Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nelly, 15, lider av svår anorexi – mamman kritisk mot vården

Nelly Isaksson, 15, och mamman Sara Isaksson på en bild från maj 2018.Foto: Privat

Nelly Isaksson, 15, lider av svår anorexi och kan inte gå till skolan.

Samtidigt gick hon ett halvår utan att få samtala med en psykolog – och mamman menar att dottern inte har fått tillräckligt mycket hjälp.

– Det är under all kritik, vi har fått sköta allt själv, säger mamman.

I sex månader höll Nelly Isaksson, 15, från Landskrona, sin sjukdom hemlig.

Men när hon berättade att hon hade självmordstankar slog skolkuratorn larm till mamman Sara Isaksson. Det var i juli förra året – och samma dag som hon blev inlagd på Barn- och ungdomspsykiatrin fick hon diagnosen anorexi.

Den 19 september lades hon in på ätstörningsenheten i Helsingborg.

– Men det enda vi gjorde där var att väga henne en gång i veckan. När jag bad om en psykolog sa de att det inte var lönt eftersom psykologen ändå skulle sluta i januari, säger mamman.

Vågar inte lämna dottern ensam

Varje måltid är fortfarande ett hinder och varje dag en kamp, berättar mamman. Hon har varit hemma med sin dotter från skolan i snart ett år. Nelly går sista terminen i årskurs nio, men numera går hon bara till skolan de dagar hon orkar.

Det blir inte så många dagar, säger mamman.

– Hon får inte gå till skolan om hon inte äter minst en macka på morgonen. Säger jag åt henne att äta så äter hon, för min skull, men konsekvensen blir att hon får fruktansvärd ångest och det är det enda hon tänker på hela dagen sedan.

Nellie lades in på BUP förra sommaren då hon fick diagnosen anorexi.Foto: Privat

– Jag lämnar henne inte ensam speciellt mycket. Jag är rädd att hon skulle skada sig eller ta livet av sig. Det är ingen som vill lämna sitt barn ensamt när den har sagt så. 

En del av behandlingen

På sin hemsida skriver BUP att behandling av ätstörningar ofta kräver flera insatser, och en viktig del är att få ”samtal med behandlaren och samtal tillsammans med familj”.

Här menar Sara Isaksson att rutinerna har brustit, och att hennes dotter inte har erbjudits någon familjeterapi.

– Det är under all kritik, vi har fått sköta allt själva när hela världen har vänts upp och ner. Jag har på egen hand fått lära mig vad sjukdomen handlar om, vad man får göra och inte. Jag har fått googla mycket, säger hon.

15-åringen har åkt in till ätstörningsenheten i Helsingborg en gång i veckan för att väga sig, men har fått vänta på psykologhjälp.Foto: Privat

Mamman säger att ätstörningarna var som värst hela förra sommaren och hela hösten. Efter jul har dottern börjat träffa en psykolog och det har försiktigt blivit bättre, förklarar hon. 

– Eller så är det bara jag som med tiden har lärt mig hantera det, säger mamman.

”Det är inte mitt eget val”

Vissa morgnar klarar inte Nelly att gå upp ur sängen. Hon saknar ork. Samtidigt anstränger hon sig för att inte hamna för långt efter i skolan, säger hon, och att sitta hemma och göra läxorna har ibland blivit ett sätt att hantera ångesten.

Hon lever ett liv som inte ser ut som livet gör för de flesta 15-åringar. 

– Jag tänker inte så mycket på vad alla andra gör. Jag kan inte hjälpa att jag sitter hemma när alla andra går i skolan. Det är inte så att det är mitt eget val, säger Nelly.

Kvällsposten har ställt frågor till Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne om rutinerna kring vård av unga med ätstörningar samt om det har funnits problem med väntetider eller brist på samtalsstöd. 

BUP har inte kunnat återkomma med ett svar på frågorna.

 

Hjälp mot ätstörningar

Om du tror att du har en ätstörning – sök vård så snart som möjligt. Det är viktigt att få en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.

 

Om du är under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. Är du över 18 år kan du vända dig till en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning.

 

Här är några vanliga symptom på vad som kan vara en ätstörning:

Du bantar och blir allt mera upptagen av tankarna på matvanor och vikt.

Du äter långsamt, skjuter gärna upp måltider och vill äta utan sällskap.

Du hoppar över måltider, äter oregelbundet eller äter stora mängder ”förbjuden” mat i din ensamhet.

Du tränar överdrivet mycket.

Du får svårt att koncentrera dig på ditt arbete eller skolarbete.

Du kritiserar din kropp.

Du utvecklar tvångsbeteenden, till exempel speciella sätt att äta vissa saker. 

Du blir nedstämd eller ångestfylld.

Du utvecklar ett självskadebeteende eller självmordstankar.

Du försöker göra dig av med mat genom att till exempel kräkas.

 

KÄLLA: Vårdguiden och Föreningen Frisk och fri.