"Jag tycker det är skamligt" säger Maj-Britt Kjellin, 91, som inte beviljas korttidsboende av kommunen. Foto: Marcus Palmgren"Jag tycker det är skamligt" säger Maj-Britt Kjellin, 91, som inte beviljas korttidsboende av kommunen. Foto: Marcus Palmgren
"Jag tycker det är skamligt" säger Maj-Britt Kjellin, 91, som inte beviljas korttidsboende av kommunen. Foto: Marcus Palmgren
"Jag känner mig kränkt. Ta in på vandrarhem har jag aldrig gjort och kommer aldrig att göra det heller", säger Maj-Britt Kjellin. Foto: Marcus Palmgren"Jag känner mig kränkt. Ta in på vandrarhem har jag aldrig gjort och kommer aldrig att göra det heller", säger Maj-Britt Kjellin. Foto: Marcus Palmgren
"Jag känner mig kränkt. Ta in på vandrarhem har jag aldrig gjort och kommer aldrig att göra det heller", säger Maj-Britt Kjellin. Foto: Marcus Palmgren

Maj-Britt, 91, hänvisas till ett vandrarhem

Publicerad

Maj-Britt Kjellin har ingenstans att ta vägen i en månad under stambytet.

Kommunen tycker att hon kan ta in på vandrarhem.

– Ska vi gå tillbaka hundra år i tiden då när barnen skulle ta hand om sina föräldrar? säger Maj Britt Kjellin.

Det var Blekinge Läns Tidning som först skrev om Maj-Britt Kjellin i Karlskrona.

När Maj-Britts husvärd ska göra stambyte i sommar, tvingas hon flytta ut under en månads tid. För att ha någonstans att ta vägen, sökte hon om korttidsboende hos kommunen. Då tyckte kommunen att Maj-Britt, som är svårt synskadad, skulle ta in på vandrarhem.

– Jag känner mig kränkt. Ta in på vandrarhem har jag aldrig gjort och kommer aldrig att göra det heller, säger Maj-Britt Kjellin.

Kommunen motiverar avslaget på Maj-Britts ansökan med hänvisning till hennes behov. De är inte tillräckligt stora för att hon ska beviljas omvårdnadsbehov.

– Jag ser väldigt dåligt. Jag kan inte slå in ett telefonnummer. Jag kan inte laga mat själv och jag hittar inte till toaletten. Jag vill inte gnälla, men jag tycker att det är hårt.

Växte upp under 30-talet

Maj-Britt föddes år 1924. När hon växte upp fanns ingen skola, många var fattiga och under kriget var matransoner allas vardag.

– Vi var ju med när det var svårt, vi har kämpat så att det finns skolor för alla. När jag var barn fanns varken mat eller pengar.

Maj-Britt Kjellin tillhör den generation vars arbetsinsats under yrkeslivet, bidrog till den svenska välfärden. Maj-Britt tycker att skatten som hon betalat under sina år som korrekturläsare på lokaltidningen, ska vara tillräckligt för att täcka ett korttidsboende på en månad.

– Jag har fyra barn men aldrig haft någon barnomsorg. Jag får hemtjänst, men förutom det har jag aldrig bett om någonting från kommunen. Jag tycker att det är skamligt.

Förlorade i förvaltningsrätten - tänker överklaga igen

När Maj-Britt fick beskedet om avslaget för några veckor sedan bestämde hon sig, med stöd från hennes barn, att överklaga beslutet i Förvaltningsrätten.

”Det är inte en kommuns ansvar att tillhandahålla korttidsboende för enskilda som inte kan bo i sin egen bostad på grund av ett stambyte”, skriver rätten i sitt avslag enligt BLT.

– Jag har inte haft det så bra sedan jag fick beskedet. När man får ett brev från rätten känner man sig som en brottsling.

Trots besvikelsen överväger Maj-Britt starkt att överklaga Förvaltningsrättens beslut.

– Man kan ju försöka, men jag hoppas inte på någonting längre. De äldre är så eftersatta, säger Maj-Britt Kjellin.

Georgina Harris
Georgina Harris

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag