Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expertens teori om misstänkta mamman

Rättegången mot mamman i 30-årsåldern började i Lunds tingsrätt den här veckan. Foto: TT NYHETSBYRÅN / JESSICA GOW

Bara några veckor efter födseln ska småbarnsmamman ha börjat mata bebisen med stora mängder laxermedel. 

Det höll på att bli hans död.

När fallet tas upp i rätten hänvisar åklagaren till begreppet Münchhausen by proxy – men mamman svarar med en ny version av händelseförloppet.

– Jag har varit nära honom och haft honom i min famn för det mesta, säger hon i rätten.

Mamman i 30-årsåldern anklagas för en mycket ovanlig form av misshandel av sin nyfödda bebis.

Åklagaren misstänker Münchhausen by proxy, det vill säga att hon under en period har misshandlat sin son genom att förfalska hans symptom.

I det här fallet uppges hon själv ha orsakat dem.

Den nyfödda bebisen har upplevt krämpor och livshotande former av diarré endast några veckor efter hans födsel förra sommaren. Vissa dagar kunde han förlora ett halvt kilo i ren avföring, motsvarande över tio procent av hans kroppsvikt.

Under samma tidsperiod har det bevisats att mamman köpt över tre liter laktulos, en form av rinnande laxermedel.

Nya förklaringen i rätten

Mamman ställs nu inför rätta i Lunds tingsrätt, och anklagas för synnerligen grov misshandel som kan ge minst fyra års fängelse.

Hon har själv fått besvara anklagelsen om Münchhausen by proxy, som hon förnekar helt. I stället kommer hon med en ny förklaring, som hon tidigare inte har berättat om i förhör.

– Jag blev beroende av laxermedel och kunde inte sluta ta det. När mitt barn mådde sämre började jag använda det i större mängder. Jag missbrukade det, säger mamman.

Har lidit av ätstörningar

Beroendet baseras på ätstörningar, hävdar mamman. Hon berättar hur hon metodiskt konsumerade laxermedel under och efter måltider i försök att minska näringsintaget.

Inte heller det har hon berättat i förhör, invänder åklagaren Ingegerd Jigin – som menar att det snarare låter som en efterhandskonstruktion.

– En ätstörning är väldigt skamligt och man skäms så fruktansvärt över det. Man vill inte erkänna det, varken för sig själv eller för sin omgivning. Inte heller ville jag erkänna det för att fokus skulle ligga på min son som var sjuk, säger mamman.

Björn Lundin, expertvittne och barn- och ungdomspsykiater sedan 40 år tillbaka. Foto: David Carlsson

Experten: ”Ett friskt barn”

Björn Lundin har kallats av åklagaren som expertvittne, med 40 års erfarenhet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Han är en av Sveriges ledande experter på barnmisshandel genom förfalskning av symptom.

Han har intervjuat mamman vid två tillfällen – och utöver det baserat sin bedömning på det som framkommit i åklagarens utredning i övrigt.

– När man tittar på det förstår man att det är ett i grunden friskt barn, säger han.

Hans bedömning är att mamman gjort sig skyldig till det så kallade Münchhausen by proxy. 

– Det som i slutändan bekräftar det är att han tillfrisknar så snabbt när mamman inte längre är kvar på sjukhuset, säger han.

Ett av de mest kända fallen av Münchhausen by proxy är fallet Dee Dee Blanchard, en mamma i USA som såg till att hennes dotter fick en rad mediciner och behandlingar mot sjukdomar som hon inte hade.

Fallet i USA blev världskänt

Vissa fall av Münchhausen by proxy har fått internationellt genomslag. Kanske mest känt är fallet Dee Dee Blanchard, mamman i USA som intalade sin dotter Gypsy Rose att hon var svårt sjuk när hon i själva verket var frisk.

Senare dömdes Gypsy Rose till tio års fängelse för att ha mördat sin egen mamma. Ödet har skildrats i dokumentärer och nu även i serien ”The Act” på HBO.

Fortfarande är orsakerna till mödrarnas beteende svårt att förstå även för experter, resonerar Björn Lundin.

– De flesta som klandras för det här erkänner det inte, och därmed kan de inte lämna sin berättelse om vad som drivit dem. Men de som har berättat har ofta berört olika typer av eget lidande som man dämpar genom att agera på det här sättet, säger han.

Tittar på mammans beteende

Advokaten Carolina Sandekjer är kritisk mot anklagelserna. Enligt henne bygger det på en uteslutningsmetod, bara för att man inte hittat någon medicinsk förklaring.

– Det är för många osäkra faktorer för att man ska kunna se ett orsakssamband, säger hon.

Åklagarens framställan utgår dels från sonens tillstånd, och dels från hur mamman har betett sig och uppfattats under sjukdomstiden.

En del läkare anser att hon varit ovanligt lugn, medan andra vittnar om en normal reaktion.

Själv säger mamman:

– Mina barn är det bästa som hänt mig, jag kunde inte vara stoltare över dem.

Det här är Münchhausen by proxy

• Begreppet myntades under 1970-talet för att beskriva beteendet när en vårdnadshavare utsätter sitt barn för utredningar och behandling för symtom som är påhittade eller framkallade av vårdnadshavaren själv.

• Det svenska namnet som ofta används är ”Barnmisshandel genom förfalskning av symtom”.

• Internationell forskning visar att förövaren i 95 procent av fallen är mamman. Offren är ofta små barn och de farligaste metoderna är svält, förgiftning eller kvävning.

• Misshandeln kan ske genom att föräldern:

Ideligen kontaktar sjukvården för utredningar eller behandlingar utan att några hälsoproblem upptäcks. 

• Begränsar barnets lek, kontakter med andra barn eller skolgång med hänvisning till hälsoproblem som inte kan bekräftas. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!