Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nya kritiken mot hårda danska gängpolitiken

Torbjörn Tegnhammar.Foto: CHARLOTTE T STROMWALL / PRESSBILD
Glen Sjögren.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kamyar Alinejad.
Det våldsamma dubbelmordet i Herlev, Danmark, grundade sig i en svensk gängkonflikt. Gärningsmännen dömdes till hårda straff i grannlandet – vilket skapat en stor diskussion i Sverige.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
1 / 7

Danmarks tuffare tag mot gängkriminella har gett eko i Sverige. 

Men frågan är komplex – och åsikterna går isär. 

– Om du sitter i fängelse så kan du inte mörda utanför i alla fall, säger Torbjörn Tegnhammar (M). 

– Till och med alla populister som pekar på Danmark och hårdare tag vet med sig att det inte är en hållbar lösning, säger Kamyar Alinejad (S).

Kampen mot den organiserade gängkriminaliteten har tagit sig högt upp på den politiska agendan och på många håll har Danmarks gängstrategi lyfts fram som föregångsexempel med sina tuffare straff. 

Danmark har på drygt tio år lanserat tre stycken åtgärdspaket med hårdare straff – Gängpaketet (2009), Fast grepp om gängen (2014) och Gängen bakom galler (2017).

I Gängpaketet infördes möjlighet till dubbelt straff vid grova våldsbrott och mord som kan kopplas till gängkonflikt och 2017 skärptes bland annat straffet för skottlossning i offentliga miljöer. 

Den danska politiken verkar ha gett resultat. Under samma period har antalet gängkriminella som är registrerade av dansk polis minskat med en tredjedel sedan 2013. Under 2018 dödades bara tre personer i kniv- eller skjutvapendåd i landet, enligt statistik som TT tidigare rapporterat om. 

S-politikern: Handlar om fattigdom 

I Sverige har fokus varit ett annat. Kamyar Alinejad, socialdemokratisk politiker i Malmö, ser inte grannlandets åtgärder som en hållbar lösning.

– Till och med alla populister som pekar på Danmark och hårdare tag vet med sig att det inte är en hållbar lösning, säger han. 

Kamyar Alinejad tycker att vi snarare borde prata om bakomliggande orsaker. 

Han lyfter fram att ”Delegationen mot segregation”, en myndighet som har i uppdrag att bidra till att minska och motverka segregation, har gjort en kartläggning i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö där man kom fram till att städerna såg identiska ut bortsett från en sak – fattigdom.

– I Stockholm och Göteborg är en tredjedel av alla invånare fattiga eller låginkomsttagare, men i Malmö är det två tredjedelar, säger han och fortsätter: 

– Det skapar otrygghet och en osund livsstil. Tidigare forskning har visat att det är lättare att ansluta till kriminalitet när du lever i fattigdom och ovisshet och väldigt många barn och unga som rekryteras till kriminalitet lever under fattigdom. 

”Ska få ett riktigt straff” 

Men det finns de som gärna pratar om Danmark och lyfter vårt grannland som en förebild. Moderaterna, och dess oppositionsråd i Malmö, Torbjörn Tegnhammar, är en av dem. 

– Sverige sticker ut i Europa med att inte ha gjort något större. I Danmark använder man Sverige som ett negativt exempel, säger han. 

Tegnhammar, som även sitter i Moderaternas partistyrelse, vill se betydligt hårdare tag mot gängen i form av bland annat möjligheten att döma till dubbelt så höga straff, visitationszoner och anonyma vittnen.

– Om du sitter i fängelse så kan du inte mörda utanför i alla fall, säger han och fortsätter:

– Den här regeringen har gjort en bra sak och det är skärpt straff mot vapenbrott. Men mängdrabatter är helt befängt och om man är dömd för grov brottslighet eller mord ska man få ett riktigt straff, inte tre, fyra års gullande på ungdomsanstalt. 

Laddad fråga 

Glen Sjögren, kommunpolis och koordinator för projektet ”Sluta skjut” i Malmö tycker även han att Danmarks strategi är lockande. 

– Jag kan bara ge ett personligt svar men vi sneglar givetvis mot Danmark och tycker att det är tilltalande. 

– En tydlighet mot de gängkriminella hade varit ett plus. 

Frågan om gängkriminalitet är oerhört laddad. Flera forskare som Kvällsposten varit i kontakt med vill inte säga något för att ”allt blir så politiskt nu”. 

Även i Danmark råder det en oenighet om de hårdare straffen. Erik Christensen på Det kriminalpræventive råd, Danmarks motsvarighet till Brottsförebyggande rådet, säger till TT att han vill se mer förebyggande arbete – att den hårdare linjen inte räcker. 

– Det verkar ju som att hårdare straff har en effekt, men samtidigt så har vi inte löst gängproblematiken i Danmark. Man kan också konstatera att graden av kriminalitet och hårdheten i de kriminella handlingarna inte har minskat. 

Advokaten och tidigare politikern för Moderaternas systerparti Venstre, Bjørn Elmquist, varnar i en intervju med tidningen Fokus för att de dubbla straffen för danska gängkriminella kan grunda sig på rättsosäkra grunder. Han säger att polisen självständigt bedömer om det finns kopplingar mellan den misstänkte och gängen. 

– Vi skulle vilja se rättspolitiskt objektiva kriterier för vilka som anses vara gänganknutna. Det hänger i dag mycket på vilken polis som arbetar och på vilket humör denne är. Det är som vinden blåser. 

TV: Fler nyheter

Här är omtalade våldsfilmen från Malmö • Varning för starka bilder.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!