Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lämnade Sverige efter misstänkt bankrån – nu preskriberas brottet

På lördag är det 10 år sedan bankrånet i Lenhovda – då preskriberas brottet. Foto: HANS RUNESSON / HANS RUNESSON TT NYHETSBYRÅN
En polisman står vakt utanför Swedbank i Lenhovda efter rånet 2008. Foto: HANS RUNESSON / HANS RUNESSON TT NYHETSBYRÅN

På lördag är det 10 år sedan bankrånet i Lenhovda – då preskriberas brottet. 

En av de misstänkta rånarna flydde Sverige och kunde aldrig gripas.

– Självklart känns det bedrövligt, säger pensionerade polisen Anders Idensjö, som var med och utredde fallet.

Måndagen den 8 december 2008 kliver två maskerade män in på Swedbank i Lenhovda i sydvästra Småland. En av dem är beväpnad med ett hagelgevär. 

Tillsammans går de fram till disken och begär att bankpersonalen lägger kontanter i en påse. Rånbytet uppskattas vara värt 107 782 kronor.

Sedan springer de båda därifrån. En av männen dömdes 2013 till tre års fängelse för grovt rån. Den andre misstänkte kommer undan – han lämnar Sverige och kan inte gripas. 

Preskriberas på lördag

På lördag har det gått tio år sedan rånet. Då preskriberas brottet och den misstänkte mannen som flydde landet kommer gå fri. Enligt Smålandsposten har häktningsbeslutet mot honom redan hävts, och en arresteringsorder har dragits tillbaka.

Det var flera kunder inne på banken då rånet skedde. En av dem var Bo Jerkstål, i dag 87 år gammal. 

– Man blir ju väldigt överraskad när man går in på banken i ett vanligt ärende som man brukar göra, minns Bo Jerkstål.

– Sen står jag hos kassörskan och fick min tur, sen gick jag tillbaka till bordet där man skriver på och skulle fortsätta och göra i ordning mina papper. Det var när jag stod och gjorde det som det här rånet bröt ut. De började skrika, ”Det är ett rån”, och då tittar man ju upp. Och då står det ju en precis innanför dörren med en bössa i näven.

Pensionerade polisen: ”Bedrövligt”

Anders Idensjö var en av poliserna som utredde fallet. Han är i dag 70 år gammal och pensionär, men minns rånet väl.

Hur känns det att den andre misstänkte mannen förmodligen kommer komma undan?

– Det är ju ingenting unikt om man säger så. Det är mer än en gång, som man vet att man varit ute och haft rätt gärningsman. Men man har inte kommit fram till fullödig bevisning. I det här fallet tror jag till och med att det fanns fullödig bevisning, men till följd utav att han då inte finns i riket och han befinner sig i ett land där vi inte har utlämningsavtal. Då får man helt enkelt finna sig i det. Det är inte mycket att hänga upp sig på. Självklart känns det bedrövligt.

Anna-Lena Ringsbacka arbetade också på fallet och var nere i Schweiz för att hålla förhör med den misstänkte mannen 2010. Hon arbetar fortfarande som polis, och tycker det är tråkigt att man inte lyckades gripa mannen.

– Ja, det känns naturligtvis tråkigt. Vi har gjort vad vi har kunnat, och vi har haft hjälp av de här sambandsmännen som finns där nere. Det är tråkigt, men vi fick ju en dömd, lagförd för det, så det får vi vara nöjda med. Så är det ibland. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!