Historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet vill att fler utgrävningar ska göras i Fyllinge. Foto: IDHA LINDHAG / ORDFRONT
Historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet vill att fler utgrävningar ska göras i Fyllinge. Foto: IDHA LINDHAG / ORDFRONT

Moskébygge på svenskt slagfält upprör historiker

Publicerad

Det har blossat upp en debatt kring det planerade moskébygget vid Fyllinge, utanför Halmstad.

Historieprofessorn Dick Harrison, vid Lunds universitet, kritiserar nu kommunen hårt – och menar att de förstör en historiskt viktig plats för Sverige.

– Vår historielöshet gör att jag skäms lite över att bo i Sverige, säger Harrison till Hallandsposten.

Sedan en tid tillbaka finns planer på ett moskébygge på kommunal mark vid Fyllebro, Fyllinge. Något som gjort att  historieprofessorn Dick Harrison riktar kraftig kritik mot Halmstads kommun.

Det var på Fyllebro som det skånska kriget, 1676, vände och där Sverige lyckades behålla de södra delarna av landet. Det berömda slaget avvärjde ett danskt hot mot Göteborg.

Anser att fler utgrävningar ska göras

Vid de senaste utgrävningarna på platsen gjordes fynd som pistolkulor, artilleriprojektiler och en hästsko från det svenska kavalleriet. Det är några av anledningarna till att Dick Harrison, till vardags på Lunds universitet, nu har reagerat.  

– Slaget vid Fyllebro var det som vände det skånska kriget, som gjorde att Sverige lyckades behålla de här delarna av landet. Att förstöra en sådan plats genom att vräka bort jorden och sabotera möjligheterna att göra slagfältsarkeologiska undersökningar är oförsvarbart ur ett historiskt perspektiv, säger Dick Harrison, som för svenskarna är känd som "På spåret"-vinnare två gånger, till Hallandsposten.

"Skäms över att bo i Sverige"

Harrison menar vidare att det kan finnas fler fynd nedgrävda i marken – något som man i framtiden kommer att kunna utreda. 

– Jag inser att Fyllebro inte är tillräckligt känt för att locka krigsturism, som de platserna, men vår historielöshet gör att jag skäms lite över att bo i Sverige, säger Harrison vidare till tidningen.

I området har det sedan tidigare byggts en trafikled, bensinmack, biltvätt och livsmedelsbutik, enligt Hallandsposten. Något som Harrison menar är ett avskräckande exempel – "bygg inte mer", som han uttrycker det.

"Vore tjänstefel att inte bli upprörd"

Harrison är dock noga med att han inte har något emot själva moskébygget i sig. Till Hallandsposten säger han att han inte vill vill bli slagträ i en islamofobisk debatt:

– Just därför är jag så noga med att påpeka att jag inte alls har något emot att det byggs en moské i Halmstad. Men det hade varit tjänstefel av mig att inte bli upprörd när kommunen förstör möjligheterna att få fram en massa spännande historisk information. 

Slagfältet vid Fyllebro var enligt tidningen outforskat fram till 2011, innan Netto skulle bygga en butik vid Fyllinges infart. Kommunen får drygt 1,4 miljoner kronor när marken där moskén ska byggas säljs – och eftersom slagfält inte räknas som fornlämningar är det tillåtet för kommunen att sälja marken, något som Harrison menar att kommunen utnyttjar.

Kommunen: Beslutet står fast

Samhällsbyggnadskontoret på Halmstad kommun säger till Kvällsposten att de utgrävningar som krävs – för att kunna gå vidare med exploateringen av slagfältet – har gjorts.

– Det finns en gammal detaljplan i botten som möjliggör byggnation på det här området, och då förutsatte man att det gjordes en arkeologisk utgrävning innan man avyttrade tomten för byggnation. Och den utgrävningen har gjorts, säger Torsten Rosenqvist.

Detaljplanen har godkänts av länsstyrelsen och således kommer man att fortskrida med planerna på en byggnation.

Harrison menar att det kan finnas mer att hitta vid framtida utgrävningar, hur ser ni på det?

– Vi måste utgå från de direktiv vi får från myndigheter, sedan kan det säkert finnas andra uppgifter givetvis, men som jag ser det står detta fast tills vidare. Vi har inga andra direktiv, fortsätter Rosenqvist.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag