Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nobelpristagaren Arvid Carlsson död

Nobelpristagaren Arvid Carlsson har avlidit. Foto: ANDERS YLANDER
Arvid Carlsson blev 95 år gammal. Foto: PRESSBILD/MAGNUS GOTANDER
Professor Arvid Carlsson, t.v. tillsammans med prins Carl Philip, prinsessan Madeleine och kronprinsessan Victoria vid Nobelfesten i Stadshuset år 2000. Foto: JONAS EKSTRÖMER
Vännen och kollegan Elias Eriksson, professor i farmakologi vid Göteborgs universitet minns Arvid Carlsson som en vetenskaplig gigant. Foto: Johan Wingborg / Göteborgs universitet

Nobelpristagaren Arvid Carlsson har gått ur tiden, vid 95-års ålder.

Han mottog Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 för sitt arbete kring Parkinsons sjukdom och sina upptäckter rörande signalöverföring i nervsystemet.

– Han var en vetenskaplig gigant och är en av de mer välförtjänta Nobelpristagare som funnits, säger vännen och kollegan Elias Eriksson, professor i farmakologi vid Göteborgs universitet.

Den svenska Nobelpristagaren Arvid Carlsson har avlidit, det bekräftar Göteborgs universitet i ett pressmeddelande. Carlsson föddes i Uppsala 1923 och var fram till sin död verksam som farmakolog och professor emeritus vid Göteborgs universitet. Hans forskningsbana började vid universitet i Lund, dit familjen flyttade i mitten på 20-talet.

Elias Eriksson, vän och kollega till Arvid Carlsson sedan många decennier, kommenterar hans insats:

– Arvid Carlsson var en vetenskaplig gigant och är en av de mer välförtjänta Nobelpristagare som funnits. Hans grundläggande upptäckter om hur hjärnans nerver kommunicerar med varandra öppnade ett helt nytt forskningsfält. Men samtidigt har hans insatser haft enorm praktisk betydelse för patienter med Parkinsons sjukdom, schizofreni, depression och ångestsjukdom.

Under tidigt 50-tal visade Arvid Carlsson att dopaminbrist i hjärnan kan leda till stela och tröga muskelrörelser, vilket liknade symtomen vid Parkinsons sjukdom. Med hjälp av L-dopa, som i hjärnan omvandlas till dopamin, upphävdes störningarna. Upptäckten kom att belönas med Nobelpriset i medicin år 2000.

– Obehandlad Parkinsons sjukdom är ett invalidiserande tillstånd, men tack vare Arvid Carlssons forskning kring signalämnet dopamin kunde man för cirka 60 år sedan ta fram ett effektivt läkemedel, vilket fortfarande är det mest använda vid denna sjukdom. 

Han mottog Nobelpriset i medicin år 2000. Foto: LENNART REHNMAN

Forskningen har haft stor betydelse

Men Arvid Carlssons forskning har haft stor betydelse för patienter med en rad andra sjukdomar. Patienter med schizofreni, depression och ångestsjukdomar har fått påtagligt förbättrade behandlingar tack vare hans arbete, berättar Elias Eriksson. 

– Arvid Carlsson spelade också en avgörande roll för utvecklandet av de så kallade SSRI-medlen som i dag är den dominerande behandlingen av depression och ångestsjukdom, och som används av cirka 10% av befolkningen. Och han har dessutom banat vägen för utvecklandet av nya läkemedel mot allvarlig psykossjukdom som schizofreni.

Elias Eriksson berättar att Arvid Carlsson arbetade och var vetenskapligt aktiv ända in i det sista. 

– Arvid Carlsson levde ett synnerligen väl använt liv. Han var 95 år men vetenskapligt aktiv in i det sista. På senare år var han till exempel starkt engagerad i att utveckla ett nytt läkemedel för behandling av olika former av sjuklig trötthet. 

Kvällsposten har varit i kontakt med Arvid Carlssons familj.