Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Larmet: Rasism och sexism på läkarprogrammet i Lund

Ojämnlikheten inom vården och förekomsten av rasism samt sexism inom läkarutbildningen gör att Maria Weber, student i Lund, och Miriam Lukasiak, läkare på Trelleborgs lasarett, vill att normkritik och socialmedicin ska bli en viktig del av läkarprogrammet. Foto: Privat

Rasism och sexism förekommer på läkarprogrammet.

Det larmar studenter på Lunds universitet om.

Nu hoppas de kunna förändra framtidens utbildning.

Nedsättande skämt och rasistiska kommentarer om romska patienter. Sexism riktad mot sjuksköterskor. Kvinnliga patienter som beskrivs som hysteriska.

Allt det har läkarstudenterna Miriam Lukasiak och Maria Weber bevittnat efter kort tid inom vården.

En orsak finner de redan på utbildningen i Lunds universitet, där rasism och sexism förekommer. Samtidigt som socialmedicin, som berör människors hälsa och sjukdom i samspel med samhället, knappt får någon plats alls på läkarprogrammet.

Gyllene läge att införa ändringar i utbildningen

– Om vi läkare inte på allvar funderar kring varför folk från olika delar av samhället inte har tillgång till samma hälsa kan vi inte förändra något, säger Maria Weber.

I höst ska Lunds läkarprogram göras om. För Miriam Lukasiak och Maria Weber är det ett gyllene läge att införa ändringar.

Tillsammans har de dokumenterat sexism, rasism och normföreställningar inom utbildningen. Nu har de sammanställt rapporten ”En läkarutbildning i framkant” med beskrivning av problemen men också förslag på lösningar.

Läkaren Miriam Lukasiak minns hur hennes föräldrar blev dåligt bemötta inom vården, på grund av deras språkbrister och invandrarbakgrund. Foto: Privat

Miriam Lukasiak minns hur hennes föräldrar kände sig när de kom hem från besök på vårdcentralen.

– De blev ofta idiotförklarade för att de hade språkbrister i svenskan. Vilket ledde till att de undvek att gå dit. Det har jag med mig, säger hon.

Forskning har tidigare visat att vården i Sverige inte är jämställd: Kvinnor har sämre möjligheter än män att få vård och svenskar får bättre hjälp än lågutbildade med invandrarbakgrund.

Samtidigt vet vi att folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression är kopplade till socioekonomisk utsatthet. Att inkomst, utbildning och status i samhället påverkar hälsan.

"Det är ju förnekelse av vetenskap"

Trots det är socialmedicin bortprioriterat inom läkarprogrammet.

– Det är ju förnekelse av vetenskap. Det här är inte new age. Det finns sociala determinanter till hälsa och bemötande inom vården. Trots det pratar man aldrig om människan som en social varelse inom läkarprogrammet, säger Miriam Lukasiak.

Enligt Maria Weber och Miriam Lukasiak spelar läkarstudenternas bakgrund en viktig roll i synen på patienterna. Traditionellt är det främst medel- och överklassen som kommer in på läkarlinjen. 

– Läkare är traditionellt vita, medelålders män från medel- eller överklassen. Så ser utbildningen till stor del fortfarande ut. Det har sina problem i mötet med patienter med annan bakgrund, från andra samhällsgrupper och sexuella läggningar. Särskilt när man inte är skolad i normkritik och socialmedicin, säger Miriam Lukasiak.

"Läkarutbildningen förändras med tiden, men inte på denna front", säger läkarstudenten Maria Weber. Foto: Privat

Flera av de problem som beskrivs i rapporten är sådant som går emot diskrimineringslagen, patientlagen, Lunds universitets policy och Region Skånes likabehandlingsplan. Ändå ingår normkritik och likabehandling knappt i utbildningen, enligt läkarstudenterna.

Är inte risken att det blir en politisk diskussion?

– Det är inte politiskt, inte vänster att säga att det finns samhällsfaktorer som socioekonomi som påverkar hälsa. Det är vetenskap, säger Miriam Lukasiak.

Vården är i kris och saknar resurser. Ska läkare verkligen syssla med normkritik då?

– Utbildningen förändras trots allt med tiden, men inte på denna front. Krisen blir inte bättre av att vi blivande läkare behandlar folk olika eller har med oss fördomar ut på kliniken, säger Maria Weber.

– Vi menar ju inte att man ska ta bort andra viktiga ämnen från utbildningen. Det pratas redan i utbildningen om hur motion och mat påverkar människan, då borde det inte vara märkligt att tala om vad samhället gör med människan, säger Miriam Lukasiak.

Båda tycker att även läkare med många års erfarenhet borde utbildas inom normkritik och hälsa kopplad till socialmedicin, exempelvis socioekonomi, etnicitet och sexuell läggning.

– Det här är ett lärlingsyrke. Man lär sig mycket av folk som man går efter, säger Miriam Lukasiak som nu jobbar på Lasarettet i Trelleborg.

Enda icke heterosexuella exemplet: Sex med HIV-smittad 

Peter Svensson, chef vid programnämnden för läkarutbildningen på Lunds universitet, säger till Läkartidningen att han efter 30 år i sjukvården känner till delar av bilden som studenterna presenterar.

Samtidigt menar han att förändringar i utbildningen kommer att ta tid. Till en början ska programmets fallstudier, PBL-fall, bytas ut.

– Jag skulle vilja säga att till hösten så kommer man kunna börja se detta i vilka patientfall  vi använder i utbildningen. Men vi kommer inte att vara färdiga till i höst, det är ett kontinuerligt arbete som pågår hela tiden, säger han.

Läkarstudenterna håller med om att programmets patientfall bör bytas ut.

Enda gången som andra än heterosexuella kommer på tal under utbildningen är ett exempel där en homosexuell man haft sex med en hiv-smittad man.

Men studenterna poängterar att förändringen inte bör förpassas till en enstaka kurs eller några PBL-fall, utan snarare bli en viktig del av hela utbildningen.

– Socialmedicin har ingen direkt status, tvärtom finns ett visst förakt, säger Maria Weber. Det behandlas som något alternativt. Men egentligen borde det vävas in i hela programmet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!