Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nödropet: 43 miljarder back – så skär din kommun ner

Löfvens system sågas – kommuner får för lite pengar
Vissa kommuner skär ner på bekostnad av de äldre.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Äldre ska få mindre hjälp med städning och tvätt i Lund.

Priset på mat ska höjas med 500 kronor per person på äldreboenden i Karlskrona.

Många sydsvenska kommuner går på knäna för att hålla budgeten – och det riskerar att slå hårt mot välfärden.

– Det kommer självklart inte bara att bli brist på pengar, utan också på personal, säger Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom.

Den som använder hemtjänsten i Lunds kommun får räkna med att få mindre hjälp framöver.

Som det är nu sker städning hos de äldre en gång varannan vecka. Dessutom tvättas deras kläder varje vecka. Men från 2020 kommer båda sakerna ske mer sällan – städningen en gång var tredje vecka och tvätt varannan vecka.

Det är ett resultat att det stora sparkrav som har lagts ut på vård- och omsorgsnämnden. 

Totalt behöver nämnden spara in över 77 miljoner kronor. Genom mindre städning och tvätt räknar man med att tio miljoner ska hämtas in.

– Vi har fått in kravet på effektivisering och måste då titta på verksamheterna i stort. Här tittade vi på våra riktlinjer och fann att det fanns en möjlighet, säger Inga-Kerstin Eriksson (C), ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Lund.

– Med det sagt görs det alltid en individuell bedömning, och hur stödet ser ut baseras på olika individuella behov.

Saknar 43 miljarder om fyra år

Lund är dock långt ifrån ensamt om att kämpa mot svåra ekonomiska förutsättningar.

I oktober släppte Sveriges kommuner och landsting (SKL) årets ekonomirapport. Det är för det mesta dyster läsning om situationen inför nästa års budget.

Nästan alla kommuner behöver spara pengar samt skära ner inom verksamheterna för att kunna möta kraven.

Över 20 kommuner runtom i landet inser redan nu att det inte kommer att gå – och planerar att höja skatten för kommunens invånare, enligt SKL.

Men trots skattehöjningar visar prognosen att landets kommuner och regioner kommer att sakna 43 miljarder kronor år 2023.

Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande i Växjö.Foto: ADAM WRAFTER / BILDBYRÅN

500 kronor dyrare mat

I Karlskrona kan det bli dyrare med mat på äldreboenden.

Kommunens äldre betalar redan mest i hela Blekinge för maten – men på särskilda boenden kan priset sticka i väg med ytterligare 500 kronor per person.

Priset på frukost, lunch och middag kan höjas från 120 kronor per dygn till 137 kronor, vilket skulle innebära en höjning av månadskostnaden från 3 650 kronor till 4 169 kronor, enligt förslaget i äldrenämnden.

– Som vi ser det i dag är det rimligt. Vi måste göra ett helhetsomtag och titta på allt för att kostnadsanpassa. Vi tittar även på lokaler och tjänster, säger Eva-Lotta Altvall (S), ordförande i äldrenämnden, till Blekinge Läns Tidning.

Välfärden förändras

90 av landets 290 kommuner räknar med ett ekonomiskt underskott i år, enligt SKL:s rapport. En majoritet räknar med att läget kommer att vara ännu sämre nästa år och tvingas då införa besparingar.

Kraven kan leda till att välfärden utformas på ett annat sätt, förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

– Man måste förändra utbudet av välfärdsverksamheten, bland annat genom att digitalisera många delar, säger hon.

Hon tar upp Trelleborgs kommun som exempel, där man är först i Sverige med att ha digitaliserat processen för att få försörjningsstöd.

– Det kommer självklart inte bara att bli brist på pengar, utan också på personal. Man kommer behöva prioritera var de behövs bäst. I vissa fall finns det inga skäl att en person gör saker, i andra fall är det viktigt att en människa gör det.

Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges kommuner och landsting (SKL).Foto: Rickard L Eriksson / ©New Art Production AB (rickarderiksson.com) inf

Orsaker till underskotten 

Malmö har just nu ett hål på omkring 390 miljoner kronor att fylla i nästa års budget som presenteras nästa vecka.

– Det är en tuff situation som vi har framför oss, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande i kommunstyrelsen i Malmö.

Hon försäkrar samtidigt att Malmö har ett stort överskott att ta av och några stora nedskärningar är inte att räkna med.

Förklaringen till de många kommunernas prekära situation är en växande andel äldre och yngre i befolkningen och att staten drar ner på resurserna och lägger över ansvaret på kommunerna, enligt SKL:s rapport.

”Trots löften om 5 välfärdsmiljarder, som borde ha varit generella, är det bara kommunerna som har fått den aviserade ökningen med 3,5 miljarder kronor”, skriver SKL i rapporten.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande i kommunstyrelsen i Malmö.Foto: JENS CHRISTIAN

Kritiserar staten

Stjernfeldt Jammeh kräver att att staten tar mer ansvar för finansieringen av välfärden framöver.

– Alla brottas med samma problem. Jag är extremt kritisk till att staten, i ett läge när välfärden behöver pengar, plötsligt backar tillbaka i arbetsmarknadsfrågan till exempel. Det leder till att landets kommuner kommer att behöva betala försörjningsstöd för många fler, säger hon.

Statsminister Stefan Löfven gick ut i veckan och sade att kommunerna ska få mer resurser utöver de fem miljarder som utlovades i regeringens budget.

Så mår din kommun i Sydsverige

Växjö

Tidigare i år räknade Växjö kommun med att gå minus över 100 miljoner i år. Sedan dess har man dock hämtat in 77 miljoner, och räknar nu med ett betydligt mindre underskott.

– Vi har vågat prioritera och slutat göra det vi inte behöver göra. Vi har ifrågasatt vissa saker som har fallit bort, säger Anna Tenje (M), ordförande i kommunstyrelsen i Växjö, och fortsätter:

– Det har varit viktigt att ge medarbetarna känslan av ”sense of emergency”. Min känsla är att det har lyckats ganska väl.

 

Malmö 

Det saknas 392 miljoner kronor nästa år, så som läget ser ut i dag.

Skatteintäkterna och statsbidragen väntas öka med 849 miljoner kronor nästa år, enligt Sydsvenskan. Men kostnaderna ökar ännu mer.

– Det finns ett gap mellan andelen som jobbar och antalet unga. I Malmö handlar det om en väsentligt mycket yngre befolkning än andra kommuner, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

 

Helsingborg 

Den arbetsföra befolkningen betalar för lite skatt för att kunna upprätthålla kostnaderna för yngre och äldre. Dessutom bidrar regeringen för lite för att täcka gapet. 

Så sammanfattar Helsingborgs kommun läget i ett svar till Dagens Nyheter.

Med det sagt ska det inte vara aktuellt att höja skatten – vilket innebär att nedskärningar på andra platser måste göras.

 

Kristianstad

Låneskulden för Kristianstad är kommuns största någonsin. Totalt saknas 128 miljoner kronor i nästa års budget.

Trots det investerar kommunen som aldrig förr – bara under 2019 har det handlat om 1,2 miljarder kronor i satsningar.

– Vi måste alltså öka intäkterna eller minska utgifterna med 128 miljoner för att ha en ekonomisk balans, säger kommunens ekonomidirektör Roger Zetterqvist till Kristianstadsbladet.

 

Karlskrona

Sparkraven går ut över de äldre. I alla fall när det handlar om kostnaden för mat, som på äldreboenden ökas med 500 kronor mer i månaden per person.

Det är en oönskad nödvändighet för att budgeten ska gå ihop i det pressade läge som råder, enligt Eva-Lotta Altvall (S), ordförande i äldrenämnden.

– Vi tycker det är dåligt. Många pensionärer har det knapert och då är 500 kronor mycket pengar, säger Berith Pagels, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund Trossö, till Blekinge Läns Tidning.

 

Lund

Lund går mot besparingar på en kvarts miljard kronor.

I det ingår att vård- och omsorgsnämnden måste spara 77,7 miljoner kronor, vilket man gör genom att tvätta och städa mer sällan hos äldre med hemtjänst.

– Jag skulle inte vilja bo i ett hem där man inte städar toaletten en gång varannan vecka. Särskilt inte med den typen av behov som brukarna och seniorerna har, säger Pär-Ola Nilsson (S), andre vice ordförande i nämnden, till Sydsvenskan.

 

Halmstad

Det är tuffa tider i Halmstad, och den styrande alliansen konstaterar att det kommer att ställas högre krav på effektivisering.

Förskolan drabbas hårdast, där kommunen har klubbat igenom besparingar på nära 7 miljoner kronor i budgeten.

– Det kommer inte att leda till personalminskningar, säger Lovisa Aldrin (L), barn- och ungdomsnämndens ordförande, till SVT Nyheter Halland.

Även kulturskolan och fritidshem måste spara in nära tre miljoner totalt. 

 

Kalmar

Samtidigt som många andra kommuner går på knäna går Kalmar mot stora investeringar, bland annat i äldreboenden, förskolor och skolor.

Budgetläget förklaras ändå som svårt.

– Ändå lägger vi inga generella besparingspaket för kärnverksamheten, det är nog ganska unikt i kommun-Sverige, säger Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande.

I stället riktar kommunen besparingsåtgärderna mot bland administration och inköp, där det ska sparas 13 miljoner.

Ladda ner KvP:s nyhetsapp.