

Kalmar kommun har aktivt kommunicerat utåt om hur man skyddar sig mot bostadsinbrott – bland annat i lokala medier, på sin egen hemsida och via sociala medier.

"Inarbetat koncept"

Det finns även andra metoder som man har använt sig av. Lokalpolisområdet i Kalmar har till exempel lyft frågan om bostadsinbrott i det avlagda medborgarlöftet.

– Vi arbetar aktivt för att minska bostadsinbrotten. Det har därför även skett trygghetsvandringar som invånarna har fått ta del av, säger Nikolaos Kalcidis.

Medborgarmöten har lett till att fler grannsamverkansgrupper har startats. Lokala brottsplatsundersökare har också engagerats och bjudits med på olika möten.

Även fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har involverats för att höja de boendes förmåga att förebygga bodstadsinbrott, till exempel genom metoden med märk-DNA. 

– Jag har inte varit med i själva processen, men det är uppenbart att samarbetet med Kalmar kommun har fungerat jättebra. Jag märker att det är ett inarbetat koncept.

Cocooning är också ett koncept som har testats i syfte att förhindra upprepad utsatthet i områden där det inträffar bostadsinbrott. Det går ut på att de boende i det brottsutsatta området får personliga besök där polisen ger förebyggande information.

"Har en effekt"

Lokalpolisområdet i Kalmar har bland annat satt upp skyltar – med budskapet om att vara extra vaksam – i områden där det har inträffat flera bostadsinbrott.

– Risken för ett inbrott är större i ett område där det nyligen har inträffat ett inbrott. Det vi gör är att informera och dela med oss av de här uppgifterna. Det handlar helt enkelt om att hjälpas åt att hålla koll och vara på alerten, säger Nikolaos Kalcidis.

Har du några tips på hur man kan skydda sig?

– Dels att man förvarar sina värdesaker rätt med riktiga lås. Om man använder märk-DNA och larm så är det också bra om man tydligt visar att man har det.

Dessutom är grannsamverkan viktigt.

– Om man till exempel ser att en bil som man inte känner igen har rullat förbi två gånger är det bra om man är lite uppmärksam. Det är bland annat det konceptet bygger på. Ofta lämnas områden med grannsamverkan i fred, så det är tydligt att det har en effekt.

Hur skiljer sig arbetsmetoderna i Kalmar jämfört med övriga Sydsverige?

– Jag kan inte riktigt uttala mig om det, men jag vet att fler kör det här konceptet med grannsamverkan och vi försöker regelbundet utbyta information och tips, säger Nikolaos Kalcidis.

Är du rädd för inbrott?

Är du rädd för inbrott?– Varför ska jag oroa mig? Visserligen blev min lådcykel stulen så jag kanske borde ora mig, Men sker det så sker det, säger Kristin Nelson, 35, kundserviceansvarig, Malmö.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

Är du rädd för inbrott?– Vi hade inbrott i huset för 15 år sedan men då bodde vi inte där permanent. Det var ett sommarhus då. Vi har larm men funderar väldigt lite på risken att få inbrott, säger Ann-Katrin Sandelius, 41, enhetschef, Trelleborg.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

Är ni rädda för inbrott?– Vi bor mitt i ett villaområde. Tanken har slagit oss att man kan få inbrott, säger Galina Rexstedt, 33, lärare, Åkarp.– Det vore förfärligt om det hände. Min pappa hade inbrott med han sov på ovanvåningen. De tog sig in genom att lyfta ut en fönsterkassett på nedervåningen och hoppade in och länsade ett rum. Efter det tänkte vi att vi borde skaffa larm, fortsätter Robin Rexstedt, 31, systemutvecklare.Barnen Nora, 6 månader och tvillingarna Mark och Jan, 2 är med mamma och pappa på stan.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag