Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

MEN kritiserar Kvällsposten för artikel om gränspoliser

Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kvällsposten och Expressen klandras av Mediernas Etiknämnd (MEN) för en artikel om missförhållanden vid Sveriges gränskontroller. 

Tidningen publicerade felaktigt uppgifter om att en polisanställd i samband med en omorganisation förlorade sin post. Publiceringen strider enligt MEN mot god publicistisk sed, och Kvällsposten/Expressen klandras för den.

Expressen/Kvällsposten publicerade en artikel på expressen.se den 27 januari 2019 med rubriken Gränsen är underbemannad om terrorister slår till på natten.

Artikeln handlade om att Sveriges underkända gränskontroller fortsatte att bryta mot EU-regler. Om landet drabbades av terrordåd på natten saknades ofta utbil­dade operativa chefer som kunde stänga yttre gränsen på Arlanda, visade polis­dokument.

”– Det är oerhört allvarligt”, sade A [namn angivet] som är nationell utbildare inom gränskontrollverksamheten.

I september kunde Kvällsposten avslöja att en hemlig rapport från EU-kommis­sionen underkände Sveriges gränskontroller.

”Tidningens granskning ledde bland annat till att två höga polischefer, kommis­sarie Ingalill Hult och B [namn angivet], förlorade sina poster och omplacera­des.”

Men polisdokument tidningen hade kommit över visade att Sverige fortsatte att bryta mot Schengenregelverket om de europeiska ländernas gränsskydd. Många nätter saknade Arlanda utbildade operativa chefer med ansvar för verksamheten.

Anmälan

Polisen Ingalill Hult anmälde publiceringen.

I artikeln stod att tidningens granskning bland annat ledde till att två höga polis­chefer, kommissarie Ingalill Hult och B, förlorade sina poster och omplacerades. Det var direkt felaktiga uppgifter. Varken hon eller B hade förlorat sina poster och blivit omplacerade. Det var djupt kränkande och det kunde dessutom påverka framtida karriärmöjligheter. Ingen kontaktade henne innan artikeln skrevs.

Tidningens svar

Expressen/Kvällsposten svarade genom ställföreträdande ansvarig utgivare Karin Olsson.

Tidningen tillbakavisade anmälarens påstående om att artikeln skulle innehålla en felaktig uppgift.

Under hösten förra året rapporterade tidningen att gränspolisen Stockholm sak­nade förmåga att lösa sin uppgift, främst på Arlanda. Tidningen avslöjade att EU-kommissionen underkänt Sveriges gränskontroller. Det visade sig att verksam­heten på Arlanda ofta sköttes utan utbildade operativa chefer nattetid.

Enligt en granskning som Sveriges Radio presenterade i oktober 2018 bröt stora delar av gränskontrollverksamheten mot EU:s regler. Enligt Ekots uppgifter fast­slogs i en hemlig rapport att ”Brådskande åtgärder bör vidtas av myndigheterna för att ta itu med de eftersläpningar och luckor som identifierats på såväl strate­giska som operativa nivåer”.

Frånvaron av i praktiken reella gränskontroller blev snabbt en politiskt viktig fråga som nådde justitieminister Morgan Johansson.

Polisen hade viktig roll

Vid tiden för dessa avslöjanden var Ingalill Hult polischef, superintendent, för rörliga gränskontrollgruppen, Sektion Rörlig Gränskontroll. Hon hade en viktig roll i det kritiserade arbetet.

Under december 2018 tog Expressen emot uppgifter att Ingalill Hult hade om­placerats till Polisens nationella operativa avdelning. Källorna hade bedömts av redaktionen. Det stod för tidningen klart att tidningens uppgiftslämnare hade in­sikt om sakförhållandena. Beskeden gav entydigt vid handen att omplaceringen av Ingalill Hult till den nya avdelningen skedde mot hennes vilja.

Uppgiften om att Ingalill Hult omplacerades var varken privat eller känslig i pressetisk mening. Hon hade varit och var fortfarande hög chef inom polisen med stort ansvar.

Uppgiften om ordningen för händelserna var korrekt. Omplaceringen följde på avslöjandena. Den sakliga kritiken mot undermåliga gränskontroller var av allt att döma tungt vägande för frågan om hennes förflyttning. Att hennes namn fanns i tidningens rapportering kunde inte möta någon invändning.

Anmälarens kommentar

Hon vidhöll att tidningen hade kränkt henne genom de direkt felaktiga uppgifter­na.

Under hösten 2018 arbetade hon som sektionschef på Gränspolisenheten i Stockholms rörliga kontrollsektion. Hennes huvudansvar gällde gränspolisens arbete i Stockholms hamntrafik. Hon hade inte ansvaret för Arlandas verksamhet eller den bemanning som tidningen syftade på i artikeln. I övrigt var det ett fakta­fel att Sveriges gränskontroller var underkända av EU-kommissionen.

I december 2018 beslutade hon att söka till Nationella operativa avdelningens Gränssektion. Hon sökte till ett projekt med ansvar för att bygga ett europeiskt gränsövervakningssystem, EUROSUR. Tjänsten som hon sökte var utannonse­rad. Hon tillträdde tjänsten i februari 2019. Hon var alltså inte omplacerad och sökte inte tjänsten med anledning av tidningens artikel.

Polisen rekryterade från olika avdelningar

Efter att artikeln publicerades begärde tidningen ut handlingar som visade att tjänsten som hon hade fått var utannonserad. Borde inte tidningen ha försökt verifiera källans uppgifter innan artikeln skrevs? Det var märkligt att detta gjordes först efter att PO tog emot hennes anmälan.

Hon bifogade en promemoria från Gränspolissektionens sektionschef och en text från polisens intranät.

Promemorian var skriven av kommissarie/sektionschef C [namn angivet], daterad den 5 mars 2019 och hade rubriken Om bemanningsprocessen av en Duty Officer till Eurosurprojektet. Det stod bland annat:

”I samband med medierapportering om gränskontrollverksamheten i region Stockholm har frågor uppstått om bemanningen av funktionen som Duty Officer vid det extern finansierade Eurosurprojektet vid Nationella gräns­polisektionen, Noa.” 

”Till projektet har nationella gränspolissektionen i olika omgångar rekryte­rat fler olika kompetenser, bland annat en s.k. Duty Officer som främst skall arbeta med att utveckla rutiner och metoder för det operativa arbetet vid NCC. Beman­ningsbeställningen för en Duty Officer skickades för beslut 2018-05-14 och be­slutades av chefen för Noa 2018-06-11. På grund av kö hos HR kunde annonsen inte publiceras tidigare än 2018-11-09. Annonsen publicerades både på polisens interna nätverk, Intrapolis och externt på polisens hemsida då den var öppen för sökande både inom och utanför polis­myndigheten. Ingalill Hult skickade in en ansökan samma dag.

Bland de sökande var det uppenbart att Ingalill Hult var dem mest kvalifice­rade sökande varför ett arbetsledningsbeslut om bemanning fattades 2019-01-21. Ingalill Hult innehar funktionen Duty Officer under tiden 2019-02-01 till 2020-01-31 då projektet skall avslutas, under förutsättning att det inte förlängs.”

”Jag har med viss förvåning tagit del av uppgifter i media som gör gällande att Ingalill Hult skulle ha omplacerats från Gränspolisenheten i Polisregion Stockholm till funktionen Duty Officer vid Nationella gränspolissektionen, Noa. De uppgifterna stämmer inte med den bemanningsprocess som genom­förts och som jag redogjort för i denna PM. Jag kan också konstatera att någon fråga om denna bemanningsprocess eller begäran om att få ta del av handlingar i ärendet inte inkommit till mig innan vecka 9, 2019 då Polis­myndighetens Nationella Mediecenter meddelade att Polismyndighetens registrator tagit emot en begäran om att lämna ut handlingarna.”

Inlägget på intranätet var daterat den 29 januari 2019. D [namn angivet], enhets­chef på gränspolisen i Stockholm angav bland annat:

”– Gränspolisen är en mångfacetterad och föränderlig verksamhet. Att duktiga medarbetare väljer att gå vidare till nya uppdrag är inte ovanligt.”

Ytterligare skriftväxling

Tidningen

Ingalill Hults senaste yttrande avvek från hennes uppgifter i anmälan till PO. I PO-anmälan uppgav hon att hon varken hade blivit omplacerad eller förlorat sin post. Hennes senaste redogörelse gav närmast vid handen att det var fråga om en omplacering, om än frivillig. Hon lämnade sin tjänst som superintendent för Sektion Rörlig Gränskontroll för att arbeta som Duty Officer på Noa.

Vidare överensstämde anmälarens uppgifter inte med promemorian som hon lämnade in till PO. C angav där att tjänsten som Duty Officer på Noa annonse­rades den 9 november 2018 och att anmälaren skickade in en ansökan samma dag. Ingalill Hult själv angav dock att hon beslutade sig för att söka tjänsten i december 2018.

Lämnade tjänsten

Tidningen hade tagit del av annonsen. Det framgick av annonsen att sista ansök­ningsdag för tjänsten var den 14 november 2018. Av promemorian framgick också att bemanningsbeslutet fattades den 21 januari 2019, dvs före den publice­ring som skulle prövas av PO. Promemorian motsade inte vad tidningen rappor­terat i den anmälda publiceringen.

Ingalill Hult var högt uppsatt chef inom polisens organisation för svensk gräns­kontroll. Hon lämnade den tjänsten efter tidningens avslöjande om EU-kommis­sionens allvarliga kritik mot en obefintlig svensk gränskontroll. Hon tillträdde därefter ett – enligt tidningens uppfattning – mindre kvalificerat uppdrag där an­ställningen dessutom var tidsbegränsad till tolv månader.

Publiceringen kunde inte ha orsakat henne en oförsvarlig pressetisk skada.

Anmälaren

Tidningen menade att hon hade omplacerats, ”om än frivilligt”. Det var i sak fel­aktigt och fortfarande en oacceptabel kränkning. Formuleringen i artikeln var för­nedrande, felaktig och den kunde påverka hennes framtida karriär.

Tidningen gav henne ingen chans att bemöta eller kommentera påståendet. Ingen hade kontaktat henne.

Hon sökte tjänsten på frivillig basis, vilket styrktes av promemorian och D:s ut­talanden. Hon sökte tjänsten i november och fick erbjudande om tjänsten i början av december. Det var då hon beslutade för att acceptera tjänsten. Beslutet skrevs under i januari. Datumen som tidningen menade inte stämde var alltså resultatet av en normal rekryteringsprocess inom polismyndigheten.

Att gå till strategisk nationell nivå var inte att anse som en mindre kvalificerad arbetsuppgift. Hennes titel var kommissarie. Benämningen som tidningen använ­de, superintendent, fanns inte inom svensk polismyndighet.

PO:s bedömning

Sveriges gränskontroller är av stor betydelse för landets säkerhet. Det är därför av allmänintresse att rapportera om kritik mot säkerheten i gränsskyddet. Det finns därför inget att invända mot att tidningen har skrivit om frågan. Som hög polischef var det också motiverat att tidningen namngav anmälaren i publice­ringen.

När enskilda personer anmäler en publicering till PO prövas om han eller hon genom publiceringen orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.

Det är viktigt att en tidning har tillräcklig grund för att lämna en uppgift, utifrån det underlag tidningen haft vid tidpunkten för publiceringen. När en person namnges i samband med en granskning ställs det krav på att publicerade upp­gifter som kan skada personen är riktiga. Om en felaktig uppgift ändå publiceras bör tidningen rätta felet för att förhindra ytterligare skada.

En person som omskrivs på ett nedsättande sätt bör ges möjlighet att bemöta de uppgifter som tidningen publicerar om honom eller henne. Om uppgifterna berör den omskrivnes yrkesutövning kan det vara tillräckligt med en efterföljande pub­licering.

Anmälan avser följande passus i artikeln:

”Tidningens granskning ledde bland annat till att två höga polischefer, kommis­sarie Ingalill Hult och B, förlorade sina poster och omplacerades.”

Omplacering är en åtgärd som arbetsgivaren har att pröva/överväga innan en uppsägning. Det är i den kontexten betydelsen av begreppet ska ses.

”Borde fått bemöta uppgifter”

Formuleringen och ordvalet ger således intrycket av att anmälaren, på grund av granskningen, har fått någon typ av arbetsrättslig tillrättavisning. Att hon haft någon form av ansvar för de missförhållanden som lyfts fram i artikeln. Upp­gifterna att anmälaren blivit omplacerad och förlorat sin post efter tidningens granskning är alltså nedsättande för henne.

Uppgifterna rör anmälarens yrkesroll och är inte av sådan karaktär att tidningen i detta fall haft skyldighet att ge henne möjlighet till samtida bemötande.

Av anmälarens uppgifter, som får stöd av ingiven promemoria, framgår att hon varken har omplacerats eller förlorat sin tjänst. Hon har sökt en utlyst tidsbegrän­sad tjänst och tilldelats den, vilket rätteligen inte kan beskrivas på det sätt som tidningen gjort. Uppgifterna i den delen är alltså inte korrekta.

Tidningen har anfört att uppgifterna kom från källor i december 2018. Det fram­går inte att tidningen har kontrollerat uppgifterna hos polismyndigheten inför publiceringen den 27 januari 2019. Det framgår dock av promemorian att tid­ningen, efter att PO-anmälningen har getts in, kontaktat polisen angående upp­gifterna om anställningen.

Information om tillsättningen av nya tjänster inom en myndighet är i regel offent­lig. I vart fall grundläggande delar av källornas uppgifter hade alltså kunnat kont­rolleras hos exempelvis polisen, eller med anmälaren själv. Tidningen hade dess­utom cirka en månad på sig att göra den kontrollen. PO konstaterar också att, efter det att tidningen kontaktade polismyndigheten i februari/mars (v. 9) angåen­de anmälarens anställning, har inget förtydligande eller någon rättelse skett.

Sammanfattningsvis har tidningen inte haft tillräckligt fog för de nedsättande uppgifterna om anmälaren. De felaktiga uppgifterna har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Som PO har konstaterat hade tidningen inte fog för sitt påstående om att anmälaren skulle ha förlorat sin post och omplacerats. Det är tveklöst så att påståendet, sett i det sammanhang som det har presenterats i artikeln, är nedsättande för anmälaren. De felaktiga uppgifterna orsakade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Till detta kommer att anmälaren inte fick möjlighet att bemöta uppgifterna. Inte heller skedde någon rättelse eller något förtydligande.

Nämnden finner därför att publiceringen strider mot god publicistisk sed. För detta ska tidningen klandras.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.

Hela beslutet finns på Medieombudsmannens hemsida.

MEN-beslutet i sin helhet finns här. Här kan du även göra en anmälan.