Larmet från kvinnovården: ”Är fullständigt horribelt”

Klagomålen som Patientnämnden Skåne har gjort en djupanalys av samlades in under hela 2020 och våren 2021. Av sammanlagt drygt 6000 klagomål till patientnämnden Skåne under perioden rör 280 kvinnosjukvården.

Precis som i en liknande analys från 2018 är kvinnornas upplevelse av bristande kommunikation det största problemet. Av de 280 inkomna ärenden som rör kvinnosjukvården gäller 112 kommunikation. 

– Kvinnor klagar oftare på de mjuka frågorna, kommunikation och bemötande. Männen klagar på de hårda faktorerna, medicinsk behandling och vård, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef på Patientnämnden Skåne.

Tre kategorier analyseras

Kvinnosjukvården som analyserats är uppdelad i tre kategorier – gynekologisk vård, graviditet och förlossning. Flest anmälningar rör den gynekologiska vården. Av de 134 anmälningarna handlar flera om felbedömningar och felaktiga behandlingar. Något som förlängt väntetider och tvingat patienter att söka vård hos andra vårdgivare. 

En kvinna vittnar om en felaktigt insatt spiral som ledde till infektioner. Efter operation fick hon mer besvär men lyckades inte komma i kontakt med vården, trots upprepade försök. 

”Jag mår fruktansvärt dåligt och har övervägt att avsluta livet”, säger kvinnan i rapporten. 

Flera kvinnor berättar att deras deras symptom nonchaleras och upplevelse av smärta bagatelliseras. 

”Jag har mått väldigt dåligt psykiskt och fysiskt med mycket smärta. Men även att man känner att det är något fel på en, men ingen tror på dig”, säger en kvinna som lider av smärtsam endometrios.

En annan kvinna beskriver en förnedrande situation hos sin manliga gynekolog.

”Att få ligga kvar i stolen med instrument i mig medan han pratar i telefon var förnedrande.”

Missade att vattnet hade gått

Från förlossningen och BB i Region Skåne har patientnämnden fått in 80 klagomål. Där handlar det om exempelvis felbehandlingar, brist på personal och undersökningsutrustning. 

Ett barn fick på grund av bristande övervakning under förlossningen syrebrist som ledde till hjärnskador. En nyförlöst kvinna fick inte hela sin moderkaka avlägsnad, vilket gav långvariga komplikationer. Vid en undersökning av en höggravid kvinna missade vårdpersonalen att vattnet hade gått. Hon tvingades återvända hem trots att förlossningen var i gång.

”Var mycket rädd och panikslagen då jag kände att ingen tog mig på allvar.”

Gravida kvinnor har gjort 61 anmälningar som bland annat handlar om felbedömningar. En kvinna fick vid en ultraljudsundersökning felaktigt informationen att hon fått missfall. En annan kvinna, som haft problem med ätstörningar, fick utstå olämpliga kommentarer om sin vikt. 

”Jag har fått tillbaka några ätstörningsproblem, som kräkningar. Skäms för min kropp. Är inte lika glad för graviditeten längre”, skriver en kvinna i sin rapport. 

Chef: ”Katastrof”

Jonas Duveborn som är förvaltningschef på Patientnämnden Skåne menar att även om vården som helhet fungerar bra så ska de enskilda klagomålen tas på största allvar.

– En del av de här historierna är fullständigt horribla och ska inte få inträffa. Varje ärende är en kris och katastrof för den enskilda. 

Tas kvinnors klagomål på vården inte på allvar?

– Jag är övertygad om att majoriteten av alla kvinnor tas på minst lika stort allvar som män. Men vi vet också att vi får in fler klagomål från kvinnor. Det är 60 procent kvinnor och 40 procent män som klagar. Och kvinnor klagar ofta i fertila åldern, 20-40 år, så det handlar mycket om kvinnosjukvården och förlossningsvården. Män klagar ofta när de är 70 år och äldre, säger Jonas Duveborn.