Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Marie, 41: "Ville inte vakna upp efter läkarnas misstag"

Maries operation gick snett och 65 centimeter av hennes tunntarm togs bort. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK
Efter operationen vaknade Marie upp på Helsingborgs lasarett.Foto: TOMAS LEPRINCE

Genom en värmebehandling skulle Marie, 41, bli kvitt sina rikliga menstruationsblödningar.

Ingreppet gick snett – när Marie vaknade upp hade 65 centimeter av hennes tunntarm opererats bort.

– Jag skrek och grät av smärta, jag förstod inte vad som hade hänt, säger hon.

Marie, 41, hade rikliga blödningar vid menstruation och sökte därför hjälp hos vården. Det beslutades att en värmebehandling, kallad Thermablate, skulle genomföras på hennes livmoder. Behandlingen sker med hjälp av ett varmt instrument, med en temperatur långt över kokpunkten, som förs in i organet och bränner bort delar av slemhinnan. Denna behandling skulle i slutändan hämma menstruationen.

Operationen, som skulle ske på Ängelholms sjukhus, fullbordades inte.

– Jag var helt frisk, förutom att jag hade stora mensblödningar. Innan Thermablate-behandlingen fick jag smärtstillande och jag sövdes ner. Men när jag vaknade upp efter operationen fick jag reda på att behandlingen inte hade gått att genomföra – läkaren hade perforerat (gjort hål i, reds. anm.) min livmoder med instrumentet, säger hon.

Livmodern behövde läka innan någon ny operation kunde komma på tal. Marie informerades om att det skulle ta sex veckor för hennes livmoder att återhämta sig, och att hon då skulle kallas till dagkirurgin i Ängelholm.

"Jag skrek "jag dör och brinner". Det var svårt att andas, varje andetag gjorde ont", berättar Marie om smärtan efter ingreppet.Foto: RONNY JOHANNESSON

Kände sig otrygg

Den 24 maj var det dags för nästa operation. Två timmar efter utsatt tid kom läkaren ut i väntrummet och kallade in Marie för behandlingen.

– Jag fick sitta och vänta länge. Läkaren kom ut i operationskläder och presenterade sig på ett stressat och intensivt sätt.

Marie fick vänta ytterligare en halvtimme, innan hon fick komma in och träffa en sjuksköterska.

– Sjuksköterskan försökte sätta en nål på mig, men det gick inte. Jag kände att jag ville gå hem, jag kände mig inte trygg i den stressade miljön. De tog in mig i operationssalen och jag sövdes ner, säger hon.

En enorm smärta

När Marie vaknade upp kände hon en tyngd i magen. Läkaren hade gått hem för dagen, men en sköterska framförde hälsningen att allting var som det skulle och att Marie kunde åka hem.

– Jag försökte ställa mig upp, men då upplevde jag en oerhörd smärta i magen. Det kändes som knivar. 

Marie somnade därefter till en stund, men vaknade plötsligt av att smärtan hade eskalerat. 

– Det blev värre när jag rörde mig, så jag kröp ihop. Jag ville bara skrika. Jag började bli rädd, upplevde ångest och började skaka, det svartnade framför mina ögon. Det gick inte att få kontroll över min kropp. Jag ville bara bli sövd för att slippa smärtan, det var obeskrivligt, säger Marie.

Med ambulans fick hon färdas till Helsingborgs lasarett.

– Jag minns att ambulanspersonalen pratade med mig, jag hörde röster, men jag vet inte vad jag svarade. Jag skrek "jag dör och brinner". Det var svårt att andas, varje andetag gjorde ont. Något mer kommer jag inte ihåg från färden.

Jag skrek "jag dör och brinner".

Hade opererat bort tunntarm

Marie blev överflyttad till CT-röntgen i Helsingborg, något som hon inte kommer ihåg mycket av.

– Nästa minne är på uppvakningsavdelningen i Helsingborg. Jag trodde att jag var i Ängelholm och att jag skulle få åka hem. Men så kände jag slangar på min kropp, jag såg blod på buken och upptäckte en stomi på min mage. Det kändes som att det var någon annans kropp jag såg, inte min egen. Jag förstod inte vad som hände och började gråta, jag hade ont överallt.

De två läkarna som hade utfört den akuta operationen kom in till Marie för att förklara vad som hade hänt.

– Det kändes som en film när de berättade, det var overkligt. De berättade att 65 centimeter av min tunntarm hade behövt opererats bort. Läkaren som hade behandlat min livmoder hade bränt delar av min tunntarm med 300 grader. Läkarna förklarade att jag inte hade överlevt veckan ut, om jag inte hade opererats i Helsingborg.

Marie fick föras med ambulans till Helsingborgs lasarett.Foto: NILS PETTER NILSSON

Lider fysiskt och psykiskt

Upplevelsen har påverkat Maria på många sätt, både fysiskt och psykiskt. Hon lider bland annat av inre smärtor, kräkningar och tarmvred. På grund av höga flöden i stomin är hon uttorkad, vilket kräver dropp i hemmet.

– Omställningen kom som en chock för mig, det har medfört stora förändringar i livet på många sätt. Nedstämdhet, ångest, panikattacker och stress. Jag upplever hallucinationer och har ofta återkommande mardrömmar om blod och operationer, säger Maria.

Efter operationen har hon även drabbats av självmordstankar.

– Jag har barn, de gav mig kraften att vara stark. När jag inte ville vakna upp efter den akuta operationen gjorde jag det för barnens skull. Vissa dagar efter ingreppet ville jag inte leva, jag hade tankar på att ta mitt liv. Nu är jag rädd för att gå ut på vår balkong. Mina suicidala tankar kan i värsta fall påverka mig till att göra något, som jag i stunden inte kan styra över.

Har bytt metod

Johanna Wagenius är sektionschef vid den gynekologiska avdelningen på Skånevård Sund, som täcker sjukhusen i Ängelholm, Helsingborg, Landskrona och Trelleborg.

– Att livmodern perforeras vid gynekologiska operationer är inte en helt ovanlig komplikation. Det brukar ta sex veckor för livmodern att läka ihop igen. Problemet i denna patients fall var att det inte hade läkt ordentligt, säger hon.

Då det brännheta instrumentet fördes in vid det nya operationsförsöket, råkade läkaren av misstag gå genom det oläkta hålet. Instrumentet fortsatte då genom livmoderns vägg och vidare till tarmarna.

– Detta resulterade i att patienten fick en allvarlig brännskada på tarmarna, där instrumentet stötte emot.

Enligt Johanna Wagenius är detta den enda gången något liknande har skett vid en Thermablate-behandling, på Skånevård Sund.

– Nu när denna allvarliga situation har uppstått har vi letat efter en annan typ av behandling. Vi har bytt metod till en annan som är nyare på marknaden. Den varnar ifall livmodern inte är intakt, för att undvika sådana här scenarion.

Händelsen är lex Maria-anmäld som en allvarlig vårdskada.

 

Fotnot: Marie heter egentligen något annat.