Linda Ågren har sminkat sig, har fjällliknande dekorationer på kroppen, snäckskalsbehå och en tajt fiskdräkt. Foto: Luke BridgemanLinda Ågren har sminkat sig, har fjällliknande dekorationer på kroppen, snäckskalsbehå och en tajt fiskdräkt. Foto: Luke Bridgeman
Linda Ågren har sminkat sig, har fjällliknande dekorationer på kroppen, snäckskalsbehå och en tajt fiskdräkt. Foto: Luke Bridgeman
Den enfotade simfoten, en"monofin", sitter fast i dräkten. Foto: Luke BridgemanDen enfotade simfoten, en"monofin", sitter fast i dräkten. Foto: Luke Bridgeman
Den enfotade simfoten, en"monofin", sitter fast i dräkten. Foto: Luke Bridgeman
Ibland klär Linda Ågren ut sig till Ariel, gestalten i filmen "Den lilla sjöjungfrun". Foto: Kenny FranssonIbland klär Linda Ågren ut sig till Ariel, gestalten i filmen "Den lilla sjöjungfrun". Foto: Kenny Fransson
Ibland klär Linda Ågren ut sig till Ariel, gestalten i filmen "Den lilla sjöjungfrun". Foto: Kenny Fransson
Att simma med simfot är inte alldeles lätt. "Man måste ha med midjan och höfterna ska gå som i en våg", säger Linda Ågren. Foto: Mattias StålbrandAtt simma med simfot är inte alldeles lätt. "Man måste ha med midjan och höfterna ska gå som i en våg", säger Linda Ågren. Foto: Mattias Stålbrand
Att simma med simfot är inte alldeles lätt. "Man måste ha med midjan och höfterna ska gå som i en våg", säger Linda Ågren. Foto: Mattias Stålbrand
En sminkning tar ungefär en halvtimme och Linda Ågren sätter fjäll på kroppen och i ansiktet för att det ska se verkligt ut. Foto: Kenny FranssonEn sminkning tar ungefär en halvtimme och Linda Ågren sätter fjäll på kroppen och i ansiktet för att det ska se verkligt ut. Foto: Kenny Fransson
En sminkning tar ungefär en halvtimme och Linda Ågren sätter fjäll på kroppen och i ansiktet för att det ska se verkligt ut. Foto: Kenny Fransson

Linda klär ut sig till sjöjungfru

Publicerad

Hon är en fena på att simma.

Linda Ågrens intresse för sjöjungfrun bottnar i en fascination för det mytomspunna sagoväsendet.

– Intresset har bara fördjupats, säger hon.

Linda Ågren, 27, från Degeberga utanför Kristianstad tar på sig sin fiskdräkt och dyker ner i vattnet som sjöjungfru. 

– Jag har alltid älskat att bada. Det är en frihetskänsla att simma i vattnet, säger hon.

Fångades av "Den lilla sjöjungfrun"

Ända sedan Linda var liten har hon fascinerats av sjöjungfrun. Hon föddes 1989, samma år som "Den lilla sjöjungfrun" skapades och fastnade snabbt för filmens gestalt Ariel.

– När jag var liten åkte vi till Disneyland i Paris och på vårt hotell gick filmen om Ariel på tv. Havet kändes vackert och mystiskt med korallrev och färgglada fiskar. Sjöjungfrurna är starka och självständiga och kan både vara onda och goda. Alltifrån sirenerna som lurar sjömän till döds till sjöjungfrur som tar hand om havet. 

För fem år sedan fördjupade Linda sitt intresse och började klä ut sig till sjöjungfru. Som sin sjöjungfrukaraktär Athiraa dyker Linda upp på barnkalas och andra evenemang och lär ut hur man simmar med stjärtfena och fiskdräkt. När det är som mest kan det bli några gånger i månaden.

– Mina föräldrar har alltid stöttat mig och mina syskon att följa våra drömmar och vara kreativa, säger Linda. 

En trend som växer

För Linda, som till vardags är lärare, handlar det också om träning och socialt umgänge. Att ha på sig och simma i konstgjorda fenor kallas för "mermaiding". Aktiviteten är utbredd i framför allt USA och Kanada, men även i Tyskland och runt Medelhavet. 

Intresset växer även i Sverige

– I USA finns både shower med mermaids men även stora träffar med mermaids överallt ifrån. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag