Larmet: Personalen flyr från sydsvenska sjukhus

Larmen om den ansträngda situationen på sjukhus och vårdinrättningar i Sydsverige har duggat tätt de senaste åren. 

Från patienter och anhöriga kommer vittnesmål om timslånga väntetider på akuta undersökningar, besked om uppskjutna och i bland inställda operationer och lång väntan på remisser.

Även inifrån vården kommer vittnesmål om en stor påfrestning som har fått mängder med sjuksköterskor att lämna sina jobb. 

Därför flyr sjuksköterskorna

Anledningarna varierar, en del går till andra jobb där man slipper den hårda skifttjänstgöringen, andra väljer att gå till bemanningsbolag där lönen är betydligt högre samt möjligheter att själv styra sin arbetstid.

– Situationen har accelererat de sista åren. Vårdplatsbristen har vi hört talas om ganska länge nu och den bara fortsätter, säger Malin Tillgren, vice ordförande i Vårdförbundet Skåne.

Det är en brist över hela vårdkedjan.

Hennes bild av situationen är att det generellt är ett ansträngt läge i hela Skåne, inom regionen och kommunerna.

– Det saknas röntgensjuksköterskor, biomediciniska analytiker, barnmorskor, sjuksköterskor med flera. Det är en brist över hela vårdkedjan.

Risk för köer och väntetid

Enligt Björn Lövgren-Ekmehag, tillförordnad förvaltningschef på Skånes universitetssjukhus, saknas omkring 120 sjuksköterskor och 70 specialistsjuksköterskor på sjukhusen i Malmö och Lund.

På Centraloperation i Lund saknar man till exempel 20 narkossjuksköterskor, rapporterar Sydsvenskan. Några har gått i pension men majoriteten har bytt arbetsgivare eller avdelning.

Den akuta bristen på personal har lett till att kapaciteten för kirurgi är nedsatt, under vardagar måste tio operationssalar hållas stängda.

– Det innebär att väntetiderna till olika operationer riskerar att bli längre, säger Björn Lövgren-Ekmehag i en skriftlig kommentar.

Förseningar och inställda åtgärder skapar i sin tur nya besvär.

– Problemet växer ju genom att man inte kan operera eftersom det saknas anestesisjuksköterskor Men om man opereras finns det ingen plats att lägga patienten på eftersom det saknas vårdplatser till följd av sjuksköterskebristen på avdelningarna, säger Malin Tillgren.

Operationer kan ställas in

Region Skåne försöker lindra effekterna av kapacitetsbristen genom nya effektiviseringar i arbetsgången men också genom att hyra in personal från bemanningsföretag.

Just hyrpersonal inom vården är kraftigt ifrågasatt. Det är inte ovanligt att lönen för en specialistutbildad anestesisjuksköterska kan ligga på 65 000 kronor i månaden, ungefär dubbelt så mycket som samma person kunde tjäna som direktanställd av regionen.

Personalbristen är naturligtvis inte unik för Skåne:

– Det här är ett problem som sjukvården i hela landet brottats med under lång tid men situationen på Sus har inte förvärrats det senaste året. Vi har ungefär lika många sjuksköterskor anställda i dag som i mars 2018, säger Björn Lövgren Ekmehag.

Men det ansträngda läget skapar också en inbyggd känslighet för plötsliga vakanser.

– Om medarbetare blir sjuka så riskerar enskilda operationer att behöva ställas in. Det finns dock inget sjukhusövergripande beslut om att ställa in vissa typer av operationer.

I Kalmar län är bristen på sjuksköterskor också påtaglig. Förra hösten slog ledningen ihop tre medicinavdelningar till en. Nu sköter vårdpersonalen på avdelningen om patienter med blodsjukdomar, stroke och lungsjukdomar.

Massflykt från sjukhuset i Kalmar

Det ledde till en massflykt när ett stort antal sjuksköterskor valde att säga upp sig.

– Det blev inte bra. Inte alls bra, säger Tora Elfversson Dahlström, ordförande för Vårdförbundet i Kalmar.

– En sjuksköterska som är utbildad på strokepatienter har inte kunskapen för att på samma bra vis ta hand om patienter med lung- eller blodsjukdomar. Det skapar en etisk press, att ta ansvar för en patient vars sjukdom man inte har tillräcklig kunskap om. I samband med detta var det många som slutade, säger hon.

Det blev inte bra. Inte alls bra

Parallellt med massflykten från medicinkliniken brottas verksamhetschefen på akuten i Kalmar, Björn Flodmark, med bemanningsproblem.

De senaste månaderna har omkring 15 sjuksköterskor sagt upp sig från akuten. Skälen till uppsägningarna anges i huvudsak till stress och en dålig arbetsmiljö.

Med så många uppsägningar på kort tid är läget ansträngt. Men Björn Flodmark vill inte kalla det för kris.

– Vi brukar beskriva vår situation som att vi sitter i en båt som vi alla har att ta hand om. Och just nu är det lite guppigt, oroligt på havet. Men det här har ju pågått en tid och är inget som har uppstått just nu. Vi vet om det, har kartlagt situationen med en enkät bland medarbetarna och även upprättat en omfattande handlingsplan, säger han.

Att bemanna vårdplatser är tufft och görs inte utan ansträngning.

Ny personal rekryteras men även här kommer en del av den utökade personalstaben att hyras in via bemanningsbolag.

I Blekinge beskriver hälso- och sjukvårdsdirektören Lars Almroth en fungerande verksamhet. I slutet av förra året tvingades en vårdavdelning på medicin på Blekingesjukhuset i Karlskrona att stänga på grund av personalbrist.

Patienterna på den aktuella avdelningen fördelades på övriga avdelningar vilket enligt Lars Almroth innebar att det totala antalet vårdplatser höll sig kvar på det normala.

– Att bemanna vårdplatser är tufft och görs inte utan ansträngning. Vi har ett par avdelningar där det saknas sjuksköterskor just nu men vi klarar det.

Region Skåne valde 2016 att börja fasa ut användandet av inhyrd personal. Nu måste samtliga verksamheter som vill förstärka med bemanningspersonal ansöka om dispens på högsta ort.

Hittills i år har 278 dispenser sökts i region Skåne (siffran från fredagen 22 mars). Den största gruppen av inhyrd personal rör sjuksköterskor.

I Kronobergs län uppger sjukhuschefen Maria Wiltz att antalet vårdplatsr har dragits ned till följd av sjuksköterskebristen.

– Vi har viss omsättning på sjuksköterskor, men inte mer än tidigare. Vi anställer fler än som slutar och inflödet är högre än utflödet, skriver hon i ett mejlsvar.

Tidningen har sökt företrädare för region Jönköping och region Halland för en kommentar om hur omfattande sjuksköterskebristen är där, dock utan att lyckas.

Svårare operationer

Vårdförbundet ser med oro på när högutbildade sjuksköterskor med många års erfarenhet väljer att lämna sina anställningar, det bidrar till en dränering av kunskap på vårdinrättningar och avdelningar.

– Jag vill inte kalla det kris, utan kompetensbrist. När de som är gamla i gården slutar påverkar det naturligtvis vården, men också de nya som inte har någon att fråga. De är välutbildade och kunniga, men för att få en klinisk blick, det som är så viktigt för patienten, krävs det erfarenhet, säger Tora Elfversson Dahlström i Kalmar.

För vårdsökande får resursbristen förstås kännbara konsekvenser, varnar Vårdförbundet.

– Du kommer kanske inte till vare sig på vårdcentral eller mottagning och det uppstår köer.  Som patient ska du fångas upp av ett skyddsnät men den som väntar på vård kan förstås bli mer sjuk vilket i sin tur kan innebära komplikationer och svårare operationer, säger Malin Tillgren.

Tora Elfversson Dahlström:

– Det är lite problematiskt när man tappar kompetensen i verksamheten, yrkeskickligheten är avgörande för vilken vård vi kan få, säger hon.