Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Larmet: Havet tuggar
i sig svenska stränder

Erosionen vid Lomma strand.Foto: Tomas Leprince
Strandkant utanför Mellbystrand.Foto: Thomas Svensson
Skanör.Foto: Christer Wahlgren
Löderup. Högt vatten i samband med en storm som tog sex meter av stranden.Foto: Joachim Wall
<strong>Hur orolig är du över de skånska strändernas framtid?<br></strong>Anders Håkansson, 47, lantbrukare, Säffle<br>– I och med att jag inte vet att det händer så vet jag inte. Men vad kan man göra åt det? Det är inte bra.Foto: Tomas Leprince
<strong>Hur orolig är du över de skånska strändernas framtid?<br></strong>Tommy Ramsten, 76, pensionär, Lomma<br>– Det enda som jag egentligen har märkt är den storm som var för några år sedan. Vi har ju vallarna här, jag är inte alls så orolig.Foto: Tomas Leprince
<strong>Hur orolig är du över de skånska strändernas framtid?<br></strong>Charlotte Bredberg, 21, student, Lund<br>– Oj, jag har aldrig tänkt på det. Jag är inte så insatt. Men det känns ju inge bra.Foto: Tomas Leprince
<strong>Hur orolig är du över de skånska strändernas framtid?<br></strong>David Madsen, 20, student, Lund<br>– Jag vet ju om att det händer, men tankarna går väl inte så jätte mycket dit. Det hämtas sand och så, det kanske inte görs tillräckligt, men jag vet inte hur allvarligt det är.Foto: Tomas Leprince
1 / 8

Havet naggar Skåne i kanterna. Nu slår flera kommuner larm om att det kommer behövas statligt stöd för att få bukt med erosionen. Ystads kommun har lagt uppåt 80 miljoner kronor på att hålla havet stången sedan 80-talet.

– Det kommer bli enorma summor framöver, säger Mona Ohlsson Skoog, miljö- och klimatstrateg i Ystad.

– Det här kommer att bli en katastrof, säger Margareta Pålsson, landshövding i Skåne.

FAKTA

I Projekt Skånestrand har Statens Geologiska Institut (SGU) har under flera år gjort en jordartsgeologisk och maringeologisk kartläggning av Skånes kuster. Både stränder och havsbotten har undersökts mellan 2012 och 2014 för att bättre kunna bedöma erosionskänsligheten i Skåne. Syftet är att kommuner och landsting ska kunna använda den detaljerade informationen i arbetet med detalj- och kustplaner till exempel.

– Det är ju ett problem som blivit allt mer aktuellt, säger Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog och projektledare för Projekt Skånestrand.

Rapporten väntas bli färdig under sommaren men redan nu finns en interaktiv karta som bland annat visar hur Skånes karta kommer att förändras om havsnivån stiger en, två och tre meter.

Och vid tre meter ligger till exempel Skanör-Falsterbo under vatten.

Men enligt tidigare beräkningar från till exempel FN:s klimatpanel så lär det dock inte bli riktigt så illa i den närmaste framtiden.

– I det värsta scenariot stiger vattenytan en meter fram till år 2100.

Skåningarna är vana vid att höra larmrapporter om landsänkning och stranderosion. Men att rapporterna är återkommande innebär inte att hotet blivit mindre. Snarare tvärtom.

– Skåne ligger ju där det ligger, säger Margareta Pålsson och förtydligar förutsättningarna.

Skåne har kuster åt tre håll och medan resten av landet har landhöjning så går det på andra hållet i söder. De här geografiska förutsättningarna tillsammans med prognoser om stigande havsnivåer är en utmaning som flera skånska kommuner har att förhålla sig till.

"Vallarna behöver förstärkas"

– I Kristianstad pratas det till exempel om att vallarna behöver förstärkas för 500 miljoner kronor, säger landshövdingen som alltså arbetar för att alla berörda myndigheter ska förstå Skånes läge. Bland annat genom att bjuda in representanter för Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) till just Kristianstad.

Margareta Pålsson menar att den skånska situationen är en statlig angelägenhet. Att hjälpa kommunerna bekämpa stranderosionen är jobba preventivt mot en annalkande katastrof.

– Men vissa kommuner kommer att få fatta vissa strategiska beslut som kommer att vara obekväma där sådana här insatser ska vägas mot vård, skola och omsorg, säger Margareta Pålsson.

Värst drabbade

En av de värst drabbade kommunerna i det här avseendet är Ystad. Kommunen räknar med att 33 000 kubikmeter sand i snitt försvinner från Ystads kuster varje år. Ystad har tillstånd att ersätta sanden med sand från Sandhammar bank. Ett sorts kretslopp som kallas sandfodring. Tillståndet har kostat flera miljoner i form av utredningar och tillståndsansökningar. Själva sandfodringen kostar 10 miljoner kronor vartannat år.

– Pengar som finns avsatta i budgetplanen, säger Mona Ohlsson Skoog.

Tillståndet gäller till 2020 och sedan måste Ystad göra en ny och kostsam tillståndsansökan igen.

"Måste sprida kunskap"

Ystad har sökt pengar ur en MSB-fond men dock fått anslag med motiveringen att "Erosion vid kusten är en långsam och förutsägbar process".

Men Mona Ohlsson Skoog menar i likhet med landshövdingen att Skånes situation är unik och att hotet är akut med tanke på att havsnivån redan stiger. Samtidigt har det blivit tätare mellan de så kallade "hundraårsstormarna".

Landshövdingen Margareta Pålsson arbetar aktivt för att få myndigheter och politiker att förstå Skånes unika och utsatt situation.

– Vi måste sprida kunskap om det här.