Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mordet på Teresa, 26, kan fortfarande lösas

När kriminalkommissarie Bo Lundqvist gick igenom den sedan länge arkiverade utredningen av sexualmordet på Theresa Thörling fann han en noggrann och bra gjord utredning. Foto: Micke Ölander
Teresa Thörling var klädd i den här tröjan när hon sågs sista gången sent på kvällen i Malmö lördagen den 30 augusti 1980. Foto: Polisen
På eftermiddagen den 1 september 1980 skickades en polispatrull till rivningskåken där Teresa Thörlings kropp hittats av en man som rotat genom bråten. När han såg kroppen som nästan var dold under en matta gick han till polisen. Foto: Micke Ölander
Teresa Thörlings identitetskort ligger kvar bland de arkiverade handlingarna. Foto: Micke Ölander
Innanför den här ingången till det numera rivna huset låg Teresa Thörlings kropp. Foto: OKF / OKÄND
Polisen har bevarat kartan över det rivna huset. Foto: Micke Ölander
I dag finns ett nybyggt hus där Teresa Thörlings kropp hittades. Fastigheten ligger vid köpcentrat Entré i Malmö. Foto: Micke Ölander
1 / 10

Bo Lundqvist sitter med några arkivlådor framför sig. De berättar om mordet för 36 år sedan i Malmö på en ung kvinna, Teresa Thörling.

Kriminalkommissarien kan egentligen inte göra så mycket. Mordet är preskriberat.

Men han kan inte släppa tanken på att en hänsynslös sexualmördare kanske går fri.

Handlingarna om mordet på Theresa Thörling var för länge sedan arkiverade.  Hon hittades död i en rivningskåk i Malmö, dold under en matta, på eftermiddagen den 1 september 1980.

Den mördade 26-åriga kvinnan har inga föräldrar i livet. Hon hann aldrig få några barn. Efter att mordet preskriberats 2005 har det inte funnits någon anledning för poliser att gå igenom de numera delvis gulnade handskrivna och maskinskrivna handlingarna.

Men så fick Bo Lundqvist på polisregion syds kalla fall-grupp förra hösten en fråga om mordet av en utredare vid West Yorkshire-polisen.

Dömdes för 13 kvinnomord

Hennes namn fanns på något sätt med i utredningen av Peter Sutcliffe som i England också kallas för The Yorkshire ripper. Han dömdes 1981 i England för närmast bestialiska sexualmord på 13 kvinnor. Samliga mord har beskrivits som sexualmord.

Uppgiften om att Peter Sutcliffe kanske mördat henne har funnits sedan 1981 bland annat har det nämnts i en bok om Peter Sutcliffe redan samma år han dömdes.

Mordet på Teresa

1980

Lördag 30 augusti 

På eftermiddagen, kl 16.40, löser Teresa Thörling en bussbiljett vid Dalaplan i Malmö.

Cirka kl 23

En kvinna ser Teresa Thörling åka med en man i en bil. Hon beskriver mannen som obehaglig. Kvinnan är den sista kända person som ser Teresa Thörling i livet.

Måndag 1 september

På eftermiddagen kl 15.40 kommer en man till polisstationen vid Värnhem i Malmö och berättar att han hittat en död kvinna dold under matta i en rivningskåk.

 

1981

Lastbilschauffören Peter Sutcliffe döms i England till livstid för att ha mördat 13 kvinnor. Samtliga mord beskrivs som sexualmord.

 

1 september 2005

Mordet på Teresa Thörling preskriberas.

 

Hösten 2016

En utredare vid West Yorkshire-polisen i England ställer frågor till svensk polis angående mordet på Teresa Thörling efter att ha börjat granska olösta sexualmord som kan misstänkas ha begåtts av Peter Sutcliffe. Skrivelsen kommer i september till kalla fall-gruppen i Malmö. Chefen för gruppen svarar under hösten West Yorkshire-polisen.

 

2017

Söndag 28 maj 

Kvällsposten avslöjar brittisk polis intresse för mordet på Teresa Thörling och ett mord begånget i Göteborg den 12 augusti 1981. Flera brittiska tidningar följer upp nyheten och ställer också frågor till West Yorkshire-polisen som då väljer att inte lämna någon som helst kommentar.

Tisdag 30 maj

West Yorkshire-polisen meddelar i ett mejl till kall fall-gruppen att utredarna där kommit fram till att uppgiften om att Peter Sutcliffe kan ha varit i Malmö och Göteborg i augusti 1980 inte stämmer.

 

När West Yorkshire-polisen förra året börja granska olösta mord som skulle kunna ha begåtts av Sutcliffe aktualiserades mordet på Teresa Thörling åtminstone i England eftersom mord inte preskriberas där. I Sverige är alla mord före den 1 juli 1985 preskriberade. 

Brittisk polis förfrågan väckte ett stort medialt intresse efter att Kvällsposten berättat om den. Britterna angav bland annat annat att det skulle finnas telex från Interpol som kunde tolkas som att Peter Sutcliffe åkt med den numera nedlagda färjan Limhamn - Dragör dagarna före och efter mordet på Teresa Thörling. Han skulle alltså ha kunnat varit i Malmö.

En obesvarad fråga

Bo Lundqvist svarade polisen i England med den information han fann i utredningen av Theresa Thörling och som de frågat om. 

Kort efter att Kvällsposten publicerat nyheten om brittisk polis förfrågan kom ett överraskande svar från brittisk polis. I ett mejl som tog West Yorkshire-polisen tillbaka uppgiften att Peter Sutcliffe kunde ha varit i Malmö.

– Mejlet från britterna var övertygande och utförligt när de förklarade att Sutcliffe inte skulle varit i Sverige, säger Bo Lundqvist.

Men som den utredare han är finns en fråga kvar.

– Jag skulle gärna vilja se det där den där handlingen från Interpol som påstods ha indikerat att Peter Sutcliffe var på färjan i augusti 1980, säger han.

 Men begäran från England hade fått honom att gå igenom utredningen av mordet på Teresa Thörling.

Även sett med dagens polisiära och kriminaltekniska ögon fann han att utredningen av mordet gjorts på rätt sätt. Han har hittills inte upptäckt något slarv eller misstag.

– Man gjorde ett bra arbete den gången, säger Bo Lundqvist.

Ett hårstrå bär mördarens DNA

Men någon misstänkt blev aldrig häktad. Mördaren lämnade visserligen spår efter sig, bland annat ett hårstrå på Teresa Thörlings kropp men det har aldrig jämförts med det DNA-register som finns i dag.

– Då fanns inte registret och eftersom att mordet preskriberades efter 25 år finns ingen anledning att göra en sådan jämförelse, säger Bo Lundqvist.

Men det finns också andra spår. 

– Det är bland annat hur mordet genomförts, tidpunkten när det inträffat och omständigheter på platsen , säger Bo Lundqvist.

Han tänker sedan högt:

– Kanske finns andra likartade mord som inträffat senare och som har likheter med detta men med andra spår som kan leda fram till en gärningsman.

Men hans händer är än så länga bundna.

– Jag kan göra en hel del i det här fallet utom att vidta tvångsåtgärder, säger han.

Det är till exempel inte självklart att hårstrået som hittades på Terese Thörlings kropp kan jämföras med spår i DNA-registret.

Sexualmord sällsynta

Den här typen av mord, sexualmord är sällsynta. Forskning visar att det inträffar cirka ett varje år. Och många gånger är omständigheterna rätt likartade, även om det i fallet Teresa Thörling finns en extrem handling som bara kan uppfattas som en form av sexuellt präglad sadism och förnedring.

Mordet på Teresa Thörling har också väckt intresse hos en forskare, kriminologen Joakim Sturup som är verksam vid Karolinska institutet och Rättsmedicinalverket. Han blev intresserad av det efter att ha haft kontakt med Bo Lundqvist.

– Jag ska åka till Malmö och titta på utredningen. Men det är i rent forskningssyfte, säger Joakim Sturup.

Han har nyligen färdigställt två artiklar om sexualmord. Den här typen av mord ska inte förväxlas med sexualbrott som till exempel våldtäkter. I sådana fall är det vanligt brotten begås i vad som kallas nära relationer och ofta finns missbruk i någon form med i bilden..

Dödar ofta med kniv eller genom strypning

När det gäller sexualmord som mordet på Teresa Thörling är det snarare tvärtom.

– Det som vår studie har visat är ett antal lärdomar. Typexemplet för ett sexualmord är en kvinna som är mellan 20 och 35 år, som hittas på allmän plats. Det finns inga vittnen till händelsen. Det finns nästan bara två våldsmetoder som använts. Det ena är strypning som är det vanligast. Det andra är kniv och så finns det några andra typer av våld, säger han.

En annan faktor är att offret och gärningsmannen sällan känner varandra. Offret väljs enbart ut för att hon är kvinna. Sexualmördare har oftare någon form av psykisk störning, vanligast är personlighetsstörningar, medan allvarligare tillstånd som psykossjukdomar är ovanligt.

Allt detta stämmer väl in på den beskrivning som finns om mordet på Teresa Thörling vilket förklarar varför Bo Lundqvist trots allt ser en om än liten med möjlighet att få fram sanningen om mordet på henne

Mördar igen

- En studie som vi håller på med visar att ungefär 20 procent av de som begår sexualmord gör det vid upprepade tillfällen innan polisen identifierar och tar fast dem, säger Joakim Sturup.

Forskning visar också att sexualmördarna har vad Sturup kallar hög stabilitet i gärningsbeteendet. Med andra ord - en sexualmördare agerar påfallande ofta på samma sätt om han begår flera mord.

Utsikterna att i dag få veta vem som mördade Teresa Thörling inne i en rivningskåk i Malmö är trots allt mycket små. Men det är inte längre bortglömt och begravt i ett arkiv. 

I stället kan den grundliga polisutredning som gjordes bidra till att kunskapen ökar om män med snedvriden sexualitet som mördar kvinnor.

 

Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!