Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lärarvikarien Anettes larm om stökiga skolan

Anette Jernström har en gedigen erfarenhet – reagerar nu mot elevernas beteende. Foto: Charlotta Jönsson
Anette beskriver det som att hennes självförtroende fick en knäck.Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Shutterstock
Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Shutterstock

Efter att ha varit borta från läraryrket i 30 år fick Anette Jernström ett bryskt välkomnande till sitt korta timvikariat på gymnasiet. 

Hon ger en bild av elever som inte släpper mobilen, som inte lyssnar och som svär mot henne.

– Det hade jag inte förväntat mig i min ålder och med min erfarenhet, säger hon. 

För cirka 30 år sedan arbetade Anette Jernström, 53, från Helsingborg på en högstadieskola. Hon har sedan dess både breddat och spetsat sig inom en rad ämnen som borde ha hjälpt henne att nå ut till eleverna. 

Hon har studerat kognitionsvetenskap, pluggat pedagogik på universitet och gått ledarskapsutbildningar. Anette Jernström är en flitigt anlitad föreläsare och hon har läst retorik och interkulturell kommunikation. 

– Jag hade verkligen förberett mig. Innan första lektionen var jag på skolan dagen innan för att reka och jag sträckläste kurslitteraturen för att vara uppdaterad, säger hon och berättar om sin erfarenhet.

– Jag håller i utbildningar för banker, företag och myndigheter. Jag tycker mig kunna det här med att undervisa. Men det här var helt annorlunda.

Släpper inte telefonen

I en insändare till Helsingborgs Dagblad ger Anette Jernström en bild av sitt vikariat.

Elever som inte lyssnar, som inte släpper mobiltelefonerna och som svär mot henne. 

Anette tar upp ett exempel på en incident under en lektion om retorik. Hon hade letat upp filmklipp på tal att analysera. När en elev skrev mejl i stället för att vara uppmärksam, bad Anette Jernström ungdomen att lägga ihop datorn.

Så här skriver hon i sin insändare i Helsingborgs Dagblad:

Han tittade inte ens upp och fortsatte medan han mumlade ”Mm”. Jag sa till igen. Mitt tonläge var skarpare andra gången och jag gick samtidigt fram till honom. Han tittade då upp och sa ”snart”. Jag svarade ”nä, nu!” och då skrek han ”håll käften!”.

Tystnadskultur

 – Eleverna går i gymnasiet och är 17-19 år gamla. Vissa ska vara anställningsbara eller börja på universitetet om ett halvår. Jag tvivlar på att alla är mogna för det. 

– Jag förstår också komplexiteten med vikarier och nya ansikten hela tiden. Att de kanske inte får en röd tråd i uppgifterna. Samtidigt är det här en chans att lära sig, i arbetslivet är ju inte allt tillrättalagt hela tiden och som ung vuxen behöver man också ta eget ansvar och chanser när de ges, säger Anette Jernström.

Anette beskriver en tystnadskultur och avsaknaden av visselblåsare.

– Som lärare är det svårt att vara visselblåsare, eftersom man då kan härleda vilken klass det handlar om och peka ut en elev. Men som vikarie kan jag, och bör jag berätta hur det var, säger hon.

”Vingbruten”

En skola måste vara attraktiv nog för att locka både bra lärare och elever. Det går hand i hand. 

Därför hävdar Anette att rektorerna sitter i en svår sits, och helst verkar vilja lösa problem internt.

– Det här är ett strukturellt problem. Det handlar inte om någon klass en eller en elev, utan om samhället och föräldraansvaret. 

– Sen skiljer det sig säkert om man jobbar med högpresterande eller mindre motiverade elever också. Som vikarie varken bedömer jag eller sätter betyg. Det påverkar säkert också elevernas motivation.  

Efter insändaren, vad har du fått för reaktioner? 

– Jag har fått mejl från för mig okända, med uppmuntran och sympati. Jag själv känner också än större respekt för lärarna. Själv blev jag lite vingbruten och självförtroendet fick sig en knäck.

 

”Riskerar att bli en ond cirkel”

Ungefär hälften av lärarna har för hög arbetsbelastning visar en rapport från Lärar­förbundet. Motsvarande siffra för arbetstagare i allmänhet är 21 procent. 

Stressen och pressen slår hårt mot både lärare och elever, berättar Lärarförbundets ord­förande Johanna Jaara Åstrand.

– Läraryrket har förändrats väldigt mycket de senaste 15 åren och väldigt många kringuppgifter som inte handlar om undervisningen har lagts på lärarna, utan att de fått stöd i detta. Skolan har också blivit alltmer detaljstyrd. Allt detta tar tid från lärarna som de hade kunnat användas för att lära känna sina elever och deras behov bättre. Har man rätt resurser för sina elever – ju lugnare blir det, men i dag saknar många lärare mandat att avgöra vad deras elever behöver, säger hon. 

Bristen på behöriga lärare gör att det ofta är vikarier i skolan, stora klasser och stressiga lektioner. Risken är att det blir en ond cirkel där eleverna slutar bete sig utan tar ut sin frustration på det vuxna – som till sist inte orkar mer, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Det är jätteviktigt att det finns tydliga regler om vad som ska pågå och inte pågå under lektionerna. Det är oacceptabelt att utsättas för detta på sin arbetsplats och det är rektorns ansvar att arbetsmiljön upprätthålls. Det ska finnas tydliga regler och konsekvenser när de inte följs. Det handlar om elever och lärares gemensamma arbetsmiljö och det är bra om eleverna med i arbetet med att ta fram de här reglerna. 

Johanna Jaara Åstrand betonar vikten av en stark elevhälsa med exempelvis kuratorer som kan avlasta lärare och elever. 

– Det är viktigt att det finns en bra elevhälsa som har ett samarbete med socialtjänst och polis. Det är dessvärre en brist på många håll. Samtidigt har vi goda erfarenheter från skolor där det här samarbetet fungerar. Där kan man hjälpa elever som riskerar att hamna snett. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!