Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya kortligorna kan slå till när som helst

Kortligorna jobbar enligt polisen två pass om dagen för att kunna tömma ditt konto. Foto: Anna Hållams
På fredagar och lördagar står ligorna på McDonald's och Seven Eleven. "Personer som druckit för mycket slampar in och trycker ner sin kod fullt synligt för alla som vill se. Sen stjäl man korten", säger Jan Olsson vid nationellt bedrägericenter. Foto: Shutterstock
På fredagar och lördagar står ligorna på McDonald's och Seven Eleven. "Personer som druckit för mycket slampar in och trycker ner sin kod fullt synligt för alla som vill se. Sen stjäl man korten", säger Jan Olsson vid nationellt bedrägericenter. Foto: Shutterstock
Chashtrap-metoden.
Skiminig-metoden.
Ulrika Bergelin, 60, förskolechef, Stockholm: "Jag försöker skydda min kod genom att hålla för. Det är bara hoppas på att jag har tur." Foto: Ann Jonasson
Sara Eriksson, 28, jobbar på bank, Uppsala: "Ja egentligen ingenting. Jag har ju mina kort och sen så kör jag mobilt bank-id, så jag tycker att det är säkert. Jag har inte varit med om att något har hänt mig." Foto: Ann Jonasson
Magnus Berndtsson, 31, butikschef, Stockholm: "Inte alls egentligen. Jag skyddar inte ens min kod vid bankomaten. Jag menar händer det så händer det. Vill de åt det så kommer de åt det på vilket sätt som helst ändå. Men det har aldrig hänt mig på de senaste 15 åren." Foto: Ann Jonasson
1 / 9

På dagtid följer de efter åldringar och på kvällarna lurar kortbedragarna på Seven Eleven och McDonald's. En stund senare är ditt Master Card eller Visa-kort tömt.

Polisen varnar för att kortligorna blir mer och mer effektiva.

– Antingen så tar man de här lite onyktra på helgnätterna eller så blåser man åldringarna på dagtid. De här kortbedragarna kör två pass om dagen, säger Jan Olsson vid nationellt bedrägericenter.

Så här jobbar kortbedragarna

Cashtrap-metoden

Bedragarna monterar ett listliknande föremål på en bankomat. När en person tar ut pengar fastna kontanter i mellan uttagsautomaten och listen. Personen som försökt ta ut pengar tror att automaten är sönder. När personen lämnar passar bedragaren på att ta pengarna och vänta till nästa person går i fällan. Den här metoden användes framför allt för några år sedan. Men dyker upp med regelbundet – för att senare försvinna igen.

Skimning

Vid skimning monteras en extra kortläsare på automaten. Kortläsaren kopierar kortinformationen på kontokortet när du slår in din kod. Bedragarna får all den information de behöver för att handla med ditt kontokort och Informationen från korten skickas efter det utomlands via mejl, sms eller telefonsamtal. Därefter används information för att tillverka kort som fungerar som ett vanligt kort. Banker har visserligen förbättrat säkerheten kring bankomater, men vid exempelvis bensinstationernas kortterminaler sker fortfarande skimning.

Trojanmetoden

Bedragarna är påhittiga. En metod som ofta används är ett virus som slår ut och tar över bankapplikationer på din telefon. Viruset kan till exempel finnas i filer som laddas ner från internet. Bedragarna gör en så kallad dold betalning. Pengarna flyttas inte direkt utan betalningsdatumet flyttas fram till lönedagen. Pengarna hinner knappt trilla in på kontot innan majoriteten töms. Varken bank eller privatpersoner hinner reagera på det fräcka sättet att stjäla på elektronisk väg.

Stjäl kort

Korttjuvarna väljer ut ett offer som ska betala vid en kassa. På ett anonymt sätt försöker bedragarna att se vilken kod personen slår in. Ofta är man i grupper från tre till åtta personer och har ställt sig strategiskt i lokalen. När man väl har koden låter de personen lämna butiken. Bedragarna följer efter och stjäl efter det kortet. Därefter går det snabbt innan pengarna är borta från kortet.

Det är i synnerhet två målgrupper som korttjuvarna slår till mot. Tidpunkten skiljer sig åt, men tillvägagångssättet är detsamma.

Korttjuvarna jobbar konsekvent och strategiskt.

– De tittar på förekomsten när de opererar. På fredagar och lördagar står de på McDonald's och Seven Eleven. Personer som druckit för mycket slampar in och trycker ner sin kod fullt synligt för alla som vill se. Sen stjäl man korten, säger Jan Olsson.

Det är framför allt i Sveriges storstäder som korttjuvarna opererar. Från kontinenten kommer de till Malmö, åker vidare upp till Göteborg och tar sig upp till Stockholm innan de vänder.

Populära krogstråk utsatta

Populära krogstråk som Stureplan i Stockholm eller Lilla Torg i Malmö där restauranger och butiker har nattöppet är mycket utsatta.

– Det blir naturligt så. Vi vet ungefär var de är någonstans.

– Man är ute på krogen och kanske blir lite hungrig vid tretiden. Då är det grupperingar med tre till sju-åtta personer som står strategiskt i kön. De står i strategiska positioner så att de ska se vad det är för kod som slås in. De noterar det på sin mobil, och sen försvinner kortet, säger Jan Olsson.

Men det är inte bara onyktra personer som är utsatta för korttjuvarna.

På dagtid väljer de ut åldringar och har då ett liknande tillvägagångssätt.

– Den andra varianten är att brotten begås på dagtid. Då följer man åldringar inne på Ica när de slår in koden och därefter stjäl de korten och begår brotten, säger Jan Olsson.

Svåra att få stopp på

Men trots att polisen vet om att korttjuvarna härjar i landets storstäder är det svårt att få stopp på.

Med jämna mellanrum gör poliser räder och griper personer som fastnat på övervakningskameror. Då blir det lugnt ett tag innan nya grupperingar startar.

– Det pågår hela tiden. Det går i vågor antingen när vi gjort en räd eller när de åker hem på semester, säger Olsson.

Historiskt sett har Malmö en av de städer som varit mest utsatta i Europa.

Jan Olsson berättar att staden länge legat högt upp på listor över hur många av den här typen av brott som begås.

– Malmö är överbelastade och överrepresenterade per capita till den här typen av brott, säger han.

Varför?

– Det spekulerar man naturligtvis i. Den första kortbedragaren kom tidigt till Malmö från forna Jugoslavien, det vet vi. Om det ligger till grund för den kulturen som växt upp, det vet man inte till hundra procent. Men det är väl en del i det.

 

Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!​

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!