Läraren Charlotta hade bara hunnit arbeta några veckor på sin nya arbetsplats – en högstadieskola i Blekinge – när en grupp elever stängde in henne i en skrubb.
– Jag hörde att de var flera stycken som tryckte sig mot dörren och kunde inte få upp den förrän jag kastade mig mot dörren och handtaget, säger Charlotta, som inte vill figurera med sitt efternamn.
När hon väl lyckades ta sig ut ur skrubben gick en av killarna fram till henne och hotade henne till livet – något som SVT Nyheter Blekinge var först med att berätta om.
– Han sa att ”Det där var inte det enda vi skulle göra. Vi ska skjuta dig också. Skjuta dig i pannan", berättar Charlotta.
Hon tog hoten på största allvar.
– Hans röstläge och blick var så hotfull att jag blev jätterädd. Jag såg mina barns ansikten framför mig och mig själv död på marken med ett hål i huvudet. Det kändes så verkligt, säger hon.
"Det var en terror"
Charlotta tog direkt kontakt med skolans rektor efter incidenten, men det dröjde några dagar innan händelsen polisanmäldes. Då pojken var minderårig lämnades anmälan över till sociala myndigheter.
Efter det togs trakasserierna över av ett annat killgäng på skolan som anspelade på hotet. För Charlotta följde en tid då skolkorridorerna förknippades med rädsla och oro.
– Flera elever började trakassera mig. Det var glåpord, gester, könsord, blickar och påminnelser om hotet hela tiden. En kille höll vid ett flertal tillfällen upp fingrarna som en pistol eller höll något under tröjan så att det såg ut som en pistolpipa som han riktade mot mig. Han kunde nämna orden "skjuten i pannan" när jag gick förbi. Det var en terror, säger Charlotta.
De ständiga trakasserierna gjorde att rädslan följde med henne hem efter jobbet. Hon blev noggrann med att låsa dörrar och hålla fönstren stängda när hon skulle somna.

– Det kändes som att någon var ute efter att skada mig. Jag blev så rädd att jag började se mig över axeln och gillade inte att vara ute när det var mörkt. Jag ville färga håret mörkt så att ingen skulle känna igen mig, säger hon.
Sjukskrevs på grund av krisreaktion
Hon gick hos företagshälsovården och fick prata om händelserna. Men det förstärkte snarare oron.
– Personen som jag pratade med sa att jag skulle hålla koll på nödutgångarna och att jag kanske borde sluta som lärare. Jag kände mig verkligen värdelös, säger Charlotta.
Samtidigt fortsatte trakasserierna med oförminskad styrka. I april 2015 klarade hon inte mer.
– Till slut kom det en dag när jag kände att jag fick nog. Jag bröt ihop i klassrummet, säger hon.
Hon sjukskrevs resten av terminen och sa sedan upp sig från skolan.
– Jag undrade hur jag skulle få tillbaka glädjen och orken för arbetet över huvudtaget, säger hon.
Vill se att skolorna polisanmäler
Trakasserierna och sjukskrivningen ägde rum under vårterminen 2015. Nu vill Charlotta se att skolorna reagerar kraftfullt mot liknande händelser. Elever som begår ett brott bör stängas av från skolan på en gång för att markera att det inte är okej, menar hon.
– Man måste markera mot eleverna att det inte är okej. Om man kommer ut i samhället och hotar med att skjuta folk eller skriker könsord så kommer det att gå åt pipsvängen. Jag vill se att skolor inte tvekar att polisanmäla när det uppenbarligen handlar om olagliga saker, såsom olaga hot, misshandel eller kränkningar. Jag tycker inte att skolorna ska vara rädda. Även om det innebär merjobb i början så blir det ett lugnare klimat på sikt om man tar tag i sådana här incidenter, säger hon.
Skolan – vars rektor har bytts ut sedan händelsen – säger till SVT Nyheter Blekinge att man i dag har en handlingsplan och direkt polisanmäler hot och våld mot lärare.
Nya skolan blev en lyckoträff
Redan hösten efter sjukskrivningen hittade Charlotta tillbaka till jobbet som lärare, men på en annan skola.
Där jobbar hon än i dag.
Det nya jobbet blev en lyckoträff. Rektorn och ledningen på den nya skolan var inte rädda för att ta itu med konflikter och hot.
– Jag fick fina nyfikna goa elever som träffade rakt i hjärtat. Här känner jag mig trygg med att skolan skulle ta tag i eventuella konflikter, säger hon.