Lars Braw, Kvällspostens mest framgångsrika och visionära redaktionsledare, talar vid en minnesgudstjänst över Carl Gustaf von Rosen 1977. Foto: KVÄLLSPOSTENLars Braw, Kvällspostens mest framgångsrika och visionära redaktionsledare, talar vid en minnesgudstjänst över Carl Gustaf von Rosen 1977. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Lars Braw, Kvällspostens mest framgångsrika och visionära redaktionsledare, talar vid en minnesgudstjänst över Carl Gustaf von Rosen 1977. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Björn Borg läser sitt eget överraskande beslut att sluta med tennis, ett scoop som tidningen kunde få genom Arne Reimers nära kontakter med stjärnan. Foto: KVÄLLSPOSTENBjörn Borg läser sitt eget överraskande beslut att sluta med tennis, ett scoop som tidningen kunde få genom Arne Reimers nära kontakter med stjärnan. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Björn Borg läser sitt eget överraskande beslut att sluta med tennis, ett scoop som tidningen kunde få genom Arne Reimers nära kontakter med stjärnan. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Gladpatrullen på väg, med reportern Sigurd Norling som delar ut rosor på lokalbussarna. Foto: KVÄLLSPOSTENGladpatrullen på väg, med reportern Sigurd Norling som delar ut rosor på lokalbussarna. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Gladpatrullen på väg, med reportern Sigurd Norling som delar ut rosor på lokalbussarna. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Storslagen presentation av vinnarna i en jättetävling med Jorden runt-resor i förstapris, från mitten av 50-talet. Foto: KVÄLLSPOSTENStorslagen presentation av vinnarna i en jättetävling med Jorden runt-resor i förstapris, från mitten av 50-talet. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Storslagen presentation av vinnarna i en jättetävling med Jorden runt-resor i förstapris, från mitten av 50-talet. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Reportern Bo Axelsson skulle testa Malmöbornas civilkurage och fingerade ett personrån på kollegan Agnetha Roth. Han blev omedelbart nerslagen. Foto: KVÄLLSPOSTENReportern Bo Axelsson skulle testa Malmöbornas civilkurage och fingerade ett personrån på kollegan Agnetha Roth. Han blev omedelbart nerslagen. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Reportern Bo Axelsson skulle testa Malmöbornas civilkurage och fingerade ett personrån på kollegan Agnetha Roth. Han blev omedelbart nerslagen. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Olle Berggren har genom åren träffat de flesta av popens och rockens stora. Men den intervju han bedömer som sin mest prestigefyllda är mötet med Andy Warhol 1981. Foto: HERBERT TINZOlle Berggren har genom åren träffat de flesta av popens och rockens stora. Men den intervju han bedömer som sin mest prestigefyllda är mötet med Andy Warhol 1981. Foto: HERBERT TINZ
Olle Berggren har genom åren träffat de flesta av popens och rockens stora. Men den intervju han bedömer som sin mest prestigefyllda är mötet med Andy Warhol 1981. Foto: HERBERT TINZ
Reportern Pelle Tagesson fick ett möte med Greta Garbo i en liten by i den schweiziska alpvärlden. "Lämna mig ifred", var allt den skygga svenskan ville säga. I tidningen blev det ändå en initierad skildring - med bildbevis. Foto: KVÄLLSPOSTENReportern Pelle Tagesson fick ett möte med Greta Garbo i en liten by i den schweiziska alpvärlden. "Lämna mig ifred", var allt den skygga svenskan ville säga. I tidningen blev det ändå en initierad skildring - med bildbevis. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Reportern Pelle Tagesson fick ett möte med Greta Garbo i en liten by i den schweiziska alpvärlden. "Lämna mig ifred", var allt den skygga svenskan ville säga. I tidningen blev det ändå en initierad skildring - med bildbevis. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Dr Besk profilerade sig som Sveriges bitskaste och roligaste politiska kåsör. Dr Besk gjorde nedslag i den svenska politiken och samhällsdebatten. Foto: KVÄLLSPOSTENDr Besk profilerade sig som Sveriges bitskaste och roligaste politiska kåsör. Dr Besk gjorde nedslag i den svenska politiken och samhällsdebatten. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Dr Besk profilerade sig som Sveriges bitskaste och roligaste politiska kåsör. Dr Besk gjorde nedslag i den svenska politiken och samhällsdebatten. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Djupdykning i ett känsligt och kontroversiellt ämne 1992. Foto: KVÄLLSPOSTENDjupdykning i ett känsligt och kontroversiellt ämne 1992. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Djupdykning i ett känsligt och kontroversiellt ämne 1992. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Våldet i skolan" i början av 70-talet. En alarmerande rapport från Ingela Uhrbom om mobbning, orättvisor och om lärare som inte tog sitt ansvar. Foto: KVÄLLSPOSTEN"Våldet i skolan" i början av 70-talet. En alarmerande rapport från Ingela Uhrbom om mobbning, orättvisor och om lärare som inte tog sitt ansvar. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Våldet i skolan" i början av 70-talet. En alarmerande rapport från Ingela Uhrbom om mobbning, orättvisor och om lärare som inte tog sitt ansvar. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Klart besked" - med uppgift att hjälpa läsare som fastnat i byråkrati och förmyndarskap. Startades i slutet av 70-talet och tvingade myndigheter och institutioner att strama upp rutiner och förbättra sin information. Foto: KVÄLLSPOSTEN"Klart besked" - med uppgift att hjälpa läsare som fastnat i byråkrati och förmyndarskap. Startades i slutet av 70-talet och tvingade myndigheter och institutioner att strama upp rutiner och förbättra sin information. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Klart besked" - med uppgift att hjälpa läsare som fastnat i byråkrati och förmyndarskap. Startades i slutet av 70-talet och tvingade myndigheter och institutioner att strama upp rutiner och förbättra sin information. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Bevara Sverige Blandat", en serie som 1986 tog upp fördomar och rasism. Foto: KVÄLLSPOSTEN"Bevara Sverige Blandat", en serie som 1986 tog upp fördomar och rasism. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Bevara Sverige Blandat", en serie som 1986 tog upp fördomar och rasism.  Foto: KVÄLLSPOSTEN
Ewa Johansson levde undercover hos Guds barn och kunde avslöja vad som hände i sekten 1975. Foto: KVÄLLSPOSTENEwa Johansson levde undercover hos Guds barn och kunde avslöja vad som hände i sekten 1975. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Ewa Johansson levde undercover hos Guds barn och kunde avslöja vad som hände i sekten 1975. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Den ryska ubåtens grundstötning utanför Karlskrona 1981, är en världssensation som Kvällspostens fick nys om före alla andra. En fiskargubbe ringde in upptäckten. När morgonredaktionen sökte en kommentar från Marinstaben hade den ingen aning om händelsen. Foto: KVÄLLSPOSTENDen ryska ubåtens grundstötning utanför Karlskrona 1981, är en världssensation som Kvällspostens fick nys om före alla andra. En fiskargubbe ringde in upptäckten. När morgonredaktionen sökte en kommentar från Marinstaben hade den ingen aning om händelsen. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Den ryska ubåtens grundstötning utanför Karlskrona 1981, är en världssensation som Kvällspostens fick nys om före alla andra. En fiskargubbe ringde in upptäckten. När morgonredaktionen sökte en kommentar från Marinstaben hade den ingen aning om händelsen. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Edvardpriset är en populär institution i Nöjessverige. Kvällspostens läsare utser årets bästa artist. Den allra första pristagaren var Nils Poppe 1979, den senaste Jill Johnson. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGEdvardpriset är en populär institution i Nöjessverige. Kvällspostens läsare utser årets bästa artist. Den allra första pristagaren var Nils Poppe 1979, den senaste Jill Johnson. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Edvardpriset är en populär institution i Nöjessverige. Kvällspostens läsare utser årets bästa artist. Den allra första pristagaren var Nils Poppe 1979, den senaste Jill Johnson. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Kvällsposten-journalisten Kerstin Berlman drog fram nyheten om BT-Kemiskandalen i Teckomatorp på 70-talet. Foto: THOMMY NYHLÈNKvällsposten-journalisten Kerstin Berlman drog fram nyheten om BT-Kemiskandalen i Teckomatorp på 70-talet. Foto: THOMMY NYHLÈN
Kvällsposten-journalisten Kerstin Berlman drog fram nyheten om BT-Kemiskandalen i Teckomatorp på 70-talet. Foto: THOMMY NYHLÈN
Kvällspostens maskot Filuren på skidtur på en snöfläck på Södergatan i Malmö 2006. Filuren skapades av Margareta Casta, Ola Rickardsson gav hen egenskaper som skulle stämma överens med tidningens: gåpåig, nyfiken, humoristisk, prestigelös och orädd - bland annat. Foto: ULF RYD / KVPKvällspostens maskot Filuren på skidtur på en snöfläck på Södergatan i Malmö 2006. Filuren skapades av Margareta Casta, Ola Rickardsson gav hen egenskaper som skulle stämma överens med tidningens: gåpåig, nyfiken, humoristisk, prestigelös och orädd - bland annat. Foto: ULF RYD / KVP
Kvällspostens maskot Filuren på skidtur på en snöfläck på Södergatan i Malmö 2006. Filuren skapades av Margareta Casta, Ola Rickardsson gav hen egenskaper som skulle stämma överens med tidningens: gåpåig, nyfiken, humoristisk, prestigelös och orädd - bland annat. Foto: ULF RYD / KVP
"Vi gör ditt jobb". Kvällsposten hoppade in och tog över en läsares jobb i en vecka. Dessa fick en resa och en veckas betald semester. Ett sätt att visa läsarstöd och engagemang. Här är Kerstin Berlman sjukvårdsbiträde under tidigt 70-tal. Foto: KVÄLLSPOSTEN"Vi gör ditt jobb". Kvällsposten hoppade in och tog över en läsares jobb i en vecka. Dessa fick en resa och en veckas betald semester. Ett sätt att visa läsarstöd och engagemang. Här är Kerstin Berlman sjukvårdsbiträde under tidigt 70-tal. Foto: KVÄLLSPOSTEN
"Vi gör ditt jobb". Kvällsposten hoppade in och tog över en läsares jobb i en vecka. Dessa fick en resa och en veckas betald semester. Ett sätt att visa läsarstöd och engagemang. Här är Kerstin Berlman sjukvårdsbiträde under tidigt 70-tal. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Agneta Roth, mångårig motorexpert på Kvällsposten. Foto: RONNY JOHANNESSONAgneta Roth, mångårig motorexpert på Kvällsposten. Foto: RONNY JOHANNESSON
Agneta Roth, mångårig motorexpert på Kvällsposten. Foto: RONNY JOHANNESSON
Idésprutan och kriminalreportern Ulf Matson som Mr X. En KvP-klassiker som hållit långt in på 2000-talet. Matson använde alltid olika förklädnader och klarade sig i allmänhet veckor trots att läsarna uppbådade hela jaktlag för att fånga den för varje dag allt värdefullare Mr X. Här har han emellertid åkt fast. Försöken med en kvinnlig X fungerade tyvärr aldrig. Alltför många damer antastades under förespegling att de liknade Miss X-profilen. Det var långt före metoo. Foto: KVÄLLSPOSTENIdésprutan och kriminalreportern Ulf Matson som Mr X. En KvP-klassiker som hållit långt in på 2000-talet. Matson använde alltid olika förklädnader och klarade sig i allmänhet veckor trots att läsarna uppbådade hela jaktlag för att fånga den för varje dag allt värdefullare Mr X. Här har han emellertid åkt fast. Försöken med en kvinnlig X fungerade tyvärr aldrig. Alltför många damer antastades under förespegling att de liknade Miss X-profilen. Det var långt före metoo. Foto: KVÄLLSPOSTEN
Idésprutan och kriminalreportern Ulf Matson som Mr X. En KvP-klassiker som hållit långt in på 2000-talet. Matson använde alltid olika förklädnader och klarade sig i allmänhet veckor trots att läsarna uppbådade hela jaktlag för att fånga den för varje dag allt värdefullare Mr X. Här har han emellertid åkt fast. Försöken med en kvinnlig X fungerade tyvärr aldrig.  Alltför många damer antastades under förespegling att de liknade Miss X-profilen. Det var långt före metoo. Foto: KVÄLLSPOSTEN

Nu firar vi jubileum 2018 – 70 år med Kvällsposten

Publicerad

Kvällsposten 70 år. En nästan lika rafflande och omväxlande historia internt som i spalterna.

Massor med underhållning, dramatik och kriser. Konflikter, ägarbyten och skandaler.

Men mest av allt en genuin yrkesanda. En lidelse. Ett kompisskap och en kärlek till läsarna. Den har besvarats, även om det gnisslat ibland.

Ja, under de fem iDAG-åren i början av 90-talet var det mer än så. Läsarna kände inte igen sin tidning. Den skånska rösten hade tystnat. Det hjälpte inte hur goda intentionerna än var bakom sammanslagningen med Göteborgstidningen GT. Kvällspostens säregna, sydsvenska själ och direkta tilltal gick upp i rök. Många var besvikna och vände oss ryggen.

Men vi kom tillbaka och återvann läsarnas förtroende.

Zlatan Ibrahimovic pratade med läsare på Kvällspostens redaktion i början av 2000-talet.Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT

Succén var omedelbar

Alltihop hade börjat långt tidigare. Som ett politiskt maktspel om den skånska tidningsmarknaden där Sydsvenskan påpassligt skaffade utgivningsbevis för en tidning man kallade Kvälls-Posten och som bara några månader senare, den 4 januari 1948, lanserade sitt första söndagseftermiddagsnummer.

En lämplig födelsetid. Modertidningen Sydsvenskan firade 100-årsjubileum, det stundade OS i London och en tuff valrörelse inför höstens riksdagsval.

Succén var omedelbar. Med hjälp av telefoner, flinka fingrar och snabba ben kunde till exempel publiken på Malmö FF:s hemmaarena köpa rykande färska tidningar med matchreferat när de lämnade stadionområdet.

Tidningen skulle förstås helst vara lönsam, men det fanns andra och viktigare syften med utgivningen: ”SDS och KvP:s politiska mål var och är att söka hindra ett konstant maktinnehav av socialdemokraterna och bereda marken för en borgerlig regim”, skrev koncernens ägare och Kvällspostens grundare Christer Wahlgren i en krönika efter det första året.

VD Tommy Carlsson och chefredaktör Bengt Hansson håller upp första numret av tidningen iDag – sammanslagningen av GT och Kvällsposten.Foto: CALLE ANDREEN / GT/IDAG

Kriget om läsarna

Framgången var stabil. Upplagan ökade och nådde runt 50 000 i snitt. Utan någon startsträcka alls egentligen gick Kvällsposten från söndagsutgivning till sjudagarstidning, 2 januari 1950. En redaktion upprättades. Tidigare hade materialet knåpats ihop av Sydsvenskanmedarbetare och frilansare med bara en deltidsanställd redaktör, legendariske KvP-mannen Sven-Olof Berlin.

Nu började kriget om läsarna på allvar. Konkurrensen var stenhård, från kvällstidningsdrakarna i Stockholm, men även från Arbetet och Skånska Dagbladet som både hade tyngdpunkten av sin lösnummerförsäljning på eftermiddagsupplagor. Distribution och pressläggning vässades för att ligga på disk och nå de sydsvenska läsarna så tidigt som möjligt. Expressen hade sitt eget flygplan och Aftonbladet skulle börja trycka på Arbetets pressar.

Men Kvällsposten stod pall. Man byggde upp sin egen försäljningsorganisation, utvecklade och förstärkte redaktionen. Nya säljande inslag tog form - tävlingar, läsarservice och läsarkontakter. Storsatsning på bildjournalistik och främst ”en utvidgning av det lokala och provinsiella reportaget, där artiklarna ges större spets, dock med respekt för smak och god ton”,  som det formulerades i en handlingsplan i mitten av 1950-talet.

Det dök till och med upp plussiffror i den ekonomiska redovisningen. Kvällsposten stod på egna ben. Men det skulle dröja till 70-talet innan man passerade Sydsvenskan i upplaga och blev landets sjätte största dagstidning efter Expressen, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet. KvP hade då runt 120 000 sålda tidningar på vardagar och närmare 150 000 på söndagar.

Kvällspostens förra maskot, Filuren, var med på 60-årsjubileumet – så klart.Foto: Arkiv

Fräck uppkomling

Vägen dit leddes i första hand av tidningsmakaren Lars Braw. Som redaktionschef och ansvarig utgivare styrde han Kvällsposten med järnhand under större delen av 1960- och 70-talen. En av branschens mest framträdande visionärer med förmåga att också förverkliga sina idéer och paketera dem attraktivt och läsarvänligt. Det var under den här storhetstiden jag själv kom i kontakt med redaktionen för första gången.

Med en bakgrund som teleingenjör och dataoperatör från Stockholm blev det ett omtumlande möte med den svenska tidningsvärldens just då djärvaste och mest expansiva arbetsplats. Men Kvällsposten var också ifrågasatt, kritiserad och baktalad av branschfolk, som gärna fnyste och skakade på huvudet åt den fräcka, okonventionella uppkomlingen.  Hur som helst och överallt väckte den känslor och uppmärksamhet. Precis som Lars Braw önskade. Jag klev in i ett sjudande myller av kreativitet, galghumor, arbetsiver och blev blixtförälskad. Passionen har bestått i 45 år nu.

Det var den här pionjärtiden som byggde den särskilda KvP-andan, som de flesta som varit engagerade i tidningens arbete genom åren kan vittna om. Sammanhållningen och det offensiva tänkandet. Ingenting är omöjligt. Vänligheten och omtanken, trots kraven, det höga tempot och den ibland fräna tonen.

Kvällspostens Edvardpris delas ut än i dag. Här är det Björn Skifs som får priset – år 2010.Foto: YLWA YNGVESSON

Inga höga hästar

Det gick inte att snobba eller sätta sig på några höga hästar. Läsarnas intressen var alltid i centrum. Nya vinjetter och uppslag vällde fram. Serier i färg. Ny layout och typografi med brödtext i större grad. Den rödgula ryggen. Allmänheten gjordes delaktig som nyhetsjägare och belönades med upp till 1000 kronor för ett bra tips. Ett nytt, populärt och lönsamt grepp. Ni som var med minns säkert ”Tusentipset”.  Och alla de andra upptågen, som exempelvis: ”Visst händer det glada saker här i livet”, ”Gladpatrullen”, ”Kvällspostens miniriksdag”, ”Vi gör ditt jobb”, ”Det ska vi fira”, ”Min vackra fru”, ”Sommarpatrullen”, ”Drömflickan”, ”Badpojken”, ”Mr X”, ”KvP-doktorn”, ”Träffpunkten”, ”KvP-klubben”. ”Bolloskar”, Gäster hos KvP-sporten”, ”Sebastian”, som med sina underfundiga streckgubbar på sistasidan garanterade KvP-köparna ett dagligt skratt.  Och splashen ”KvP är där”, med reportrar på plats vid varenda oroshärd, varenda krigszon ute i världen.  Massor av tävlingar. Årets återkommande All-time-high var Gåsalotteriet där varje såld tidning efter någon sinnrik tryckeriteknisk metod utgjorde en unik lottsedel.

Kanske minns några också Kulturrevolutionen 1971. En tuff kamp mot kultureliten som vanns av Lars Braw. Kulturmaterialet spreds ut i tidningen, kortades och populariserades. Det var amatörtyckare bland läsarna som stod för tyngdpunkten av bok- teater-, konst- och filmrecensioner. Missnöjet med omläggningen gav sig aldrig riktigt, ibland fick den fäste också bland medarbetarna. På 80-talet fick Kulturen tillbaka en egen redaktion och en fast plats i tidningen med KvP-turbon Ulf R Johansson som pådrivare och ankare.

1994 års Edvardpris gick till Robert Gustafsson.Foto: STEFAN NILSSON

Lek och glädje

Kvällsposten sprakade av lek, glädje och läsaraktiviteter som gick tvärs emot tidens progressiva och radikala strömningar. Akademiska torrbollar och 68-rörelsens då ”politiskt korrekta” tråkmånsar anklagade Kvällsposten för lättviktighet, skvallrig snuttjournalistik och oseriös sensationshunger av samma slag som den förhatliga tyska tabloiden Bild Zeitung. De mest förfasade och tvärsäkra var förstås de som aldrig läste tidningen - ”som aldrig ens skulle ta i den med tång.”

Den här kritiken tog vi på tidningen med ro. Visst kunde vi grymta en del över all tårtutdelning och jippon som ”Skapa din egen bikini”, ”Snyggast på jobbet” och liknande. Men vi red på framgångsvågen och visste att tidningen också stod för en modig, självständig och angelägen journalistik. Mycket går igen än i dag.

Man kan sammanfatta Kvällspostens bärande verksamheter för den allmänna redaktionen från 70-talet och framåt i fyra områden: Egna nyheter, det lokala materialet, kampanjerna och reportaget.

David Lagercrantz, en av Kvällspostens tidigare reportrar.Foto: OLLE SPORRONG

Egna nyheter

Alltifrån Per Wahlöö och Tore Magnusson till Ulf Matson, Jerry Wells, Eva Vildmark, David Lagercrantz, Ola Hansson och Mikael Ölander har Kvällsposten haft en suveränt kompetent och driftig polis- och kriminalbevakning. Det har gett oss exklusiva sydsvenska nyheter, scoop, som fått genomslag i hela landet. Deras nätverk och poliskällor har kunnat mata fram detaljer och bakgrunder till nya kittlande storsäljare. Krimreportaget tillsammans med läsarnas egna vakna tips har varit tyngdpunkten i Kvällspostens profil som den spännande, överraskande nyhetstidningen. Den levde verkligen upp till sin reklamslogan - ”Först med senaste nytt”. Sjukhusmorden i Malmö (1979),  Dag Hammarskjöld dödskrasch i dåvarande Nordrhodesia (1961), den ryska ubåtens grundstötning utanför Karlskrona (1981), är några världssensationer som Kvällspostens redaktion fick nys om före alla andra. I det sistnämnda fallet var det en fiskargubbe i Blekinge skärgård som ringde in upptäckten. När morgonredaktionen sökte en kommentar från Marinstaben hade den ingen aning om händelsen. Men kunde läsa om den i Kvällspostens extraupplaga.

Kvällspostens nuvarande chefredaktör, Katrin Säfström, är tidningens första kvinnliga chefredaktör. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Det lokala i centrum

Lokalredaktörerna, som senare döptes om till riksredaktörer, hade en avgörande betydelse för tidningens snabba upplageutveckling. De var alltid tillgängliga, rörliga, nyhetstörstande och allround. Polisringning vid väckning fem på morgonen, tårtutdelning till frukost, mordspaning till lunch, nöjesintervju till eftermiddagskaffet och en allvarlig trafikolycka på väg till referatet av kvällens elithandboll. En vanlig dag på jobbet för till exempel Torsten Lindberg i Växjö, Anders Netshagen i Halmstad, Pelle Jansson i Kalmar, Robert Ullmin i Karlskrona, Kerstin Berlman i Landskrona och Lars-Olof Strömberg i Helsingborg, Nätet av korrar och lokalredaktioner täckte hela Sydsverige. Till Göteborg i väst, över Jönköping och upp till Stockholm, där en stor riksredaktion byggdes upp för att bevaka politik, myndigheter, de stora samhällsnyheterna, skandaler och affärer likaväl som underhållningsbransch, tv-hus, kändisar och kungafamilj. Det gav stabilitet och ryggrad åt tidningen och eliminerade läsarnas behov av Stockholmstidningar för att få riksnyheter och andra utblickar från hela landet. Under tiden för Palmemordet och de politiskt dramatiska åren där omkring leddes redaktionen av Gösta Backlund.

På utgivningsorten har satsningarna genom åren vägt allra tyngst. Det är i Malmö konkurrensen varit som tuffast. Men Kvällspostens Cityredaktion har hävdat  sig väl på marknaden. Med chefer som Henry Carlsson, Kenneth Larsson, Ulf Bengtsson, Johny Lindh med flera. Egna nyheter, undersökande journalistik och kraftfull opinionsbildning har rensat luft och bidragit till att utveckla stan. En röst att lyssna till. 

Melanie Mederlind vann 2016 Kvällspostens prestigefyllda kulturpris, Thaliapriset.Foto: STEFAN LINDBLOM / HELSINGBORGS-BILD AB KVÄLLSPOSTEN

De många kampanjerna

Även här lade Lars Braw grunden till en stolt tradition som levt vidare i Kvällspostens historia.  Afrika var hårt drabbat av svältkatastrofer och krig. Lars Braw engagerade flyglegendaren Carl Gustaf von Rosen för att med läsarstöd driva ett matbombningsprojekt i Etiopien. Gensvaret blev stort. Insatsen räddade tusentals liv, men planade ut när von Rosen själv dödades under en granatattack i det så kallade Ogadenkriget.

I stället engagerades läsarna i kampanjen ”Livets vatten”, som samlade medel för att borra brunnar i Indien, där torkan skördade liv och vattenbristen orsakade svåra sjukdomsepidemier. Läsarna kunde konkret följa insamlingen och den stora humanitära nytta de gjorde. Flera hjälpprojekt följde och gav alla Kvällsposten ett stort läsarstöd och en omätbar goodwill.

Kampanjerna avlöste varandra på olika teman. Som etikkampanjen för ”Den sanna nyhetstidningen” där läsarna bland annat uppmuntrades att anmäla Kvällsposten om man upptäckte något som var fel. 

Nya ledningar och redaktionsmedlemmar har fört kampanjerna vidare. En av de mer uppmärksammade var Skolkampanjen 1998. Malmöskolorna var helt under isen i fråga om material, arbetsmiljö, personal och andra resurser. Elever och lärare var hårt drabbade av nedskärningar och snåla anslag. Kvällsposten skänkte en krona per såld tidning till Malmö skolor. Skolorna fick ansöka om bidrag och en kampanjledning med representation från elever, lärare och tidning fördelade sedan den närmare miljon kronor som kampanjen gav. Det var många glada miner över nya böcker till skolbiblioteken, datorer, aktuella världskartor, målarfärg  och möbler till uppehållsrum, upprustning av skolgårdar, instrument till musikundervisningen med mera.

Evenemang och tillställningar har alltid ingått i Kvällspostens själ – nu för tiden kan man till exempel se oss på Jägersro på stora tävlingar, där läsare får träffa våra travexperter. Här Eskil Hellberg, Peter Untersteiner och Bengt Adielsson.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Wallrafferi och artikelserier

På alla avdelningar har reportage och artikelserier spelat stor roll som fördjupning och som cliffhangers för att locka läsarna att köpa tidningen också i morgon. För nerven, närvaron, beröringen. Ofta använde vi oss av en aktiv upplevande journalistik där vi undercover kunde spegla och förmedla delar av samhället som var okända, ljusskygga eller bristfälliga. ”Den nya slummen”, ”Ungdomsfylleriet”, ”Våldet i skolan”, ”En växande rasism”, ”Det måste vi göra något åt”, ”Den sjuka vården”. ”Fiffelsverige”,  ””Förmyndarsverige”, ”Svindlande affärer”, ”Storebror ser dig”, ”Den kära leken”, ”Sex på arbetsplatsen”. Några exempel på vinjetter från 60- och 70-talen. Ämnesområden med ständig aktualitet. Fotografernas betydelse för de här uppdragen kan inte överskattas. Reportagens styrka och genomslag stod och föll ofta med bilderna. Och de gavs rejält utrymme i spalterna.

Reportrarna var ytterst aktiva i researchen, tog jobb som lärare, vårdbiträden, väktare. Nästlade sig in i skumma föreningar och sekter, som Ewa Johanssons serie från det suspekta kollektivet Guds barn, med vilka hon bodde flera veckor undercover. Vi levde som hemlösa bland utslagna i ”Fyllbultarna”, vi avslöjade fördomar, diskriminering och rasism mot invandrare under vinjetten ”Bevara Sverige Blandat”, 1986. 

Kvällspostens Micke Ölander tar 2010 emot Guldspaden, med Mikael Hylin.Foto: PATRIK JONSSON /STELLA PICTURES / PATRIK JONSSON STELLA PICTURES

Skickliga grävande journalister

”Klart besked” var en avdelning som hjälpte läsarna i myndigheternas byråkratiska snårskog. Många har Robert Ullmin, Willy Lindqvist och alla andra som tjänstgjorde på Klart Besked att tacka för att de fick försäkringsärenden, reklamationer, regelvidriga avsked och arbetsförhållanden utredda och tillrättalagda.

Kvällsposten drev en hård linje mot skatteflyktingar och har alltid haft skickliga grävande journalister som  lyckats gå till botten med härvor av ekonomisk brottslighet och bedragare som skor sig på oskyldigas bekostnad. Det berörande, samhällsengagerade och avslöjande reportaget är i dag lika framträdande, kanske ännu vassare och med större genomslag när det drivs av eldsjälar som Federico Moreno, Maria Rydhagen, Magnus Andersson, Mikael Ölander med flera.

Ett gediget reportage är resursslukande och leder ofta till utskällningar, konflikter, anmälningar, ibland stämningar från attackerade parter. Ansvariga utgivare och redaktionsledare har genomgående visat mod och integritet. Stått upp för publiceringarna  och stöttat sina reportrar. Som Braw, Ulf Rytterborg, Per-Magnus Forsberg, Claes-Allan Lundin, Börge Thunberg, Ulf Mörling, Roger Carlsson, Johny Lindh och vidare fram till Expressen tog över ägarskapet, 1999. Stig Hoffman, Per Svensson, Staffan Erfors, Lars Mohlin, Martin Kroon, Susanne Lindén och nuvarande redaktionsledning.

 Lite lärdomar har de dragit av en del yviga reportage, som kanske varit väl mycket ”undercover”. Som när idé- och löpsedelssprutan Bosse Axelsson (Boax) skulle spela personrånare. Det var när Malmö utsattes för en våg av rån och stölder på öppen gata, 1966. (Allting går igen…) Debatten var livlig om polisens roll, om den ökade brottsligheten och också om allmänhetens feghet och bristande civilkurage.Tillsammans med reportern Agneta Roth, senare tidningens stora profil som motorredaktör, gav han sig ut till Värnhemstorget. Polisen var förvarnad om vad som planerades och lovade att inte ingripa. Tyvärr glömde befälet att föra informationen vidare till radiobilarna ute på stan. Eller också ville han att det fingerade rånet skulle få ett så autentiskt förlopp som möjligt. Vilket det fick.

Susanne Lindén, mångårig redaktionschef på Kvällsposten, med Göran Hansson, ordförande för Skåneländska flaggans dag.Foto: TOMAS LEPRINCE

Boax kastade sig bakifrån över den skrikande Agneta och slet till sig hennes handväska. Längre hann han inte. Utanför varuhusets rusade ett par män fram och slog brutalt ner reportern. En dam sprang in till receptionen där man larmade polis. Boax hölls fast mot marken. Hårt. Polisen kom och Agneta försökte förklara. Men det var ingenting som fäste och ingen polis som hört något om att det bara var ett spel. Männen som ingripit så rådigt mot den kanske livsfarlige väskryckaren tackades varmt av polispatrullen som med bryska grepp körde in rånaren till stationen. Till sist lyckades missförståndet redas ut. Mörbultad och lätt blödande återvände Boax till redaktionen och skrev sin historia om brottsbekämpning och malmöitiskt civilkurage.

En av tidningens först fast anställda reportrar, var Elsa Meldal som började 1950. Hon tog snabbt hand om konsumentjournalistiken som genom åren varit en av Kvällspostens viktigaste inslag för att serva läsarna med viktig vardagsinformation, pris- och kvalitetsjämförelser, matfusk och vilseledande marknadsföringar. Butiksrazzian blev en succé. I nära kontakt med läsarna granskades handeln minutiöst. Mängder av missförhållanden, felaktiga datummärkningar, för höga temperaturer i kyl och frys, svarthandel med köttvaror och falska innehållsdeklarationer avslöjades. Hela affärskedjor tvingades skärpa sina rutiner och förbättra servicen till kunderna. Elsa Meldal, Bodil Holmström och Allan Carlsson var några av konsumentredaktionens och bilagan ”På Köpets” tongivande medarbetare. Elsa arbetade på tidningen fram till sin pensionering 1983.

Sportbevakningen har alltid varit viktig – inte minst Malmö FF:s sejourer i Europa och i Sverige.Foto: ULF RYD / KVP

Sporten var basen från starten

Sporten har sin alldeles egen position på Kvällsposten. Den utgjorde själva basen från starten och har genom alla decennier varit flaggskeppet i armadan av redaktioner, bilagor och marknadsinsatser. Det är helt i sin ordning att tidningens främste profil och skribent hör hemma där. Birger Buhre, som värvades till tidningen från Svenska Dagbladet. Han blev kvar i 40 år och erkändes brett som landets skarpaste och mest välformulerade sportkrönikör. 11 000 krönikor blev det. Ett oräkneligt antal nyhetsartiklar och referat. Bland annat från de 18 olympiader han skildrade på plats. Sina sista träffsäkra analyser och självutlämnande reportage skrev han från dödsbädden, hösten 1989. 

Hans krönikerande efterträdare har fyllt tomrummet och samtliga utvecklat personliga anslag som tilltalat läsarna - Tom Svensson, Ulf R Johansson, Torsten Lindberg, Stellan Bergsten, Kent Hansson, Mattias Larsson, Elisabeth Lindbäck med flera.

Hela sportredaktionen har i alla tider utmärkt sig för att vara oerhört kunnig. För idrottspubliken har den sannolikt tidningens mest respekterade, ja aktade och lästa journalister.

Sportmedarbetarna har genom sitt sätt och kunnande också lyckats knyta starka yrkesband med storstjärnorna. Till exempel: Ronnie Olofsson - Ronnie Peterson,  Thure Isacson - blev hela fotbollslandslagets och förbundskaptenernas rådgivare, Lennart Jarevik - Ingemar Stenmark,  Arne Reimer - Björn Borg, som naturligtvis valde att först avslöja sitt beslut att som 26-åring lägga av med tennisen för Reimer och Kvällsposten. Alf Karlsson - Foppa Forsberg, Rune Smith - som upptäckte och omhuldade den unge Zlatan. Kent Hansson - varenda boxares uppskattade vän och en tungt vägande röst och beskyddare för hela sporten. Bimbi Aminoff som på 70-talet slog in damfotbollen på Kvällspostens mansdominerade sidor.

Ett  starkt och nära kontaktnät som gett mängder av exklusiva intervjuer och avslöjande nyheter. 

Exklusiva intervjuer är KvP:s grej – som med Ingemar Stenmark 1978, efter segern i alpina skid-VM i Garmisch Partenkirchen.Foto: LASSE SVENSSON

Många nöjesprofiler

Nöjet har haft en likartad status i artistvärlden och bland läsarna. Med kulturskribenten och teaterkritikern Bertil Behring i premiärpubliken var Kvällsposten den första tidning skådespelarna ville läsa på recensionsdagen. Med bävan. Profilerna har staplats på varandra på den avdelningen. Inte alldeles friktionsfritt. Det har varit starka viljor och egon. Men allt har gått att lösa med smidiga chefer som Christer Borg och Claes-Allan Lundin och med fokus på läsarna.

Björn Fremer var under många år, vid sidan om Birger Buhre, tidningens mest kända ansikte utåt. Kunnig musik- och filmkritiker, men insatt i varenda nöjesgenre och med Kvällspostens största globala nätverk från sina år i New York. Främst uppskattad blev han nog ändå för sina elaka, halsbrytande och roliga vardagsfunderingar som kolumnist.

Per Svensson, Martin Theander, Olle Berggren, Christina Areskoug och Per Hägred är andra skickliga tidningsmakare som satt sin prägel på Kvällspostens nöjesbevakning och utvecklat nöjesjournalistiken. Bland annat med Kalendern på 80-talet, fredagsbilagan som bröt ny mark i branschen med ofta långa, intensiva och stilistiska artiklar och en ny utmanande bildjournalistik. Och så Ståkkålms-Ringo.

Talangjakten Sommarchansen, som tänt så många stjärnor, Edvardpriset och Thaliapriset är institutioner som uppskattas stort av såväl kultur- och nöjesvärlden som läsarna. Christer Borg har varit drivkraften bakom flera av KvP-arrangemangen, som vårdas och utvecklas med omsorg också av dagens tidningsledning.

Även i dag följer vi våra stora stjärnor – fast nu är det ofta i tv. Ingemar Stenmark och Björn Borg 2017.Foto: JENS CHRISTIAN / KVÄLLSPOSTEN

Magasin och bilagor

Magasin och bilagor blev allt viktigare under 80- och 90-talen. Konkurrensen hårdnade från nya kommersiella tv- och radiokanaler, gratistidningar och en effektivare  public service med nyhetstjänster dygnet runt. Om hörnet väntade också den stora explosionen med internet och sociala medier.

Men det var Kvällsposten fortfarande lyckligt ovetande om när man byggde utgivningen med  minst en extrabilaga varje dag. Ett oerhört ambitiöst och spännande program med Sportextra på måndagar, Spelextra på tisdagar, konsumenttidningen På Köpet på onsdagar, TV-tidningen på torsdagar, Kalendern på fredagar. På lördagar trycktes  den stora redaktionella och annonsmässiga succén På väg  med hälften motor- och trafikmaterial, hälften resor. Senare tillkom också det lilla krutpaketet Lust som lockade fram läsarnas livsbejakelse och livsglädje. Söndagarna hade sitt exklusiva magasin under Stig-Eric Einarssons och Torsten Pamps trendkänsliga ledning. Ofta kompletterat med en tredje rygg på något specialtema.

Årets Skåning röstas årligen fram av Kvällspostens läsare – 2017 firade man 50-årsjubileum. Chefredaktör Katrin Säfström, redaktionschef Christer El-Mochantaf och föreningen Skåneländska flaggans dags ordförande, Göran Hansson, delade ut priset till Karin Laserow i Eslöv. Där fanns även Siw Malmqvist, Ronnie Hellström, Sixten Nordström, Janne Möller, med flera tidigare vinnare.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Mediemarknaden började gunga

En del kostnader delades med GT, där samarbetet efter brytningen fungerade bättre än det någonsin gjorde under iDAG-åren. Men så gick GT upp i Expressen och försvann som inkomstkälla. Hela mediemarknaden gungade, upplagorna sjönk. Personalnedskärningar och besparingar rådde inte på resultatnedgången. Trots VD Inge Gyllins och vice VD Thorbjörn Wittström kreativitet och ekonomiska färdigheter fanns ingen framkomlig väg. Sydsvenskan överlät genom Marieberg Kvällsposten till Expressen, som tog över driften 1 januari 1999.

Det blev tufft. Och visst smällde det ibland. Men de nya ägarna var beslutsamma, professionella. Och lyhörda till en viss gräns. För läsarnas del tillkom nu en massa högkvalitativt material på alla håll och kanter. Skribenter och debattörer av yppersta klass. Direktrapporteringar från händelser och platser Kvällsposten inte haft råd med på egen hand. Digitaliseringen, tv- och webbutvecklingen tog flera steg framåt. Samtidigt som det sydsvenska materialet bestod, ja till och med förfinades och fördjupades. Nu fanns ju det utrymmet, de resurserna.

Rutinerade medarbetare kunde lotsa in nya stockholmska platschefer i den särskilda atmosfär som skapat  Kvällspostens själ och Kvällspostens unika ställning gentemot sina läsare. Bara för att nämna några: Klubbordföranden Eva Sternäng, reporterrävarna Claes Carlsson, Anders Bengtsson, Jan-Olof Bengtsson, Lars-Olof Strömberg, Per Hägred, Else-Marie Lundin, Kenneth Larsson, Lars Palmborg. Etablerade läsarfavoriter som Maria Rydhagen, Lena Olsson, Peter J Olsson, Ulf R Johansson.  Nattklippor som Peter Suneson, Peter Welitschka, Lars Mohlin, Mats Ternblad, Pia Ljungqvist, JP Andersson och Erik Jonsson. Kulturchefen Stephan Linnér. Vaktmästaroraklet Per Lindqvist. Nöjesgiganten Tony Kaplan. Kreatören och tusenkonstnären Margareta Casta. Fotograferna Lasse Svensson, Ronny Johannesson, Christer Wahlgren, Joachim Wall, Ulf Ryd. Och så den ständigt närvarande nyhets- och redaktionschefen Susanne Lindén.

I den här för läsarveteraner välkända samlingen smälte också hårdhudade Expressenchefer in på ett förvånansvärt smidigt och ödmjukt sätt. Stig Hoffman och Martin Kroon kom igenom sina chefredaktörsår som fullfjädrade Kvällspostare. Nuvarande chefer, Katrin Säfström och Christer El-Mochantaf, är redan en del av andan. Tempot är högre. Men tonerna känns klarare och luften friskare än någonsin. Grattis till 70 år. Nu kör vi fram till 100-årsjubileet.

Grattis Kvällsposten – nu fortsätter vi mot 100-årsjubileumet!Foto: JOHAN NILSSON / TT

 

Så blev artikeln till

En hel del uppgifter och bilder till den här artikeln är hämtade ur boken ”Från Kvällsposten till Kvällsposten” som vi sammanställde till 50-årsjubiléet och som hade Gunilla Lundström som huvudredaktör. I övrigt är det mina egna minnen, anteckningar och värderingar som ligger till grund för genomgången av Kvällspostens 70 år. Det är bara en bråkdel av alla fantastiska människor som bidragit till att skapa Kvällsposten och föra ut den till läsarna som nämns vid namn. Så måste det tyvärr bli i myllret av begåvningar, profiler och udda existenser som passerat tidningshuset genom åren. Fokus har legat på förhållandet mellan redaktionen och läsare, men vi vet alla att insatserna har varit lika viktiga och uppoffrande i hela produktionsledet, på försäljning, kolportage/ungdomsförsäljning, annons och marknad, sätteri, tryckeri, distribution och ny teknik. Nedslag i Kvällspostens historia kommer att göras under hela året.En hel del uppgifter och bilder till den här artikeln är hämtade ur boken ”Från Kvällsposten till Kvällsposten” som vi sammanställde till 50-årsjubiléet och som hade Gunilla Lundström som huvudredaktör. I övrigt är det mina egna minnen, anteckningar och värderingar som ligger till grund för genomgången av Kvällspostens 70 år. Det är bara en bråkdel av alla fantastiska människor som bidragit till att skapa tidningen och föra ut den till läsarna som nämns vid namn. Så måste det tyvärr bli i myllret av begåvningar, profiler och udda existenser som passerat tidningshuset genom åren. Fokus har legat på förhållandet mellan redaktionen och läsare, men vi vet alla att insatserna har varit lika viktiga och uppoffrande i hela produktionsledet, på försäljning, kolportage/ungdomsförsäljning, annons och marknad, sätteri, tryckeri, distribution och ny teknik. Nedslag i Kvällspostens historia kommer att göras under hela året.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag