Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Marias son kallades för ”brunis” i skolan

Maria Dexborg är en av alla föräldrar som står bakom ett skolupprop mot afrofobi.
Foto: Privat
Flera afrosvenska organisationer menar att barn upplever hudfärgsdiskriminering i skolan.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Maria Dexborg är en av alla föräldrar som vill se krafttag mot rasism i skolan. Hennes barn har vid flera tillfällen själva blivit utsatta.  

– Min son blev kallad ”brunis” av ett annat barn och skolan har nu gjort en kränkningsanmälan, säger hon.

För ett par månader sedan gick några afrosvenska organisationer ihop och presenterade ett så kallat skolupprop mot afrofobi, som en protest mot den hudfärgsdiskriminering som de menar att barn upplever i skolan. 

I uppropet kräver de bland annat en ”revidering av läromedel och förskolematerial” och att det ska bli obligatoriskt för alla skolpedagoger att ”genomgå en kompetensutveckling om afrofobi och andra former av rasism”. 

Maria Dexborg är en av alla föräldrar bakom uppropet. Hon är även styrelseledamot i Vänsterpartiet Malmö. Och vice ordförande i Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa. 

– Det här är en verklighet som är strukturell för våra barn. Man blir ifrågasatt på olika sätt, inte sedd. Man kan bli utsatt av afrofobi från sina jämnåriga klasskamrater men också av lärare som undervisar.

Maria säger att den senaste rasistincidenten inträffade i veckan. 

– Min son blev nedsättande kallad för ”brunis” av ett annat barn och då hade vi en diskussion om kränkningsanmälan med pedagogerna. Eftersom vi tidigare fört en kamp för vår dotter som är äldre så tog de detta på allvar.

För få kränkningsanmälningar

En kränkningsanmälan är nu upprättad och enligt Maria Dexborg innebär en sådan anmälan att det kommer tillsättas en utredning, en insats, samt återkoppling till alla inblandade parter. Hon upplever att det görs alldeles för få kränkningsanmälningar på svenska skolor och menar att de sällan leder till en ”insats”. 

– Det är ju jätteviktigt att man alltid pratar med barnen och markerar vad de gör för fel och varför de gör fel, annars kommer de bara upprepa det. Och sen är det viktigt att det inte enbart ligger på mig som förälder att stötta mitt barn, utan att skolan också visar att ”detta var fel och vi förstår att du är ledsen och upprörd”.

Både lärare och elever 

Maria Dexborg upplever att rasismen frodas även i lärarkåren. Hon tar som exempel ett tillfälle i skolan då hennes dotter fick frågan var hon kommer ifrån av en lärare.

– Man accepterar liksom inte att våra barn som är födda här är svenska. Bara för att man har en annan hudfärg antar folk att man inte kan vara från Sverige. Det skapar ett vi och dom och det är problematiskt. Lärarna behöver bli bättre på området rasism och särskilt afrofobi känner jag.

En annan känsla Maria har är att skolan i allmänhet tar mer hand om de barn som utsätter andra för rasism än de som själva blir utsatta. 

– Att använda ordet rasism och prata om rasfrågor sätter i gång nånting i Sverige. Barnen och föräldrarna reagerar med att ”nämen vi är inte rasister”. Och nej, de är de kanske inte. Men det är ett rasistiskt agerande och det är viktigt att man pratar med barnen och markerar vad de gör fel och varför de gör fel, annars kommer de bara upprepa det.

Kan det vara så att folk i dag gör väldigt olika tolkningar av vad som är rasistiskt? 

– Ja, så kan det ju vara, men den som känner sig utsatt måste alltid ha tolkningsföreträde, tycker Maria Dexborg. 

Vittnesmål från uppropet

”På morgonen lekte två av min dotters klasskamrater med varandra. Min nioåriga dotter gick fram och frågade om hon fick vara med. Hon fick då svaret från ett av barnen att hon är rädd för bruna. Samma barn berättar att bruna människor tar droger och är kannibaler. min dotter blev ledsen och gick därifrån.”


”När min äldsta dotter var 6 år och vi var nya i området där vi bor började hon i förskoleklass. På rasten gick några pojkar i 4:an fram till henne och sa att hon inte är svensk och inte kommer härifrån. När hon sa att hon visst är svensk och född här, kallade de henne en nolla och sa att hon åker till skolan varje dag i flygplan från Afrika. De fortsatte att håna henne att hon inte är svensk och att hon är en nolla tills hon gick därifrån och grät.”


Sagt till två bruna barn på skolgården av en kille, alla typ 3:or. Till första: ”Här kommer bajs!” Sedan till andra tjejen: ”Här kommer mera bajs!”


”På jujutsuträningen säger en pojke 'Du är ful' till min 5-åriga son. De känner inte varann. På förskolan säger hans bästa kompis att han är bajs för att han är brun. Samma kompis säger även att min son inte kan vara spiderman (som är hans favorit-superhjälte) när dom leker. Han får alltid vara black panther pga hudfärgen.”


Fler vittnesmål och krav från uppropet mot rasism i skolan finns att läsa här. 

TV: Fler nyheter från Sydsverige

Svensk nazistledare pekas ut: Gav order om den stora attacken

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!