De två männen från norra Skåne – en 49-åring och en 24-åring – har åtalats misstänkta för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
– De har under en lång tid under 2019 inhandlat åtminstone 24 kilo svartkrut, 172 termosar och 190 meter stubintråd och av det har de gjort termosbomber, har Ulla Karlbrink, kammaråklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, tidigare sagt till TT.
Dna på tändstubin
Var bomberna har hamnat är dock inte helt klarlagt – det har nämligen inte gått att bevisa att laddningarna sålts vidare till kriminella gäng.
Ett vittne har i polisförhör berättat att det möjligtvis är ”gäng i Malmö” som är köpare. Viss bevisning rörande vidareförsäljning finns ändå: kommunikation mellan 49-åringen och andra personer går att tolka att det finns termosbomber till försäljning – till ett styckpris på runt 1 000 kronor.
Den tekniska bevisningen mot männen rör bland annat dna-fynd. Tio gröna termosbomber hittades i en resväska i ett källarförråd i ett lägenhetshus i Borås sommaren 2020. På tre av dem påträffades 49-åringens dna på tändstubinen.
49-åringens dna har även hittats på stubinen till en odetonerad silverfärgad termosbomb som hittas vid ett sprängdåd mot en bilverkstad i Fosie i Malmö i mitten av oktober 2019, där två av fyra utplacerade termosbomber exploderade.
Dyker upp 2019
I förundersökningen finns en sammanställning från det nationella bombskyddet om termosbomber i Sverige. En analytiker skriver att ”under 2018 fanns inte termosbomber som ett problem i samhället, utan det är en företeelse som dykt upp under företrädesvis senare delen av 2019”.
Rapporten rör endast ärenden där det nationella bombskyddet har varit inkopplat och totalt rör det sig om 25 beslagstillfällen eller sprängdåd. Främst handlar det om platser i Skåne, men förutom de två fallen i Borås har termosbomber hittats vid beslag eller använts vid sprängdåd även i Stockholm, Gävle, Östersund, Karlstad och Trollhättan.
