Smärtgränsen för hur fulla svenska fängelser får vara brukar beräknas till 85-90 procent.
Nu ligger anstaltsbeläggningen på mellan 97-99 procent.
Det innebär bland annat att fler dömda blir kvar i häkten, som också är överfulla.
"Det bidrar tyvärr till en redan ansträngd situation", lyder ett meddelande på Kriminalvårdens intranät."
"Risk för hot och våld"
– Det ökar risken för ordningsstörningar på anstalterna. Och det finns få möjligheter att flytta runt intagna på anstalterna. Vilket vi kan behöva göra när det finns risk för hot och våld mellan intagna, säger Ulrik Andersson som är handläggare och placeringschefens ställföreträdare på Kriminalvården..
Anstalter för dömda kvinnor lider inte av samma problem.
Här är beläggningen bara 83 procent.
Bland manliga fångar, eller "klienter" som de kallas inom Kriminalvården, är problemen alarmerande.
Det är främst anstalter där säkerhetsklassen är den högsta, där de mest riskfyllda är intagna och klass 2, slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå, som är fulla.
Nu ser Kriminalvården över alla möjligheter att skapa fler platser i de befintliga fängelserna.
– Vi inventerar och ser om det finns outnyttjade platser. Eller om man kan lägga fler intagna i samma rum.
Enligt Ulrik Andersson befinner sig Sverige i samma läge som landet gjorde i början på 2000-talet.
– Då hade vi på många anstalter och häkten över 100 procents beläggning. Vi befinner oss i ett snarlikt läge.
"Tre eller fyra i varje cell"
"Vi står inför jättestora problem. Senast det hände, i början på 2000-talet, fick vi ha tre eller fyra i varje cell. Det ledde till enorma problem som rymningar, misshandel och hot", säger en person med insyn i Kriminalvården.
Efter 2004 blev situationen bättre.
– Det som har hänt sedan 2004 är att Kriminalvården har stängt flera anstalter för att klientpopulationen gick ju faktiskt stadigt nedåt efter 2004 och framåt några år, säger Ulrik Andersson.
Anstalt i Malmö avvecklades
Flera orsaker anses ligga bakom att svenska fängelser är fulla.
Däribland skärpta straff och en ökad befolkning.
En annan orsak är bristen på nya fängelsebyggnader.
I Malmö avvecklades anstalten Kirseberg, bland annat på grund av fängelsets stora behov av renovering.
"Rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp"
Redan i februari i år larmade Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg i DN Debatt om att situationen var alarmerande.
"Förra året bröts trenden och antalet intagna i fängelse ökade för första gången på flera år. När platsbristen blev akut i slutet av nittiotalet ledde det till rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp. För att inte hamna där igen måste Kriminalvården nu expandera med nya anstalter och häkten.
Kvällsposten har sökt Nils Öberg.
