I går gick karavanen med ett hundratal stridsvagnar, som sedan 1980-talet varit stationerade vid pansarregementet i Revinge, tillbaka till sitt ursprungsland Tyskland.
Efter att den svenska krigsmakten under långa tider nyttjat stridsvagnar av svensk modell, tillverkade i Bofors, bestämdes på hög beslutsnivå för drygt trettio år sedan att man skulle leasa sådant material från tyska Rhein Metall.
Det var den första tunga stridsvagnen av utländsk tillverkning som svensk militär använde sig av.
Nu går en stor del av de leasade bandvagnarna tillbaka till den tyska tillverkaren.
- Den händelsen är mer intressant än maskinen i sig, hävdar militärhistorikern Leif Högberg som passade på att titta på vagnarna dagen innan de kördes iväg till ett nytt öde.
Ska renoveras
Enligt en uppgift ska de här stridsvagnarna, med "121" i namnet nu renoveras och skickas vidare till en annan nyttjare, eventuellt Indonesien.
Men en annan teori är att de ska skrotas.
Ingen vill egentligen säga vad som väntar de sextio ton tunga pjäserna när de återkommer tillbaka till "brottsplatsen" i Tyskland.
Använder nyare modell
För överstelöjtnant Lars Bergecliff är det ingen anmärkningsvärt med att hundra av de ursprungligen 160 Stridsvagnarna 121 nu tas ur det svenska försvaret.
- Nu har vi en modernare modell, med en teknik som är mer lämpad för dagens bruk. Den heter 122 och kommer också från Tyskland, säger han.
Varför de tunga stridsfordonen kallas leoparder är oklart. Det smäckra kattdjuret får ju anses långt mera smidigt än en jätteklump på sextio ton.
Premium
