Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

MEN kritiserar Kvällsposten för artikel om gränspoliser

Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kvällsposten/Expressen klandras av Mediernas Etiknämnd.

Kvällsposten och Expressen klandras av Mediernas Etiknämnd (MEN) för en artikel om missförhållanden vid Sveriges gränskontroller. 

Tidningen publicerade felaktigt uppgifter om att en polisanställd i samband med en omorganisation förlorade sin post. Publiceringen strider enligt MEN mot god publicistisk sed, och Kvällsposten/Expressen klandras för den.

Vad tidningen publicerade

Expressen/Kvällsposten publicerade en artikel på expressen.se den 27 januari 2019 med rubriken Gränsen är underbemannad om terrorister slår till på natten. 

Artikeln handlade om att Sveriges underkända gränskontroller fortsatte att bryta mot EU-regler. Om landet drabbades av terrordåd på natten saknades ofta ut­bildade operativa chefer som kunde stänga yttre gränsen på Arlanda, visade polisdokument.

”– Det är oerhört allvarligt”, sade C [namn angivet] som är nationell utbildare inom gränskontrollverksamheten.

I september kunde Kvällsposten avslöja att en hemlig rapport från EU-kommis­sionen underkände Sveriges gränskontroller.

”Tidningens granskning ledde bland annat till att två höga polischefer, kommis­sarie A [namn angivet] och B [namn angivet], förlorade sina poster och om­pla­cerades.”

Men polisdokument tidningen hade kommit över visade att Sverige fortsatte att bryta mot Schengenregelverket om de europeiska ländernas gränsskydd. Många nätter saknade Arlanda utbildade operativa chefer med ansvar för verksamheten.

Anmälan

Publiceringen anmäldes av polisen B.

Tidningen hade publicerat felaktiga uppgifter. Han blev inte omplacerad eller förlorade sin post. Han hade fortfarande sin tjänst. Uppgifterna var djupt krän­kande och kunde påverka hans karriärmöjligheter.

Tidningens svar

Expressen/Kvällsposten svarade genom ställföreträdande ansvarig utgivare Karin Olsson.

Tidningen tillbakavisade anmälarens påstående om att artikeln skulle innehålla en felaktig uppgift.

Under hösten förra året rapporterade tidningen att gränspolisen Stockholm sakna­de förmåga att lösa sin uppgift, främst på Arlanda. Tidningen avslöjade att EU-kommissionen underkänt Sveriges gränskontroller. Det visade sig att verksam­heten på Arlanda ofta sköttes utan utbildade operativa chefer nattetid.

Blev en viktig politisk fråga

Enligt en granskning som Sveriges Radio presenterade i oktober 2018 bröt stora delar av gränskontrollverksamheten mot EU:s regler. Enligt Ekots uppgifter fast­slogs i en hemlig rapport att ”Brådskande åtgärder bör vidtas av myndigheterna för att ta itu med de eftersläpningar och luckor som identifierats på såväl strate­giska som operativa nivåer”.

Frånvaron av i praktiken reella gränskontroller blev snabbt en politiskt viktig fråga som nådde justitieminister Morgan Johansson.

B hade under lång tid haft höga positioner inom polisen. Vid tiden för avslöjan­dena var han [titel angiven]. Han hade en central roll i det kritiserade arbetet med gränskontroller. I sin yrkesroll hade han flera gånger tidigare gjort publika ut­talanden för polisens räkning.

Tidningen svarade på kritiken

Under december 2018 tog Expressen emot uppgifter om att B hade omplacerats till polisens [avdelning angiven]. Förflyttningen innebar att han inte ingick i den orga­nisation som upprättades när gränspolisen senare försattes i ett stabsläge på grund av den allvarliga situationen. Källorna hade bedömts av redaktionen. Det stod klart för tidningen att uppgiftslämnaren hade insikt om sakförhållandena. Beskeden gav entydigt vid handen att omplaceringen av B skedde mot hans ut­tryckliga vilja.

Uppgiften om att B omplacerades var varken privat eller känslig i pressetisk mening. Han var [titel angiven], med ett stort ansvar för verksamheten på Arlanda.

Ordningen för händelserna var korrekt, omplaceringen följde på avslöjandena. Den sakliga kritiken mot undermåliga gränskontroller var av allt att döma ett tungt vägande skäl för hans förflyttning.

Att anmälarens namn fanns i tidningens rapportering kunde inte möta någon in­vändning.

Anmälarens kommentar

Uppgifterna om omplaceringen var felaktiga och baserades på hörsägen. En kont­roll av uppgiften hade varit enkel för tidningen. Varken anmälaren, hans chef eller HR-funktionen blev kontaktad innan artikeln publicerades.

Han var inte och hade inte varit omplacerad från tjänsten som [titel angiven]. Däremot hade han tillfälligt arbetat på [avdelningen] vid framtagandet av en för­djupad riskanalys för gränspolisverksamheten i Sverige. Detta tillfälliga upp­drag var helt enligt hans önskemål.

Det var förmätet av tidningen att uttala sig om hans vilja på hörsägen utan att kontakta honom.

Han bifogade en promemoria från sin chef där hon intygade att ingen omplace­ring hade skett.

Polisen: ”Hade varit utlånad”

Promemorian var skriven av D [namn angivet], daterad den 5 mars 2019, och hade rubriken Utlånad resurs till [avdelningen]:

”Jag har tagit del av uppgifterna i media som gör gällande att Expressens granskning av gränspolisverksamheten på Arlanda ledde till att B förlora­de sin post och omplacerades.

Det verkliga förhållandet är att B sedan den 5 november 2018 varit ut­lånad till Polisens [avdelning] för att delta i ett antal uppdrag. B har kvar sin an­ställ­ning som [titel angiven] vid gränspolisenheten i region Stockholm.

Förutom B:s kompetens är en bidragande orsak till att B lånats ut till upp­draget på [avdelningen] att B med familj flyttat till [ort angiven]. Upp­draget på [avdelningen] har en positiv påverkan på B:s livs­situation och resa till och från arbetet.

Den 12 februari 2019 inkom fråga till gränspolisenheten i region Stockholm om B har fått en tjänst vid polisens [avdelning] och om denna tjänst har ut­lysts. Frågan ställdes alltså efter det att uppgiften publicerats i Expressen.”

Ytterligare skriftväxling

Tidningen

Anmälarens yttrande avvek från hans anmälan till PO. Hans nya uppgifter gav närmast vid handen att han var omplacerad, om än frivilligt. Han lämnade sitt uppdrag som [titel angiven] för att påbörja ett uppdrag på [avdelningen].

Anmälaren gav också uttryck för att hans uppdrag på [avdelningen] nu var av­slutat. Den uppgiften stämde inte överens med D:s uppgift i promemorian som gavs in till PO. D gav uttryck för att anmälaren fortfarande arbetade på [avdel­ningen]. Anmälaren och D gav också delvis olika uppgifter om omfattningen av hans uppdrag på [avdelningen]. Jämför ”framtagandet av en fördjupad risk­analys” och utlånad ”för att delta i ett antal uppdrag”.

Av promemorian framgick också att B påbörjade det nya uppdraget efter att tidningen avslöjade EU-kommissionens allvarliga kritik mot svensk gränskont­roll. Promemorian motsade inte tidningens uppgifter i publiceringen.

Publiceringen kunde inte ha orsakat honom en oförsvarlig pressetisk skada.

Anmälaren

Han och hans chef hade samma uppfattning om vad som hänt och avsikten hade också varit att beskriva detta, om än med något olika ordval. Han var inte ompla­cerad, han hade kvar sin tjänst och han var tillfälligt utlånad för ett uppdrag.

Tidningen hade inte ens försökt kontrollera uppgifterna innan publiceringen. Tid­ningen hade inte heller gett honom möjlighet att bemöta uppgifterna, och hade således inte hört båda sidor. Tidningen hade publicerat hans namn, utan att det fanns något uppenbart allmänintresse av det. Att han vid ett fåtal tillfällen svarat på journalisters frågor motiverade knappast en namnpublicering.

PO:s bedömning

Sveriges gränskontroller är av stor betydelse för landets säkerhet. Det är därför av allmänintresse att rapportera om kritik mot säkerheten i gränsskyddet. Det finns inget att invända mot att tidningen har skrivit om frågan. Som hög polischef var det också motiverat att tidningen namngav anmälaren i publiceringen.

När enskilda personer anmäler en publicering till PO prövas om han eller hon genom publiceringen tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada.

Det är viktigt att en tidning har tillräcklig grund för att lämna en uppgift, uti­från det underlag tidningen haft vid tidpunkten för publiceringen. När en person namnges i samband med en granskning ställs det krav på att publicerade uppgif­ter som kan skada personen är riktiga. Om en felaktig uppgift ändå publiceras bör tidningen rätta felet för att förhindra ytterligare skada.

Omskrivna personer bör få bemöta

En person som omskrivs på ett nedsättande sätt bör ges möjlighet att bemöta de uppgifter som tidningen publicerar om honom eller henne. Om uppgifterna berör den omskrivnes yrkesutövning kan det vara tillräckligt med en efterföljande pub­licering.

Anmälan avser följande passus i artikeln:

”Tidningens granskning ledde bland annat till att två höga polischefer, kommis­sarie A och B, förlorade sina poster och omplacerades.”

Omplacering är en åtgärd som arbetsgivaren har att pröva/överväga innan en uppsägning. Det är i den kontexten betydelsen av begreppet ska ses.

Formuleringen och ordvalet ger således intrycket av att anmälaren, på grund av granskningen, har fått någon typ av arbetsrättslig tillrättavisning. Att han haft någon form av ansvar för de missförhållanden som lyfts fram i artikeln. Uppgif­terna att anmälaren blivit omplacerad och förlorat sin post efter tidningens granskning är alltså nedsättande för honom.

Uppgifterna rör anmälarens yrkesroll och är inte av sådan karaktär att tidningen i detta fall haft skyldighet att ge honom möjlighet till samtida bemötande.

Uppgifter om tjänster är offentliga

Av anmälarens uppgifter, som får stöd av ingiven promemoria, framgår att han varken har omplacerats eller förlorat sin tjänst. En tillfällig utlåning, med den ur­sprungliga anställningen kvar, kan rätteligen inte beskrivas på det sättet som tidningen gjort, oavsett om anmälaren ville bli utlånad eller inte. Uppgifterna i den delen är alltså inte korrekta.

Tidningen har anfört att uppgifterna kom från en källa i december 2018. Det framgår inte att tidningen har kontrollerat uppgifterna hos polismyndigheten inför publiceringen den 27 januari 2019. Det framgår dock av promemorian att tidningen, efter att PO-anmälningen har getts in, kontaktat polisen angående upp­gifterna om anställningen.

Information om tillsättningen av nya tjänster inom en myndighet är i regel offent­lig. I vart fall grundläggande delar av källans uppgifter hade alltså kunnat kont­rolleras hos exempelvis polisen eller med anmälaren själv. Tidningen hade dess­utom cirka en månad på sig att göra den kontrollen. PO konstaterar också att, efter det att tidningen kontaktade polismyndigheten i februari angående anmäla­rens anställning, har inget förtydligande eller någon rättelse skett.

Sammanfattningsvis har tidningen inte haft tillräckligt fog för de nedsättande uppgifterna om anmälaren. De felaktiga uppgifterna har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Som PO har konstaterat hade tidningen inte fog för sitt påstående om att anmälaren skulle ha förlorat sin post och omplacerats. Det är tveklöst så att påståendet, sett i det sammanhang som det har presenterats i artikeln, är nedsättande för anmälaren. De felaktiga uppgifterna orsakade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Till detta kommer att anmälaren inte fick möjlighet att bemöta uppgifterna. Inte heller skedde någon rättelse eller något förtydligande.

Nämnden finner därför att publiceringen strider mot god publicistisk sed. För detta ska tidningen klandras.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.

Beslutet i sin helhet finns på Mediombudsmannens hemsida.

MEN-beslutet finns att läsa här. Här kan du även göra en anmälan.