Kämpade länge. Marie Westerberg, 24, i Halmstad kämpade i många år men visade att det går att bli fri från anorexi. Idag hjälper hon andra med ätstörningar. Foto: Frisk & FriKämpade länge. Marie Westerberg, 24, i Halmstad kämpade i många år men visade att det går att bli fri från anorexi. Idag hjälper hon andra med ätstörningar. Foto: Frisk & Fri
Kämpade länge. Marie Westerberg, 24, i Halmstad kämpade i många år men visade att det går att bli fri från anorexi. Idag hjälper hon andra med ätstörningar. Foto: Frisk & Fri
När Marie var 16 övertalades hon av sin mamma att söka hjälp hos BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) i Halmstad. OBS, genrebild. Foto: Patrick DegermanNär Marie var 16 övertalades hon av sin mamma att söka hjälp hos BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) i Halmstad. OBS, genrebild. Foto: Patrick Degerman
När Marie var 16 övertalades hon av sin mamma att söka hjälp hos BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) i Halmstad. OBS, genrebild. Foto: Patrick Degerman

Marie fick anorexi:
"Kände mig värdelös"

Publicerad

Marie Westerberg, 24, i Halmstad drabbades som 14-åring av anorexi.

Mobbning, dålig självkänsla och samtidigt skyhöga krav på sig själv fick henne att må mycket dåligt.

- Jag kände mig ensam och värdelös, säger hon.

Marie Westerberg växte upp med mamma, pappa och storasyster i Haverdal i Halmstads kommun. Hon beskriver sig inte som någon sporttjej utan var tidigt intresserad av musik och teater.

I skolan var hon högpresterande. Marie ville vara bäst på proven och få högsta betyg. Samtidigt blev hon mobbad av andra elever vilket bidrog till en stukad självkänsla. Det började i mellanstadiet och fortsatte upp i högstadiet.

- Jag blev kallad ful och att jag inte dög. Självklart påverkade det min självkänsla.

Tog över tänkandet

Hon minns inte exakt när ätstörningen började. Den kom liksom smygande och började ta över hennes tänkande i 14-årsåldern. Marie åt mindre och mindre och ägnade sig åt överdriven träning. Kilona rasade.

- Jag såg inte att jag var sjuk, jag trodde jag kunde styra det och börja äta som vanligt. Men jag var inte frisk, jag hade tankar som styrde mig, vad jag fick äta. Till slut tog de tankarna över all min tid.

När Marie var 16 övertalades hon av sin mamma att söka hjälp hos BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) i Halmstad. Hon var där i tre veckor och fick viss insikt om sina problem. Men sjukdomen blev hon inte helt kvitt förrän fem år senare.

Mådde psykiskt dåligt

Efter BUP-vistelsen, då Marie missade några veckor i skolan, la hon in en ännu högre växel för att prestera bra. Psykiskt mådde hon dåligt och det yttrade sig i fortsatta ätstörningar.

- Jag kände mig ensam och värdelös men om jag kunde kontrollera vikt och kropp var jag åtminstone bra på någonting.

I gymnasiet började Marie på ett musikalprogram men under första året var hon ofta frånvarande. Jobbigast var skolmåltiderna, att sitta med de andra eleverna och äta. Hon fixade det inte.

- Till slut berättade jag för klasskamraterna. Efter det blev allt mycket lättare, de förstod varför jag gjorde som jag gjorde ibland.

Aha-upplevelse

Uppmanad av sin mamma deltog Marie i en självhjälpsstudie för anorektiker anordnad vid Uppsala universitet. Hon började få mer sjukdomsinsikt och läste mycket om anorexi.

Marie började sedan på en teaterskola utanför Falkenberg och i den vevan hittade, återigen hennes mamma, Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri, som hade en självhjälpsgrupp. Marie gick dit och fick en liten aha-upplevelse.

- Vi diskuterade olika strategier och hur man gör då man mår dåligt. Hon som ledde kursen hade själv varit sjuk men blivit frisk. Det gav mig hopp.

"En del av tillfrisknandet"

Samtidigt fick Marie ta itu med obearbetade känslor på teaterskolan. Där skulle allt upp och ältas, och det kanske bara var bra.

- Det var också en del i mitt tillfrisknande. Att bearbeta kraven på mig själv och synen på mig själv.

När Marie var 21 år kunde hon betrakta sig som frisk. Fri från ätstörningar och malande destruktiva tankar.

- Jag märkte att de tankar jag haft som kontrollerade mig försvunnit efterhand och var helt borta. Jag fick mer livsglädje och vilja att leva och kunde känna att framtiden innebar möjligheter.

Pluggar

I dag är Marie Westerberg själv kontaktperson för Frisk & Fri och har startat en lokalavdelning i Halmstad. Hon pluggar till sjuksköterska och planerar att jobba inom psykiatrin. Kanske med patienter som lider av ätstörningar och/eller självskadebeteende.

Hon vill gärna vara en positiv förebild.

- För mig var det jätteviktigt att få se och höra att det finns folk som varit sjuka men att det går att bli frisk. Så jag vill ge hopp och råd och stöd. Samt förklara för anhöriga till drabbade hur sjukdomen fungerar och förmedla kontakter till vården.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag