Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fusket på ”Sveriges CSI”: Väljer bort brotten som drabbar flest

Kvällspostens Federico Moreno har kommit över interna NFC-dokument som visar att man medvetet nedprioriterar arbetet med mängdbrott, utan att informera polis och åklagare. Här i möte med en NFC-medarbetare.Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN / KVÃ?LLSPOSTEN
Ett bostadsinbrott förändrade Alexandra Jensens liv. Hennes hundar fick avlivas och familjen lämnade till slut bostaden. Hon är kritisk till att de brott som drabbar flest svenskar, mängdbrott, inte prioriteras.Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

NFC, Sveriges ”CSI”, är rejält pressat.

Arbetet med teknisk bevisning går så långsamt att fall läggs ner, misstänkta släpps eller sitter häktade för länge.

Därför har NFC nu hittat en ny arbetsmetod för att bli av med sin stora hög av ärenden inom fingeravtrycksidentifiering.

"Balansprojektet", som pågått i flera månader, beskrivs utåt som en stor framgång.

Men interna dokument avslöjar något annat.

# Fingeravtryck jämförs inte med misstänkta

# Intern kritik: Ingen transparens gentemot polis och åklagare

# Metoden ska bli permanent

# Mängdbrott nedprioriteras - drabbar flest svenskar

 

Trasiga fönster och försvunna hundar

En sen fredagskväll ringer Alexandra Jensens mobiltelefon på jobbet.

Hon hör sin skärrade fjortonåriga dotters röst säga att någon har vänt upp och ner på hemmet, att fönsterglasen är sönder och familjens tre hundar är spårlöst försvunna.

Alexandra Jensen, som arbetar som personlig assistent, lyckas inte hitta någon vikarie och kan därför inte ta sig till dottern som är ensam i bostaden.

Det visar sig att familjen drabbats av ett bostadsinbrott.

Den typen av dåd ingår i det som polisen kallar för mängdbrott, som majoriteten av alla anmälda brott i Sverige räknas till.

Ett brott som ska förändra familjens liv.

 

Svettigt på NFC:s korridorer

När polisen utreder mängdbrott är det viktigt att säkra eventuella bevis på brottsplatsen.

Några vittnen är det sällan tal om.

Ofta är teknisk bevisning den enda tillgängliga bevisningen.

Fingeravtrycken samlas in och skickas till Nationellt forensiskt centrum, NFC, som för åklagare och polisutredares räkning tar reda på vilka personer som spåren eventuellt matchar med.

De senaste åren har det varit svettigt på NFC:s korridorer.

Man hinner inte ikapp.

Den stora högen av ärenden som ligger orörda tycks bara bli större. Myndigheten har därför pekats ut som den stora orsaken till att många utredningar drar ut på tiden.

 

Fick kritik i våldtäktsfallet i Fittja

I det nyligen uppmärksammade våldtäktsfallet i Fittja, där de misstänkta friades av tingsrätten, menade åklagaren att förseningen hos NFC kan ha påverkat utredningen negativt. Vilket NFC förnekade.

Senaste året har NFC startat ett särskilt projekt, döpt till Balansprojektet, för att få undan den långa kö av obearbetade fingeravtrycksidentifieringsärenden som växt okontrollerat. Där ligger bevis som, i vissa fall, ingen tittat på i flera år.

Balans är myndighetssvenska för ärenden som kommit in under en mätperiod, exempelvis ett kalenderår, men inte handlagts under tiden.

Majoriteten av fallen är mängdbrott.

NFC-ledningen är minst sagt positiv. Utåt verkar allt perfekt.

En artikel som publiceras i polisens intranät inleds så här:

"En grupp entusiastiska medarbetare ingår i ett projekt med målet att få bort balansen inom fingeravtrycksidentifiering".

 

Chefer lyriska över nya arbetsmetoder

Chefer på myndigheten låter lika lyriska via mail och telefon.

– Baserat på vad vi sett hittills är det ett extremt träffsäkert system. Det är otroligt bra, säger Anders Åström, sektionschef kemi- och tekniksektionen.

Liselotte Nielsen Sundberg, som sitter i ledningen, håller med.

– Vi applicerade smartare metodik, säger hon.

Och visst verkar projektbeskrivningen lovande:

”Handläggningen ska vara på ett sådant sätt att man identifierar så många personer som möjligt med så lite arbetsinsats som möjligt”.

Interna dokument som Kvällsposten kommit över visar dock något annat.

Mycket tyder snarare på att kvaliteten sänkts så mycket att rättssäkerheten urholkas.

 

++

 

Interna dokument: En bråkdel av träffarna redovisas

Vi söker upp NFC-medarbetare för att granska dokumenten.

Tillsammans går vi igenom del för del.

Personen skakar på huvudet.

"Vi saknar en transparens gentemot uppdragsgivaren". Facket riktar hård kritik mot NFC:s hyllade "Balansprojektet".Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN / KVÃ?LLSPOSTEN

Det visar sig att arbetsmetoden i det hyllade Balansprojektets fingeravtrycksidentifiering skiljer sig från den vanliga.

– Här har utredare inom polisen lagt tid på att förhöra vittnen och på att få fram namn på misstänkta. Labbpersonal och fotografer har kämpat med att säkra spåren och så struntar man i att arbeta med dem.

Det visar sig att NFC inom projektet valt bort att jämföra fingeravtryck i mängdbrottsärenden mot polisens misstänkta i brottsfallen. Istället skickas spåren för automatisk sökning mot en databas.

För att förenkla arbetet används en helt och hållet automatiserad sökning och man redovisar bara en bråkdel av träffarna. 

 

Facket: "Medveten nedprioritering av mängdbrott"

”Jämförelse av spår mot person utgör den mervärdesskapande kärnan av verksamheten och försämringar där bör vara en åtgärd i sista hand, inte utgångspunkten”, uttrycker Saco-NFC.

Samtidigt ställer sig facket frågande till om projektet överhuvudtaget sänker kostnaden. Eventuella tidsvinster kommer att ställas mot ett mörkertal av uteblivna identifieringar, heter det.

”Vi saknar en transparens gentemot uppdragsgivaren (…) att resultatet inte blir detsamma som det hade blivit vid en normal handläggning”.

Projektet kritiseras även för att innebära en kvalitetsförsämring och en medveten nedprioritering av mängdbrott, ”vilket är beklagligt ur ett medborgarperspektiv”.

 

Två av hundarna fick avlivas

För Alexandra Jensen innebar mängdbrottet, det bostadsinbrott hon och hennes familj utsattes för hemma i Höganäs, en stor livsförändring.

– Jag kände mig inte längre trygg i mitt eget hem, säger hon.

Först bytte hon ut alla möbler. Det räckte inte. Hon kunde inte sova på nätterna och valde till slut att byta radhuset mot en lägenhet i ett trevåningshus.

Idag bor Alexandra Jensen i en ny lägenhet och har skaffat nya hundar. Men hon lider fortfarande av inbrottet.Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Det värsta var att två av familjens tre hundar fick avlivas. De hade slängts in i ett rum och troligtvis utsatts för våld. Den ena kunde inte få någon ro efter inbrottet och den andra blev aggressiv och gjorde ständiga utfall.

– Att någon tar mina värdesaker är inte det värsta. Men att ta ifrån mig min och barnens trygghet i vårt eget hem och att ta ifrån oss våra hundar, det känns än idag som en våldtäkt av min själ.

 

NFC-medarbetare: "Inte ärliga mot polis och åklagare"

Automatiska sökträffar, som används i Balansprojektets fingeravtrycksidentifieringar, har en betydande felmarginal.

En första utvärderingen av projektet visar att NFC uppnår 18-22 procent fler identifieringar i övriga brott, än med de metoder som används för mängdbrotten.

Internt inom NFC är kritiken mot Balansprojektet främst att det lyfts fram som en effektivisering inför utredare och åklagare, när man i själva verket lägger ner ärenden eller gör mindre undersökningar.

– Först och främst att man inte är helt ärlig med på vilka grundval projektet görs eller vad det innebär, säger en NFC-medarbetare.

Inom polisledningen har ingen velat uttala sig om Balansprojektet.

Inrikes- och justitieministern Morgan Johansson (S) avböjer en intervju om NFC:s arbetsmetoder.

– Det här är som en kedja. Om NFC inte hittar träffar blir jobbet enklare för polisen som kan lägga ner utredningar och det blir inte så mycket som skickas till åklagare. Men ur ett samhällsperspektiv ger det dåligt signalvärde, säger NFC-medarbetaren.

Åklagarmyndigheten är dock tydlig med att man varken känner till eller lägger sig i hur NFC arbetar.

– Vi litar på deras expertis och arbete, säger kammaråklagare Elisabeth Trouvé.

 

NFC-chef: "Måste vara rättssäkert"

Anders Åström, sektionschef kemi- och tekniksektionen på NFC, säger att det hade varit konstigt att berätta för polis och åklagare så fort man ändrat metod.

– Det viktiga för dem är att veta att vår metod utgår från vetenskap. Frågar man polis är de tydliga med att ”hellre fort men fel” än ”sakta och exakt”. Sen tycker vi det måste vara rättssäkert hela tiden.

Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN / KVÃ?LLSPOSTEN

Han försäkrar att all metodutveckling bygger på vetenskapliga studier.

– Sen kan vi aldrig veta om en idé är bra eller inte. Men vi har en känsla. När vi drar i gång projektet studerar vi och stämmer nåt inte så drar vi tillbaka. Hade det inte stämt hade vi genast avslutat.

Anders Åström vidhåller att arbetet blivit mycket bättre under Balansprojektet.

–  Vi använder ett automatiskt träffsystem i stället för som förut där vi tittat i en för stor del. Ju mer du tittar ju mer tid tar det. Tid är en viktig faktor i polisens utredning.

 

Förtroendet för polis och rättsväsendet minskar

Ibland vaknar Alexandra Jensen mitt i natten, går till ytterdörren och dubbelkollar att den är låst.

Spåren efter inbrottet sitter kvar. Likaså känslan att brottet inte blir taget på allvar.

Personerna som bröt sig in i radhuset dömdes aldrig för dådet.

– Det som ändå hjälpte mig var när Brottsofferjouren ringde. De förstod vad vi gick igenom. Då fick vi någon att prata med. Annars kände vi oss rätt ensamma i det här, säger Alexandra Jensen.

Varje år drabbas omkring 22 000 svenskar av bostadsinbrott. Få av dem klaras upp. 

Färsk statistisk från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att svenskars förtroende för polis och rättsväsendet minskar. På två år har förtroendet fallit från 64 till 55 procent.

Andelen som har ganska litet eller mycket litet förtroende för rättsväsendet har ökat till 18 procent.

– Jag har inget ont att säga om polisen. Jag vet att de gör ett jättejobb utifrån sina resurser. Men visst känns det som att det vi drabbades av är väldigt underprioriterat, säger Alexandra Jensen.

 

Arbetet med grövre brottslighet påverkas

Balansprojektets arbetsmetoder ska nu föras in i den ordinarie verksamheten.

De kritiska NFC-medarbetarna menar att det i förlängningen leder till att man får svårt att leva upp till målen i den grövre brottsligheten.

– Att nedprioritera vardagsbrottsligheten leder till en kultur där man till slut får svårt att leva upp till alla sina åtaganden. Frågan borde inte vara hur man frigör tid genom att strunta i vardagsbrott utan hur man uppnår en kvalitet som är tillräckligt bra och hur man sedan kan effektivisera det.

– Tidsbesparingen sker nästan uteslutande i de jämförande delarna av arbetet, medan administrationen utökas, säger en NFC-medarbetare till Kvällspostens Federico Moreno.Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN / KVÄLLSPOSTEN

Facket kritiserar Balansprojektet för att förväxla tidsbesparing med effektivitet. Man menar att det i själva verket kan skapa mer arbete när man missar återfallsförbrytare.

NFC-medarbetaren håller med.

– Det här är resultatet av en dysfunktionell organisation.

– En av orsakerna till varför man kan tillåta sig att göra mindre i mängdbrott är att förövarna ”kommer tillbaka”. Alltså man får en ny chans att hitta dem i framtida brott. Vilket är cyniskt och knappast någon tröst för de som drabbas av bedrägerier, inbrott eller trakasserier.

 

Så arbetar NFC:s för att få undan fingeravtrycksärenden i mängdbrott

# De undersökande momenten utförs av handläggare som fortfarande är under utbildning och har kort erfarenhet.

 

# Statistik visar att man fått väsentligen fler träffar i ärenden där man gjort manuell jämförelse, men bland mängdbrott gör man bara en automatiserad koll.

 

# I Balansprojektets fingeravtryck tittar man bara på de fem första möjliga träffarna. Tidigare standard var 30 stycken.

 

# En sökalgoritm bestämmer vilka de fem träffkandidaterna ska bli. Matchningen mellan ett säkrat avtryck och misstänkt person kan dock hamna längre ner på träfflistan än så.