Sedan 2019 lever prins Joachim sitt liv i Paris tillsammans med hustrun prinsessan Marie och deras två barn Henrik och Athena.
Båda två har jobb på den danska ambassaden i staden. Prinsen är militärattaché och i höstas fick prinsessan uppdraget att vara ”särskild kulturrepresentant”.
Varje år får prins Joachim över fem miljoner i apanage från den danska staten. Och på sitt personliga konto har han en förmögenhet.
Som nioåring fick han Shackenborg slott i julklapp. 1995 flyttade han och dåvarande hustrun Alexandra in och i samband med parets bröllop samlade allmänheten in 16 miljoner för en restaurering av byggnaderna.
Men Joachim fick ingen fart på verksamheten. Han prövade på allt från julgransodling till potatis, men fick aldrig jättegodset att bära sig.
– Det var som att rulla en snöboll framför sig där allt bara blev tyngre och tyngre hela tiden, har han sagt till Jyllandsposten.
”En räddningsaktion”
Efter tio år kastade han in handduken och en fond med Danmarks rikaste familjer, Danfoss, Ecco och Lego i spetsen, tog över och betalade 140 miljoner kronor.
– Det var en räddningsaktion för prins Joachims privatekonomi, har kungahusexperten Søren Jakobsen sagt.
När prinsen och hans familj är hemma på besök i Danmark får de lov att bo i Shackenborg slott hur mycket det vill.
– Det skänker väl lite kunglig glans, och så står slottet inte bara tomt, säger Jakobsen.
Nu växer förmögenheten ytterligare. När Joachim och Marie flyttade till Paris valde de att inte sälja sitt stora hus i lyxiga stadsdelen Klampenborg. I stället tog de beslutet att hyra ut det till rika vänner för nära 115 000 kronor i månaden.
Det har visat sig vara ett genidrag. För under prinsparets vistelse i Paris har priserna rusat i det exklusiva området. Enligt Se og Hør har värdet på huset, som prinsen köpte för nästan 50 miljoner kronor 2015 ökat i värde med fem miljoner, bara under de fem senaste månaderna. Om prinsen skulle välja att stanna kvar i Paris och sälja huset skulle han göra en rejäl vinst.
Väcker kritik
Det är inte helt oproblematiskt att en medlem av den danska kungafamiljen har skapat en så stor förmögenhet.
Framförallt inte med tanke på att det var representanter för näringslivet som lade grunden för den när prinsen sålde Shackenborg slott.
Christoph Ellersgaard, professor vid Handelshögskolan CBS i Köpenhamn, har forskat kring den danska makteliten. Han anser att det inte är helt oproblematiskt med så nära relationer mellan kungahuset och de allra rikaste.
– Tjänster och gentjänster hade garanterat mött kritik om det skett i vanlig statsförvaltning. När kungahuset delar ut hederstitlar är det för att man gjort något bra för Danmark. Men om man börjar dela ut titlar mot bakgrund av gåvor till kungahuset blir det ett problem, har han tidigare sagt till BT.
