Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Nu stoppas Petra, 32, från att bli mamma

I tre år har Petra Ekenstierna väntat på beslutet om altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Under onsdagen kom det tuffa beskedet att det inte ska tillåtas.
Foto: Privat
"Detta är jättesorgligt och gör jätteont. Min man lider lika mycket", säger Petra Ekenstierna när Kvällsposten pratar med henne.
Foto: Privat

Hennes systrar har erbjudit sig att bära hennes barn. 

I tre år har Petra Ekenstierna väntat på beslutet om altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Under onsdagen kom det tuffa beskedet att det inte ska tillåtas.

– Det är vansinnigt att inte legalisera det i Sverige, säger hon. 

Petra Ekenstierna, 32, från Trelleborg förlorade sin livmoder efter att ha diagnosticerats med cancer 2010. I samband med behandlingen plockade man ut en del av hennes ena äggstock, den finns infryst på Malmö sjukhus. Äggstocken hon har kvar i kroppen skadades av strålbehandlingen.

För Petra har drömmen varit att en dag sätta in den friska äggstocken för att se om hon och maken Markus kan skapa ett embryo. Hennes systrar har erbjudit att bära barnet åt henne, så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Frågan om huruvida det bör tillåtas i Sverige har utretts under tre år. Under onsdagen kom det tuffa beskedet: det ska vara fortsatt förbjudet anser regeringens utredare.

Flera års smärta

– Detta är jättesorgligt och gör jätteont. Min man lider lika mycket, man har redan haft flera års kamp och smärta, kan man inte få lite glädje tillbaka, säger Petra Ekenstierna när Kvällsposten pratar med henne.

Hon fortsätter:

– Jag kan inte förstå hur man tänker, det är vansinnigt att inte legalisera det i Sverige, där det sker under kontrollerade förhållanden och av fri vilja.

Hon menar att risken är att svenska familjer fortsätter att vända sig till länder där kvinnorna är fattiga och agerar surrogatmödrar för att försörja sig.

– Det skulle kosta mellan 300 000 och 500 000 kronor för oss att göra det i till exempel Indien. Det är väldigt höga summor och där har vi ingen kontroll, där köper man en kvinnas kropp. Det är ju det man stöder när man inte tillåter det i Sverige, säger hon.

"Kan föregås av tvång"

Lagman Eva Wendel Rosberg som har utrett frågan de senaste åren lämnade över sina slutsatser till justitieminister Morgan Johansson under onsdagen.

– Det viktigaste skälet till att vi inte vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige är risken för att kvinnor utsätts för påtryckningar att bli surrogatmödrar. Det är ett stort åtagande och det innebär risker att genomgå en graviditet och en förlossning. Vi tror att även med en ordentlig prövning och ett starkt stöd till kvinnor så kan det aldrig uteslutas att det har föregåtts av ett tvång, säger hon till SVT.

Petra och Markus Ekenstierna hoppas på att man kommer att tänka om och att det också kommer att bli möjligt med livmodertransplantationer i framtiden.

Petras systrar delar sorgen med henne och fanns som ett stöd när beslutet kom.

– De delar min sorg, vi är jättenära och de ser hur glada jag är för deras barn och de vill inget hellre än att jag ska få känna samma sak som dem och att det ska bli lagligt, säger hon.

I Sverige finns mer än hundra barn som kommit till genom surrogatarrangemang utomlands.

Fakta: Surrogatmoderskap

Med surrogatmoderskap menas att en kvinna blir gravid och bär barnet åt någon annan. Efter förlossningen avsäger hon sig vårdnaden.

Surrogatmoderskap kan vara antingen partiellt eller fullständigt.

Vid partiellt surrogatmoderskap befruktas surrogatmoderns eget ägg av spermier från en av de tilltänkta föräldrarna, eller från en givare.

Vid fullständigt surrogatmoderskap förs ett befruktat ägg in och utvecklas i surrogatmoderns livmoder. Såväl ägg som spermier kommer från de tilltänkta föräldrarna eller från donatorer.

I dag är det inte tillåtet för sjukvården att ge assisterad befruktning i samband med surrogatmoderskap.

Utredaren föreslår också att kravet på genetisk koppling avskaffas och att assisterad befruktning ska kunna utföras med ett donerat ägg och donerade spermier, eller med ett donerat befruktat ägg. Det gör det möjligt för fler ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar.

Källa: Socialstyrelsen, SOU 2016:11

TT