Det var för två år sedan som Emma Lindbergs, 32, och Emil Carlssons, 33, dotter Vilja fick vattkoppor. Hon klarade av sjukdomen utan några större problem men när det två veckor senare var lillebror Levis tur, som då var fyra år gammal, gick det inte alls lika bra.
– Han fick hög feber och den steg till 40-41 grader. Jag gav honom Alvedon men det hjälpte inte, säger Emma.
På den fjärde dagen orkade Levi knappt röra sig. Han låg bara på soffan och orkade knappt titta.
Levi kunde varken prata eller stå upp
Emma och Emil bestämde sig då för att åka in till akuten med sonen. Än en gång fick de dock höra att det inte var något att oroa sig.
– Läkarna sade bara till oss att det är vanligt med febertoppar vid vattkoppor, säger Emma.
När Levi vaknade upp den nionde dagen kunde han varken prata eller gå.
– Jag bad honom säga mamma och pappa men han fick bara fram ett mumlande ljud. Vi trodde först att han bara skojade med oss, säger Emma.
Hon fortsätter:
– När han sedan skulle ställa sig upp så trillade han bara ihop på golvet.
De hoppade in i bilen och körde i ilfart från hemmet i skånska Hillarp till Helsingborgs lasarett.
– När vi kom fram sprang jag in och skrek att de måste rädda min son.

Emma: "Det kändes som rena skräcken"
På sjukhuset undersöktes Levis reflexer. Gång på gång drogs nycklar och naglar under hans fötter och läkaren gav honom även lätta slag under knäskålen – men det blev ingen reaktion. Levi hade inga reflexer.
– Jag såg hur personalen tittade på varandra. Man kunde ta på stämningen, säger Emma.
Slutligen fick de ett besked. Levi hade troligtvis drabbats av följdsjukdomen vattkoppsencefalit, en hjärninflammation.
– Läkaren sade åt oss att googla det och då såg vi tre barn dött av det bara det senaste året. Det kändes som rena skräcken i den stunden. Vi bröt ihop båda två. Levis pappa hade varit stark och stöttat mig hela tiden men nu blev det för mycket även för honom.
Det beslutades att Levi skulle skickas till sjukhuset i Lund för en magnetröntgen. Även om ingen av vårdpersonalen sade det rätt ut så förstod Emma att de misstänkte att Levi kunde ha drabbats av en stroke och att det var därför de ville undersöka hans hjärna.
Vid det här laget gick det knappt att kommunicera med Levi.
– Han log lite som gensvar men mungiporna hängde, säger Emma.
Hon ville inte ta ordet "stroke" i sin mun men än en gång dök den tanken upp.

Levi blev snabbt bättre
Den 1,5 timme Emma och Emil sedan satt i väntrummet i Lund och väntade på besked om sin son kändes som en evighet. När Levi sedan rullades in på avdelningen igen och de såg att han var vid liv var känslan obeskrivlig. Och bättre blev det när läkaren kom in.
– Han berättade att allt såg fint ut. Levi hade inte drabbats av stroke som de hade befarat. Glädjen var total.
Levi hade drabbats av en hjärninflammation på lillhjärnan i samband med att han fick vattkoppor. I Lund satte man därför in var aciklovir intravenöst var sjätte timme mot inflammationen, och redan dagen efter mådde Levi bättre.
I dag är han sig själv igen.
– Han är glad och pigg – som en vanlig sexåring. Men han är under utredning eftersom han går upp i vikt så lätt. Man tror att det beror på en hormonstörning som kan ha uppstått i samband med sjukdomstillfället, säger Emma.

Emmas uppmaning: "Jaga inte vattkoppor"
Hon beskriver tiden då Levi var sjuk som ett rent kaos och hon vill nu varna andra föräldrar för den mörka baksidan med vattkoppor.
– Jaga inte vattkoppor, smitta inte era barn med flit. Även om det är 2018 så vet inte folk vilken skada vattkoppor kan innebära. Tänk om jag tagit Levi på ett vattkoppskalas och det här hänt. Och tänk om han inte överlevt. Jag hade aldrig kunnat förlåta mig själv.