När Lena Nilsson, 31, från Malmö, fick brutala kramper och andningssvårigheter viftade läkaren bort hennes oro. Inga prover togs på sjukhuset och läkaren ska ha diagnostiserat henne med stress och psykisk ohälsa – någonting som senare visade sig vara helt fel.
Värken slog till från ingenstans, en fredagskväll då Lena satt hemma tillsammans med sin man.
– Plötsligt kände jag en väldigt kraftig smärta på ryggen och ett tryck över bröstet, jag fick ingen luft. Jag förstod knappt hur jag skulle klara av att hantera smärtan, säger hon.
Dagen efter hade värken inte släppt, i stället eskalerade den.
Den 1 oktober 2017 skjutsade Lenas man henne till kvälls- och helgmottagningen i Malmö, där hon hoppades få hjälp. Men vistelsen på akuten blev inte som hon hoppades.
– Jag förklarade allt som hade hänt för läkaren. Han frågade om jag var stressad, då svarade jag nej. Det var jag absolut inte. Då frågade han om jag hade psykiska besvär, det hade jag inte heller. Men han var övertygad om att det var så – efter två minuter ansåg läkaren sig vara klar. Då hade han varken undersökt mig ordentligt eller tagit några prover, säger Lena Nilsson.
LÄS MER: Alicia, 5, drabbades av den ovanliga sjukdomen
Blodproppar och lunginfarkt
När Lenas man åkte till Göteborg för att arbeta följde hon med, tillsammans med deras två döttrar. De kraftiga kramperna höll i sig och när två dagar hade gått sökte Lena vård ytterligare en gång, men då på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Det var läskigt att åka till sjukhuset igen, mitt självförtroende var sänkt efter det första besöket. Det var obehagligt att inte känna sig trodd. På Sahlgrenska tog de ett sänkaprov direkt, då såg de att jag hade hög sänka och jag blev inlagd.
Vid en röntgen noterades det att Lenas högra lunga inte såg ut som den borde. Först antog läkarna att det handlade om lunginflammation, men efter många om och men testades hon för blodproppar.
Lena Nilsson trodde att hon äntligen skulle få svar på varifrån hennes smärtor kom från – men först 18 timmar senare presenterades provresultatet.
– Jag hade väntat och väntat. Vid niotiden på morgonen efter kom en läkare inspringande till mig och ursäktade sig för att det hade tagit sådan tid. Till slut konstaterades det att jag hade flera blodproppar i båda lungorna och på grund av dem hade jag fått en infarkt i min högra lunga.
– En lungpropp kan man dö av. Jag låg helt obevakad i 18 timmar. Det var antagligen av det misstaget som jag fick en lunginfarkt.
Var rädd för att dö
Bemötandet från vården har satt djupa spår i Lena.
– Jag tror inte att läkaren i Malmö hade ignorerat min oro ifall jag var en medelålders man. Genom hela den här processen skrattade vården bara åt mig, ingen trodde på mig. Den här upplevelsen har gett mig sämre självkänsla, jag är rädd för att folk inte ska tro på mig om jag behöver söka vård igen.
I början av januari 2019 hade Lena Nilsson tillräckligt med ork för att sammanfatta sin historia, då anmälde hon ärendet till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
Smärtan och den traumatiska upplevelsen gjorde henne rädd för att dö. Lena berättar att händelsen har fått henne att värdera livet högre, eftersom hon tvingades förstå hur skört det kan vara.
– När jag la mig för att sova de första veckorna var jag rädd för att inte vakna upp igen. Jag har inte klarat av att prata om den här händelsen sedan den skedde. Men min förhoppning är att andra i samma situation ska hitta stöd i min historia, det är därför jag berättar.
Kvällsposten har sökt Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
